Översikt över verksamhetens utveckling
| 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal invånare | 17 646 | 18 073 | 18 360 | 19 112 | 19 312 |
| Kommunal skattesats | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 |
| Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) | 892,5 | 947,4 | 986,9 | 1041,7 | 1133,4 |
| Verksamhetens nettokostnader | 836,2 | 882 | 942,6 | 1026,0 | 1078,6 |
| Årets resultat (mnkr) | 60,1 | 103,1 | 74,6 | -16,1 | 40,1 |
| Soliditet (%) | 80 | 79,2 | 77,7 | 77,9 | 78,3 |
| Soliditet inkl. ansvarsförbindelser (%) | 59,0 | 61,0 | 61,5 | 67,6 | 68,5 |
| Kassa och bank (mnkr) | 166,5 | 245,3 | 277,2 | 360,6 | 281,5 |
| Nettoinvesteringar (mnkr) | 85,9 | 98,7 | 87,2 | 81,4 | 156,7 |
| Investeringsbidrag (mnkr) | 5,4 | 11,1 | 29,4 | 5,2 | 5,5 |
| Ansvarsförbindelse, pensionsutfästelse (mnkr) | 286,6 | 277,9 | 268 | 178,8 | 174,8 |
| Låneskuld (mnkr) | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Antal anställda | 1204 | 1254 | 1286 | 1308 | 1306 |
Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning
Befolkningsutveckling och fysisk planering
Under 2020 ökade befolkningen med 200 personer, motsvarande 1,0 %. Antalet invånare i Burlöv uppgick den siste december till 19 312. Totalt färdigställdes 18 radhusbostäder och 194 lägenheter.
Planprogrammet för Kronetorpstaden godkändes 2020 och arbetet med planprogrammet för Sockerbruket och för området längst före detta Wennerts väg fortskred. Utbyggnaden av Södra stambanan mellan Lund och Arlöv fortsatte under året.
Planeringen för området kring Burlövs station pågick och detaljplanen för Kvarteret Hanna antogs (men har överklagats, varför ett nytt antagandebeslut förväntas i mars 2021). I Kronetorpstaden fortsatte planeringen för fler bostäder och en ny skola. En ny detaljplan för cirka 50–60 bostäder i form av radhus och mindre flerbostadshus antogs i Åkarp (detaljplanen är överklagad).
Under 2020 så fick Burlövs Bostäder startbesked för ett detaljplanearbete där man vill förtäta parkeringsplatsen vid kvarteret Vanningsåker väster om kvarteret Ugglan. Ansökan gäller tre flerbostadshus med cirka 60 lägenheter.
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. Kommunen är den största arbetsgivaren, men det finns 10–12 företag som har fler än 100 anställda. 60 % av alla företag inom kommunen har färre än fem anställda.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.
Bra företagsklimat
Kommunens företagare rankar Burlövs kommun högt. I årets rankning av företagsklimatet från Svenskt Näringsliv hamnar kommunen på 5:e plats i Sverige, vilken är den bästa placering kommunen har haft genom tiderna. Även sysselsättningsutvecklingen de senaste åren har varit positiv, men Burlövs kommun ligger efter jämfört med genomsnittet i Skåne och riket. En trolig förklaring till detta är att företagen i kommunen sysselsätter en stor andel människor som pendlar till kommunen. Detta kan bero på att utbildningsnivån i kommunen är lägre än genomsnittet för riket och för Skåne, samtidigt som företagen i kommunen ofta ställer krav på att deras anställda har någon form av gymnasial utbildning.
Samverkan
Kommunen samverkar med många parter för att stimulera näringslivet, bland annat Arbetsförmedlingen, Miljöbron, Region Skåne, Sparbanksstiftelsen, Forza of Sweden och de företagsföreningar som är verksamma i kommunen. För att stärka näringslivet ytterligare finns ett näringslivsråd som fungerar som ett forum för att bygga förtroende och utbyta information kring viktiga näringslivsfrågor.
För att stödja redan etablerade företag och stimulera till nyföretagande har Burlövs kommun ett samarbete med Nyföretagarcenter Syd. Detta innebär att kommuninvånare erbjuds kostnadsfri rådgivning för att etablera och utveckla sitt företagande. Varje år etableras cirka 90 nya företag utöver de drygt 1 300 redan etablerade. Just i år har kommunen även genomfört en special satsning med tanke på pandemin för att hjälpa och stödja företagen i deras situation.
Året har präglats av pandemin och allt näringslivsarbete har fått ställa om och anpassas efter rådande läge.
Utifrån nuläget fick kommunen ställa in årets Guldsöndagen där priser för goda prestationer vanligtvis delas ut. Företagarna Öresund delar ut priset för Årets Företagare i Burlövs kommun och för 2020 blev det företagaren Patrik Johansson som driver företaget Solserv Solutions & Services Europé AB.
Tillväxtresan genom innovation och mångfald har slutförts under våren 2020 med ett gott resultat. Under hösten 2020 har en ny förstudie beviljats som ska ligga till grund för nytt utvecklingsprojekt för kommunens företag kopplat till digitalisering.
Under hösten 2020 har ett nytt näringslivsprogram antagits av fullmäktige. Programmet kommer att ligga till grund för kommunens fortsatta satsning för ett gott företagsklimat i kommunen under perioden 2021–2024.
En viktig del i kommunens näringslivsprogram är samverkan mellan näringsliv och skola. Många olika satsningar har genomförts under året för att visa kommunens unga hur en framtida arbetsmarknad kan se ut. Under sommaren fick även 30 unga personer möjligheten att testa på att starta och driva företag genom konceptet Forza Summer Burlöv.
Sysselsättningen
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att få ner arbetslösheten. För att bidra till ökad sysselsättning är målsättningen att fortsätta stimulera näringslivsutvecklingen och på så sätt skapa fler arbetstillfällen för kommunens invånare. Men trots många aktiviteter för att öka sysselsättningen i kommunen är arbetslösheten i Burlövs kommun högre än i riket och snittet för Skåne. I statistiken för arbetslösheten mäts andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa och sökande i program. I Burlövs kommun är den öppna arbetslösheten, räknat i årsmedeltal 7,2 %. Detta innebär en ökning med 1,9 procentenheter medan arbetslösheten för riket har ökat med 1,2 procentenheter.
Miljöutveckling
Statistikhanteringen inom miljöområdet har ofta en tidsförskjutning eftersom den bygger på många olika uppgifter som samlas in från olika källor med en tidsförskjutning.
Utsläpp
De stora utsläppsposterna av växthusgaser i kommunen är industri och transporter. Tillgänglig statistik visar att det skett en minskning av de totala utsläppen av växthusgaser per invånare med ca 30 % mellan medeltalet för perioden 2000–2010 och 2018.
Energianvändningen per person (Statistiska Centralbyrån (SCB), slutanvändning med korrigeringar) för kommunen som geografiskt område, beräknas ha ökat under 2018 i förhållande till föregående år och är nu cirka 6 % över 2006 års nivå (referensår). Detta innebär att det är ca 20 procentenheter kvar till målet 2020.
Arbetet med att minska utsläppen fortskrider. Under 2020 beslutades att solceller ska uppföras på det nya badet. Energirådgivningen, som kommunen har tillsammans med Trelleborg kommun, har arbetat med att energifrågor gentemot kommunens invånare och små och medelstora företag.
Körsträckorna per person har minskat varje år sedan 2017 fram till 2019, som är det senaste året med data. Körsträckan 2019 var bland de lägsta som noterats i kommunen. I Sverige finns det bara 17 kommuner där kommuninvånarna kör mindre bil per person än vad de gör i Burlövs kommun. Sedan 2005 har körsträckorna per person minskat med 7 %. Målet är att trafikpåverkan ska minska. För att uppnå detta är de viktigaste strategierna att planera för kollektivtrafik, stationsnära lägen vid nybyggnationer, teknikutveckling samt beteendeförändringar.
Arbete pågår med att utveckla stationsområdena. Ett gott exempel på hållbart byggande, som leder till mindre bilberoende, är markanvisningstävling för kvarteret Hanna där hållbarhetsfrågorna gavs stort utrymme i tilldelningen.
Under året har nya riktlinjer för inköp av fordon tagits fram. Arbetet bidrar till minskad klimatpåverkan och minskad energianvändning.
Luftkvaliteten i kommunen har blivit bättre över tid. Halten små partiklar (PM2,5) var år 2019 relativt låg. Halter var under miljömålet som årsmedelvärde men antalet dygn med höga halter (5 dygn) var precis över målet för högsta dygn (3 dygn). Under 2019 mättes också kvävedioxid (NO2) på tre platser i kommunen. Halterna NO2 bedöms ligga under miljömålen. Halterna av framförallt kvävedioxid har sjunkit relativt mycket de senaste 10 åren. Generellt bidrar åtgärder för mindre trafik och planering för ventilerade gaturum till bättre luftkvalitet. För de små partiklarna bedöms dock intransport vara en stor faktor i kommunen.
Vatten och natur
Vattendragen i kommunen är kraftigt övergödda. Generellt ser det ut som att näringsämneshalten sjunkit över tid. Det bedöms dock inte rimligt att halterna av övergödande ämnen skulle kunna sjunka i tillräckligt snabb takt för att nå målen. I och med att miljökvalitetsnormer för vatten har beslutats, har vattnet fått en större roll i planering och tillsyn. Kommunen har en antagen vattenplan från 2019. Målet är bland annat att minska utsläppen av fosfor till Sege å och Alnarpsån till 2027 och att översvämningsriskerna ska minska.
I många av detaljplanerna ingår numera vattenutredningar som belyser avlednings- och föroreningsutmaningar och föreslår åtgärder för att förbättra förutsättningarna.
Avfall och kemikalier
Mängden insamlat restavfall per invånare i kommunen sjönk relativt mycket under 2019. Från 2018 minskade restavfallet med 13 % till 185 kg per invånare 2019. År 2020 var det första helåret med bostadsnära hämtning av förpackningar och returpapper för villorna. Sannolikt är det denna åtgärd som ligger till grund för den goda utvecklingen. För att minska skadliga kemikalier i samhället har arbete påbörjats med kemikalieplan och en checklista för om- och byggnation av fastigheter tagits fram. Arbetet med uppförandet av badet utgår från Miljöbyggnad silver.
Händelser av väsentlig betydelse
Covid-19-pandemin
Under 2020 har världen drabbats av en global pandemi som har lett till miljontals smittade och hundratusentals döda i Covid-19. Pandemin har inneburit en aldrig tidigare skådad inbromsning i den globala ekonomin med effekter som ännu inte går att helt överblicka.
För Burlövs del har det inneburit väsentliga ansträngningar för hela den kommunala verksamheten. Kommunens ekonomi har påverkats dels av kostnads- och intäktsförändringar i verksamheten, på grund av såväl utökade behov som minskade verksamheter, dels av lägre skatteintäkter samt ökade statsbidrag och andra krisstöd.
Sammantaget har kommunens ekonomi inte har försämrats för 2020. Det kvarstår dock en väsentlig osäkerhet om hur effekterna blir för kommande år med lågkonjunktur och befarad arbetslöshet.
Digitalisering
Digitalisering, som verktyg för ett förändrat arbetssätt, har lett till att många medarbetare kan arbeta och genomföra möten på distans. Arbetssättet har påskyndats i samband med myndigheternas uppmaning att arbeta hemifrån för att undvika smittspridning av Covid-19. Flera satsningar på digitalisering för verksamhetsutveckling har också införts, t.ex. planeringsverktyg i hemtjänsten, automatisering av ansökan om ekonomiskt bistånd, e-tjänster och signeringsverktyg för säker läkemedelsöverräckning. Under året har både ett nytt ärendehanteringssystem införts och nya e-tjänster i syfte att underlätta kontakten mellan medborgarna och kommunen.
Extern utförare för skötsel av gator och vägar
Från april 2020 är det en extern utförare som sköter gator, gång- och cykelvägar samt grönytor i Burlövs kommun. Alla skötselplaner har uppdaterats och en inventering av ytor har genomförts.
Nya verksamhetslokaler
Befolkningsutvecklingen under 2019 och 2020 har inneburit att nya lokaler har etablerats och tagits i bruk under året. Det gäller Tågarpskolans paviljong, Södervångskolans paviljong och under våren femåringarna i Åkarps paviljong.
Förskjutning av planerad tillsyn
Restriktionerna kopplade till Covid-19-pandemin medför viss förskjutning av planerad tillsyn enligt miljöbalken, hälsoskydd och viss mån även livsmedel.
Nytt avtal med Malmö universitet
Burlövs kommun har ingått ett avtal med Malmö universitet där kommunen kommer att ta emot fyra studenter på den nystartade AIU-utbildningen. Utbildningen innebär att studenterna arbetar 50 % på kommunens grundskolor från och med hösten 2021 under resten av studietiden i den femåriga utbildningen.
Nybyggnation av Grönebo
Projekteringen och arbetet med nybyggnationen av Grönebo förskola har intensifierats, avtal med Skanska har slutits och ett pågående arbete med att bygga en förskola för framtiden är igång.
Färdtjänst till Region Skåne – Skånetrafiken
Från den 1 januari 2020 gick färdtjänsten över till Region Skåne vilket har inneburit att tillgängligheten, kvaliteten och uppföljningen av tjänsterna har blivit bättre. Resorna har minskat under året men troligen beror det på effekterna av Covid-19-pandemin.
Processorienterat arbetssätt
En kartläggning av måltidstransportprocessen i kommunen har inneburit flera förbättringsförslag, bl.a. att upphöra med transport av varma mål till brukare och istället transportera kyld mat som värms upp i hemmet. Detta förväntas leda till en bättre och säkrare logistik.
Nytt avtal för servicetjänster i hemtjänsten
Ett nytt avtal med ett företag som ska utföra serviceinsatser i hemtjänsten har tecknats enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Därmed är det nu tre företag som utför hemtjänstinsatser förutom kommunens egen hemtjänst.
Träffpunkten stängd
Träffpunkten som riktade sig till personer med psykiskt ohälsa stängdes i samband med pandemin och kommer inte att öppna igen. I stället kommer kommunen att välkomna den gruppen till Mötesplatsen. I Träffpunktens gamla lokaler kommer i stället dagverksamhet för personer med demens att möta sina gäster.
Individ- och familjeomsorgen flyttar till nya lokaler
Individ- och familjeomsorgen fick under mitten av året beslut om att all verksamhet i Medborgarhuset samt all verksamhet på Hantverkaregatan 16 från årsskiftet 2020/2021 ska bedrivas i nya lokaler på Hantverkaregatan 18. Underhösten har samtliga medarbetare och chefer arbetat med alla förberedelser inför flytten. De nya lokalerna har behov av verksamhetsanpassningar så som att bygga en säker och ändamålsenlig besöksavdelning. Fördröjningar i olika delar av arbetet har gjort att flytten skjutits fram till mars 2021.
Nedskrivning av bredbandsverksamhet
Under året har en värdering gjorts av kommunens investering i fibernät. Nedskrivning har gjorts med 20 mnkr i årets bokslut.
God ekonomisk hushållning
Styrning i Burlövs kommun
Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunerna ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och att all verksamhet ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som garanterar långsiktigt verksamhet. Utifrån detta ska kommunen ange mål och riktlinjer för dess verksamheter såväl som finansiella mål. Burlövs kommuns styrsystem utgår från god ekonomisk hushållning. Detta utgör en plattform där ekonomistyrning integreras med verksamhetsstyrning. Modellen utgår från en tydlig styrning där vision, värdegrund och mål ingår tillsammans med de resurser som är politiskt fördelade. Syftet är att erbjuda kommuninvånaren bästa möjliga service utifrån givna resurser.
Med utgångspunkt i detta har fullmäktige tagit fram övergripande inriktningar som nämnderna ska utgå ifrån i sitt målarbete. Inför varje mandatperiod tar nämnderna fram prioriteringsförslag som anses vara av extra vikt att arbeta med under perioden för att uppfylla fullmäktiges intention. Förslagen behandlas av fullmäktige som prioriterar och beslutar om mandatperiodens mål och uppdrar åt respektive nämnd att arbeta med dessa. Fullmäktige fastställer även målvärdet för år 2022 medan nämnderna tar fram en årlig progressionstakt.
Fyra mål för framtiden
Med utgångspunkt från Vision 2030 har fullmäktige beslutat om fyra övergripande målområden. Målområdena ger inriktningar för de specifikt formulerade mål som nämnderna ska fokusera på under perioden 2019–2022.
Finansiella mål
De finansiella målen anger ambitionsnivån för kommunens finansiella utveckling i syfte att säkerställa en långsiktig finansiering av kommunens verksamheter.
Samlad bedömning av god ekonomisk hushållning
I tabellen sammanfattas måluppfyllelsen för de olika perspektiven inom god ekonomisk hushållning; övergripande mål och finansiella mål. Resultatet visar att kommunens verksamheter bedrivs utifrån god ekonomisk hushållning, trots att det finns enskilda mål som inte når upp till uppsatt målvärde för år 2020. Beaktas ska att fullmäktige har angett målvärden för år 2022 och att den årsvisa progressionstakten fram tills dess är respektive nämnds uppskattade utvecklingstakt. Om samtliga mål skulle varit uppfyllda redan efter målperiodens andra år torde angiven målnivå vara för lågt satt.
| Vi har uppnått målet | Vi är på väg att uppnå målet | Vi har inte uppnått målet | |
|---|---|---|---|
| Attraktiva Burlöv |
 |
||
| Hållbara Burlöv |
|
||
| Tillgängliga Burlöv |
|
||
| Trygga Burlöv |
|
||
| Finansiell målsättning 1 |
 |
||
| Finansiell målsättning 2 |
 |
Målredovisning
Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
Attraktiva Burlöv: Burlövs kommun som varumärke ska stärkas för att attrahera såväl blivande som nuvarande företagare, medarbetare och invånare. Målen destineras till såväl kommunstyrelsen som enskilda nämnder. Bakomliggande indikatorer omfattar såväl verksamhetsspecifika som strategiskt övergripande områden.
Hållbara Burlöv: Hållbarhet är en bred aspekt av fullmäktiges målbild för 2022. Grundtanken är att vi inte får efterlämna en börda som överskuggar framtida generationers möjligheter. Det omfattar socioekonomiska faktorer, ekonomiska faktorer samt det ekologiska perspektivet. Därmed ska Burlövs kommun verka för att ge såväl nuvarande som framtida generationers medborgare förutsättningar för en god hälsa, god livskvalitet och lika förutsättningar.
Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög och kvalitativ servicenivå samt skapa goda förutsättningar för samverkan och bemöta alla medborgare och företagare lika. Därtill fokuserar målområdet på den fysiska tillgängligheten i den utemiljö och de fastigheter som kommunen ansvarar för såväl som tillgänglighet till kommunens verksamheter.
Trygga Burlöv: Trygghet är ett relativt begrepp som uppfattas olika. Genom att arbeta med den upplevda såväl som den faktiska tryggheten i alla delar av kommunens verksamheter kan vi också möta medborgarnas olika uppfattningar om vad som ger dem en tryggare och säkrare plats att leva och verka i.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
För att säkerställa ett bra resultat ska samtliga mål vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Det finns således mål utifrån ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv som utgör prioriteringen för vad som ska åstadkommas under året. Genom kontinuerlig uppföljning av målen säkerställs att verksamheterna följer politiska beslut samt har en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Graderingen av måluppfyllelse i samband med bokslutet är följande:
Om 33 % eller färre av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras det med ett rött ljus.
Om andelen mål eller riktlinjer som bedöms nå det övergripande målet ligger i intervallet 34 % – 67 % markeras detta med gult ljus.
Om minst 68 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras detta med ett grönt ljus.
Trafikljusen visar därmed den samlade måluppfyllelsen per målområde.
Observera att målen är formulerade utifrån SKR:s rekommendationer om så kallade SMARTa mål. Målen ska därmed vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. Målformuleringarna ska därmed utläsas med ett inledande ”Till år 2022 ska…”
Attraktiva Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Burlövs kommun är en tillväxtkommun med starkt växande befolkning. Befolkningsprognosen för perioden 2020–2030 visar på en årlig befolkningsökning med 3,5 %. En stor andel av kommunens medborgare är unga, vilket innebär ett ökat servicebehov inom främst förskola och skola. Samtidigt som nya medborgare flyttar in är det viktigt att upprätthålla en god service som håller hög kvalitet gentemot kommunens befintliga invånare.
Målområdet Attraktiva Burlöv innehåller flera underliggande mål som gemensamt bidrar till att stärka varumärket Burlöv, i syfte att attrahera medborgare, företagare och medarbetare. Tillsammans bildar målen en grund för att kommunen som helhet är attraktiv för dem som bor och verkar här.
Kommunen arbetar utifrån ett brett perspektiv för ökad medborgarnöjdhet. Under de närmaste åren finns satsningar på nytt badhus och en omfattande ombyggnation runt kommunens två stationsområden. Till detta kommer den fortsatt pågående utbyggnaden av Kronetorpsområdet som skapar en helt ny stadsbild i kommunen. Arbetet är av långsiktig karaktär men antas leda till ökad nöjdhet hos kommunens medborgare och ökad vilja att rekommendera kommunen.
Burlöv fortsätter att utveckla sitt varumärke, och når goda resultat gällande medborgarservice samt i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för kommunens medarbetare. Resultaten inom målområdet Attraktiva Burlöv bedöms dock inte fullt ut uppnå fullmäktiges intentioner. Detta beror främst på att brukarbedömningen inom hemtjänsten samt medborgarundersökningens indikatorer inte uppnår angivet målvärde. Gemensamt är att områdena har en komplex karaktär och arbetet måste ske med en långsiktig inriktning.
Burlövsborna ska vara mer nöjda med kommunen som en plats att leva och bo i så att de kan rekommendera andra att flytta hit
Målet att Burlövsborna ska vara nöjda med kommunen som en plats att leva och bo på bedöms utifrån flera indikatorer. För att uppnå målet genomförs ett antal olika aktiviteter ute i verksamheterna. För 2020 bedöms aktiviteterna sammantaget ha bidragit till en ökad attraktionskraft, men målet är inte uppfyllt utifrån de tre indikatorer som kopplats till målet. Däremot görs bedömningen att det fyraåriga målet kan komma att uppnås till 2022. Indikatorn gällande Nöjd-Region-Index-Bostäder visar att målvärdet i princip är uppnått, men gällande utfallet för Nöjd-Region-Index-Rekommendation kan konstateras att det uppsatta målvärdet för 2020 ej nås.
Planberedskapen i Burlöv bedöms vara fortsatt god. Den mäts enbart vartannat år vilket innebär att det inte finns någon statistik avseende 2020. En viss minskning kan dock antas komma ske då framtagna planer tas i anspråk och bygglov för planerade bostäder beviljas. Utifrån SKR:s beräkningsmodell kommer angiven målnivå sannolikt att kunna uppnås vid målperiodens slut år 2022, om fortsatt planering vidhålls.
I medborgarundersökningens del Nöjd-Region-Index (NRI) ställs frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. En av frågorna gäller om de svarande kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Resultatet för 2020 är 54 vilket innebär en försämring jämfört med 2019 och 2018 då resultatet var 57. Sänkningen är dock inte statistiskt säkerställd. Utfallet har under längre tid legat på ungefär samma nivå och antal svarande som ger ett högt betyg på frågan ligger på samma nivå som förra året. För denna fråga går det också att utläsa en statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män där männen är betydligt mer villiga att rekommendera kommunen. Gällande medborgarnas syn på kommunens som en plats att bo och leva i innebär årets resultat – index 56 – att målet för 2020 i princip är uppnått, och att resultaten förbättrats sedan föregående år.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Planberedskap för nya bostäder som kan byggas med stöd av alla gällande detaljplaner den 31 december, antal per 1 000 invånare | 18,3 | 23 | |
| Nöjd Region-Index-Rekommendation | 54 | 57 | 62 |
| Nöjd Region-Index-Bostäder | 56 | 54 | 57 |
Minst 9 av 10 Burlövsbor som använder hemtjänsten ska vara nöjda med servicen
För att mäta hur många som är nöjda med hemtjänsten används Socialstyrelsens undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Enkäten genomförs varje vår och resultatet redovisas i slutet av september. Undersökningen ställer bland annat frågor om brukaren upplever att personalen informerar om tillfälliga förändringar, om personalen kommer på avtalad tid, om brukaren kan påverka vilka tider man får hjälp och om personalen har tillräckligt med tid för arbetet. För helhetsbedömningen ställs frågan hur många av de äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Burlövs resultat har försämrats avsevärt, och har sedan föregående år sjunkit från 85 till 65 procents nöjdhet. Genomsnittet för riket är 88 %.
Analysen visar att resultatet huvudsakligen är kopplat till de förändringar som genomförts i hemtjänstorganisationen. Syftet med förändringarna i hemtjänsten har varit att skapa förutsättningar för att arbeta teambaserat, vilket i sin tur är en åtgärd för att säkra vården och omsorgen för den enskilde. Parallellt har ett digitalt planeringssystem införts. När resultaten granskats på enhetsnivå syns tydligt att det är i de distrikt som varit mest berörda av förändringarna som också tydligast visar försämringar i brukarundersökningens resultat. Även Covid-19-pandemin har påverkat resultatet negativt. Brukarnas insatser har inte förändrats och inga nedskärningar av personalresurser har genomförts. Detta till trots verkar brukarna upplevt de organisatoriska förändringarna som försämringar i hemtjänstens kvalitet.
Planeringsdagar med enheterna har genomförts och flera aktiviteter kopplat till brukarundersökningens resultat finns i verksamhetsplanen och i enhetsplanerna. En översyn gällande uppdrag, bemanning, schema och kompetens har påbörjats. Det är ett långsiktigt förbättringsarbete som påbörjats och det kan ta tid innan effekter märks.
Utfallet för Burlövs kommun innebär att angiven målnivå inte uppnås.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn, andel (%) | 65 | 85 | 90 |
Företagarna i Burlövs kommun ska i högre grad vara nöjda med den service som kommunen tillhandahåller
Burlövs kommun arbetar fokuserat för att skapa ett gott företagsklimat, med ambitionen att erbjuda allt från god service kring tillstånd och tillsyn till att möjliggöra attraktiv mark. Det finns idag ca 1 280 företag i Burlövs kommun, och en god relation med ett löpande informationsutbyte mellan kommunen och de aktiva företagen möjliggörs genom plattformar av olika slag. Regelbundna företagsbesök, företagslots, ett aktivt näringslivsråd och bra relationer till befintliga företagsföreningar bidrar till ett gott företagsklimat.
Kvalitetsmätningen Insikt genomförs årligen av SKR. Undersökningen granskar kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företag. Utifrån de svarandes upplevelse presenterats ett nöjd-kund-index (NKI). Företagare får i undersökningen bedöma kommunernas service utifrån sex myndighetsområden: brandskydd, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll samt serveringstillstånd. På grund av för få ärenden inom områdena serveringstillstånd och markupplåtelse mäts inte dessa för Burlövs kommun. Brandtillsyn genomförs av kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd.
Årets resultat presenteras under april efterföljande år, vilket innebär att utfallet för 2020 ännu inte är fastställt. Halvårsutfallet för 2020 visar dock på fortsatt goda resultat och en ökning jämfört med 2019. Svarsfrekvensen för det första halvåret 2020 uppgår i undersökningen till 48 %. Det är en relativt låg nivå som dock ger ett tillräckligt bra underlag för att kunna ta beslut om åtgärder och sätta upp mål.
NKI för företagen i Burlöv uppgår till 79, vilket är en bra nivå. Resultatet visar dessutom på en positiv utveckling över tid (2019: 73). Högst omdöme ges Effektivitet, med ett index på 85. En analys av de enskilda frågorna visar att de svarande fortsatt efterfrågar digitala lösningar för att genomföra sina ärenden. Under 2020 har delar av bygglovsprocessen digitaliserats i syfte att effektivisera och öka servicen för medborgarna.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Företagsklimat enl. Öppna jämförelser (Insikt) – Totalt, NKI | 72,8 | 67 |
Burlövs kommun som arbetsgivare ska verka för en tryggad personalförsörjning genom att erbjuda heltid som norm i den utsträckning medarbetaren önskar
Det bedrivs ett systematiskt arbete med att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. Burlövs kommun arbetar aktivt med att öka andelen heltidsanställda, som under året ökat i jämförelse med föregående år och uppgår till 81,9 % av medarbetarna. Därmed uppnås angivet mål för 2020.
Kommunen driver tillsammans med facklig organisation ett arbete för att inom ramen för varje verksamhet se vilka möjliga sätt som finns att organisera och bemanna verksamheten utifrån ett heltidsperspektiv. För varje år ökas andelen heltidsanställningar, dels utifrån omvandlingar men främst utifrån att kommunen växter och då rekryteras heltidsanställningar i första hand.
Det finns en utmaning i målet då Burlövs kommun med stor sannolikhet alltid kommer ha en andel deltidsanställningar, där antingen verksamhetens behov eller individens förutsättningar ligger till grund för att inte har kunnat erbjuda hel sysselsättning.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Andel heltidsanställda inom avtalsområdet AB (Allmänna Bestämmelser) exklusive timanställda och PAN | 81,9 | 79 | 79 |
Burlövs kommun ska i högre grad attrahera medarbetare med hög kompetens för att möjliggöra en god service till Burlövsborna
Att attrahera medarbetare med hög kompetens är viktigt för att fortsätta leverera service av god kvalitet. Mycket handlar om varumärket Burlöv och kommunen som arbetsgivare och därför följs målet upp dels utifrån hållbart medarbetarengagemang (HME), dels utifrån hur stor andel av årsarbetad tid inom förskolan som utgörs av personal med pedagogisk högskoleexamen.
Hållbart Medarbetarengagemang (HME) är ett totalindex som mäts i tre delindex: motivation, ledarskap och styrning. Indikatorn följs upp vartannat år då medarbetarenkäten genomförs, vilket skedde senast under 2019. Detta innebär att det inte har genomförts någon mätning av HME för 2020, och någon bedömning av indikatorn kan inte göras. Det bedrivs ett systematiskt arbete med att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, och resultatet av detta arbete kommer att speglas i den mätning som genomförs under 2021.
Andelen årsarbetare inom förskolan som utgörs av personal med pedagogisk högskoleexamen har ökat, framför allt på de förskolor som tidigare hade en låg andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen. Spridning av goda verksamhetsbeskrivningar genom sociala medier och attraktiv annonsering i olika medier bedöms vara en bidragande orsak. Under 2020 har ett aktivt arbete gjorts för att höja kompetensen på de förskolor där det har varit en låg andel förskollärare. När nyrekrytering av förskollärare i kommunen har gjorts under året så har antalet sökande med relevant utbildning och kompetens varit hög.
För den ena av målets två indikatorer är resultatet uppnått för en 2020, medan den andra inte kommer ha ett utfall förrän under 2021 och därför inte kan bedömas.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen – Totalindex | 75 | 78 | |
| Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) | 46,4 | 40,7 | 44 |
Tillgängliga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Med tillgänglighet som ett övergripande målområde har kommunens nämnder getts i uppdrag att beakta och utveckla olika perspektiv av begreppet. Tillgänglighet följs därmed upp utifrån såväl den fysiska tillgängligheten till kommunens lokaler som hur medborgare och andra intressenter kan komma i kontakt med kommunen och få frågor besvarade eller hur brukare anser att de kan lämna synpunkter och få gehör för sina önskemål.
Kommunen ska tillhandahålla en hög grad av servicenivå när medborgare tar kontakt med någon av verksamheterna. Målet är uppnått för 2020 då utfallet blev högre än satt målvärde, både för året och för hela målperioden. Bedömningen är att de aktiviteter som genomförs i syfte att utveckla kommunens servicenivå har en god effekt.
En utmaning under den pågående Covid-19-pandemin har varit minskad tillgänglighet inom vissa verksamheter. Återkoppling och information har i samband med detta till viss del blivit lidande. Aktiviteter och dialog har genomförts för att motverka den negativa effekt som pandemin haft, i syfte att åter öka svarsfrekvensen och tillgängligheten. Resultaten i brukarundersökningen har försämrats, och bedömningen är att detta till stor del beror på den rådande pandemin.
Utbudet av kulturaktiviteter minskade drastiskt under 2020, eftersom dessa fick ställas in på grund av Covid-19-pandemin. Detta har medfört att utfallet för hur nöjda burlövsborna är med kultur- och biblioteksverksamhet har sjunkit.
Burlövs kommun har under 2020 ytterligare förbättrat resultatet gällande att tillhandahålla förskoleplats på önskat datum. Det finns dock en fortsatt utmaning kopplat till kommunens utbyggnadstakt och framtida befolkningsökning.
Sammantaget bedöms målområdet vara delvis uppfyllt. Av de underliggande målen som hör till målområdet Tillgängliga Burlöv bedöms ett av målen vara helt uppfyllt och resterande på väg att uppnås.
Kommunen ska tillhandahålla en högre grad av tillgänglighet för Burlövsborna avseende kontakten med dess verksamheter
Burlövs kommun har vid årets mätning av tillgänglighet via telefon återigen nått ett gott resultat. Resultatet mäter hur många av de som ringer som får ett direkt svar på en enkel fråga, och 2020 uppgick andelen till 70 %. Genomsnittet för de kommuner som deltog i årets mätning var 57 %. Högt resultat har även nåtts inom andra delar av mätningen, såsom bemötande vid kontakt med kommunen. Även om resultatet är fortsatt högt har en viss försämring skett jämfört med föregående års resultat. Burlövs kommun ligger trots detta bland de kommuner som har bäst resultat i mätningen.
Målet mäts även genom indikatorn avseende i vilken utsträckning barn får plats på önskat startdatum inom förskolan. Istället för att enbart bedöma hur många som får plats inom den lagstadgade tiden inom fyra månader, ser måttet till hur kommunen erbjuder plats i förhållande till föräldrarnas önskemål om startdatum. Burlövs kommun har under 2020 ytterligare förbättrat resultat gällande att tillhandahålla förskoleplats på önskat datum. Alla barn erhåller plats inom fyra månader och 71 % erbjuds plats på önskat datum vilket är över det nationella genomsnittet. Rekrytering av förskollärare och brist på ändamålsenliga lokaler för att bedriva förskola i kan vara en utmaning när det gäller att ta emot på önskat placeringsdatum.
Båda indikatorerna är uppnådda för 2020.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) | 70 | 74 | 68 |
| Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) | 71 | 66 | 48 |
Burlövsborna ska i hög utsträckning uppleva att de erbjuds ett brett utbud av kulturaktiviteter och en bra biblioteksverksamhet
Kommunen verkar för att tillgängliggöra ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter. Kultur- och fritidsverksamheten arbetar aktivt för att skapa, tillhandahålla och utveckla mötesplatser för att öka kommuninvånarnas känsla av delaktighet i samhället. Under 2020 har dock utbudet behövt begränsas och vissa mötesplatser stängas helt på grund av rådande pandemi.
Målet mäts genom SCB:s medborgarundersökning, som har skickats ut till 1 200 av kommunens invånare. Nöjdheten hos Burlövsborna gällande kulturaktiviteter och arrangemang har försämrats jämfört med föregående år. Under 2020 har biblioteksarrangemang och kulturevenemang varit tvungna att ställas in på grund av Covid-19-pandemin. I princip har ingen lovverksamhet genomförts och i slutet av året ställdes även verksamhet för barn in. Sannolikt beror den minskade nöjdheten på att utbudet och tillgången till kultur har minimerats under 2020.
Trots rådande pandemi har nöjdheten med kommunens idrotts- och motionsanläggningar ökat något. Eventuell kan tillgången till utomhusaktiviteter ha påverkat resultatet. Förhoppningen är att utvecklingen av anläggningar inom kultur och fritid, Kronotorpsområdet, tillsättningen av en ny fritids- och föreningsutvecklare samt byggandet av ett nytt bad komma att påverka kommuninvånarnas nöjdhet positivt framöver.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Nöjd Medborgar-Index – Kultur | 53 | 60 | 61 |
| Nöjd Medborgar-Index – Idrotts- och motionsanläggningar | 51 | 50 | 51 |
Kommunala fastigheter och den yttre miljö som kommunen ansvarar för ska så långt det är möjligt vara tillgänglighetsanpassad för Burlövsborna
Syftet med indikatorn är att öka tillgängligheten i de kommunala fastigheterna och i den yttre miljön. De hinder som är analyserade i inventeringen har till stor del avhjälpts, och målvärdet är uppnått för 2020. Det har även framkommit nya hinder under årets gång, men dessa har ofta kunnat avhjälpas inom ramen för de projekt som orsakar dem.
På en övergripande nivå framhåller Myndigheten för delaktighet vikten av att såväl tjänstemän på ledningsnivå som förtroendevalda har kompetens i funktionshinderfrågor och grundläggande kunskap om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Andel åtgärdade enkelt avhjälpta hinder utifrån gjord inventering | 45 | 30 | 45 |
Minst 9 av 10 Burlövsbor som bor i ett särskilt boende ska tycka att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål
Varje år skickar Socialstyrelsen ut Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. En fråga i undersökningen är hur många i särskilt boende som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Efter den markanta förbättring som skedde 2019 har resultaten nu försämrats till samma nivåer som för åren 2016–2018. Kommunen når inte målvärdet för 2020 och hamnar även under riket i genomsnitt. För undersökningen som helhet ligger kommunen dock i princip på samma nivå som riket.
Det försämrade värdet bedöms i första hand bero på Covid-19-pandemin, som har påverkat det systematiska kvalitetsarbetet under 2020. Många planerade aktiviteter har, av nödvändiga skäl, prioriterats bort. På särskilda boenden har fokus varit på att hindra spridning av smitta. Oron bland brukare, närstående och medarbetare har varit stor vilket påverkat resultatet negativt i brukarundersökningen.
Enheterna kommer fortsätta att arbeta systematiskt med förbättringar utifrån brukarundersökningens resultat i de årliga enhetsplanerna.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) | 70 | 82 | 80 |
Hållbara Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Inom målområdet Hållbara Burlöv arbetar nämnderna aktivt för att ge kommunens invånare goda förutsättningar under livets olika skeenden. Därtill är det av vikt att inte efterlämna avtryck som överskuggar framtida generationers möjligheter att utvecklas. Utifrån det har fullmäktige antagit mål gällande skolresultat och insatser för de medborgare som är i behov av ekonomiskt bistånd samt andel återvunnet hushållsavfall. Till detta hör också två finansiella mål som ska säkerställa en långsiktig ekonomisk hållbarhet för kommunen.
För avgångsterminen 2020 har andel elever i årskurs 9 som uppnådde kunskapskraven ökat betydligt och uppsatt målnivå bedöms vara på väg att kunna uppnås. Ambitionen är att fortsätta denna förbättring och att målvärdet ska överträffas. För att kunna åstadkomma varaktiga förbättringar krävs förutom ett stort arbete med utvecklingen av undervisningen också att skolorna har kontinuitet i personalen. Den fortsatta positiva trenden med en minskad personalomsättning fortsätter, men det är en faktor som också kan påverkas av yttre marknadsfaktorer.
Fullmäktige har riktat ett mål mot socialnämndens verksamhet för personer med ekonomiskt bistånd. Målet innebär att de personer som avslutas från insatsen ska förbli självförsörjande på längre sikt och inte behöva söka ekonomiskt bistånd igen. Även om resultaten förbättrats sen föregående år nås inte den målnivå som angivits för året. Ur ett nationellt perspektiv står sig utfallet dock väl. Målet bedöms vara känsligt för konjunktursvängningar i omvärlden som kan vara svåra att påverka. Året har präglats av Covid-19-pandemin, vilket har fått betydelse för arbetet inom alla verksamheter.
För att minska andelen elever som avbryter kurs vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har verksamheten påbörjat ett arbete med en individanpassad studieform. Differentierad undervisning har varit ett prioriterat utvecklingsområde, och Covid-19-pandemin har medfört att det har genomförts snabbare än planerat. Ett enat och gemensamt uppdrag med ett tydligt mål i att bedriva undervisning på distans har gett positiva effekter på samarbete och innovativt tänkande.
Gällande återvunnet hushållsavfall presenteras statistik för 2020 först under april 2021. I underlaget ses en mer eller mindre generell ökning av materialåtervunnet avfall och minskning av restavfall. Detta är en positiv utveckling som visar på både att avfallet sorteras rätt och att det slängs mindre vilket är i linje med de övergripande målen.
Utifrån de insatser som genomförts under året innebär den samlade bedömningen att fullmäktiges övergripande inriktning gällande Hållbara Burlöv till viss del uppnås men att mer arbete krävs för att få en långvarig måluppfyllelse.
Alla elever ska ges förutsättningar för att nå kunskapsresultaten i läroplanen
Resultatet för elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen låg år 2020 på 77,6 % vilket är en klar förbättring jämfört med föregående år. Ambitionen är att fortsätta denna förbättring och att målvärdet på 79 % ska överträffas. I jämförelse låg rikssnittet 2019 på 76 %. På grund av ändrade bestämmelser finns ingen statistik för 2020 på riksnivå att jämföra med.
Dalslundskolans resultat är klart förbättrade och deras resultat ligger bakom hela förbättringen i ett kommunperspektiv med en förbättring från 77 % till 93 %. Vårboskolan har backat från 70 till 67 %. Skolan har varit den av kommunens skolor som haft störst personalfrånvaro på grund av Covid-19-pandemin under våren. Detta kan ha påverkat resultatet i viss mån. Dalslundskolan arbetade under vårterminen med särskilda satsningar på flexibla och varierade undervisningsmetoder vilket gav en högre måluppfyllelse.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exkl. nyinvandrade och okänd bakgrund), kommunala skolor, andel (%) | 77,6 | 72,5 | 79 |
Burlövsborna ska i högre grad ges förutsättningar att leva miljövänligt och minst hälften av hushållsavfallen återvinnas
Resultatet för 2020 gällande andel hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning publiceras först under våren 2021. Det kan konstateras att målet i princip uppnåddes för 2019, då resultatet blev 32 jämfört med uppsatt målvärde på 33. För 2020 ska andelen uppgå till 36 %.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) | 32 | 36 |
Burlövsborna ska i större utsträckning vara självförsörjande genom arbete eller studier
Målvärdet, att personer med försörjningsstöd ej återaktualiserats inom ett år, är inte uppnått ännu, trots att en förbättring har skett jämfört med föregående år. Ur ett nationellt perspektiv är uppnått resultat fortfarande mycket bra. Framtida resultat kan komma att påverkas av såväl en negativ konjunktursvängning som förändringar i arbetsförmedlingens uppdrag och organisation. Genom att socialförvaltningen numera har permanentat insatsen PEAK, som riktar sig till arbetslösa ungdomar och att verksamheten bedriver ett aktivt arbete med de som uppbär försörjningsstöd är dock förhoppningen att resultaten kvarstår över tid.
Burlövs kommun har förbättrat resultatet gällande elever som avbryter kurs vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Många kvalitetshöjande åtgärder i form av både kompetensutveckling och utveckling av lärplattformen har genomförts för att förbättra resultaten. Med tanke på distansundervisningen finns en risk att framtida resultat försämras även om åtgärder för förbättringar pågår löpande.
Burlövs kommun har förbättrat genomströmningen på flertalet kurser inom svenska för invandrare (sfi). På vissa kurser är kommunen avsevärt bättre än riket men några är fortsatt sämre. Ett enskilt år kan resultatet avvika och man behöver följa utvecklingen över tid. Det finns en utmaning med detta målvärde då man mäter genomströmning på respektive kurs på sfi.
Sammantaget bedöms värdet uppnåtts för en av de tre indikatorer som används för att mäta målutfallet.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) | 83 | 80 | 86 |
| Elever som avbryter kurs vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, andel (%) | 23 | 24 | 22 |
| Kursdeltagare på respektive kurs inom sfi som slutfört kurs, genomsnittlig tid i veckor | 33 | 32 | 30 |
Trygga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där invånarna känner sig trygga, där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. För detta bedriver kommunen ett förebyggande arbete för att öka tryggheten, förebygga brottslighet och ha en hög krisberedskap. Det görs bland annat genom att sprida kunskap, utbilda, stödja olika verksamheter och delta i samarbeten med såväl polis som andra aktörer.
Samtidigt är den enskilda medborgarens upplevda trygghet en subjektiv värdering som kan påverkas av helt andra faktorer, såsom den personliga upplevelsen av vägen mellan busshållplatsen, skolan, affären, fritidsaktiviteten och hemmet. Därför är det av största vikt att alla kommunens verksamheter aktivt arbetar utifrån området trygghet och översätter det till den vardag som de verkar i och de medborgare de möter. Områdets bredd medför också att en heltäckande analys av samtliga insatser är svår att göra men utifrån Polisens trygghetmätning och SKR:s ”Öppna Jämförelser: trygghet och säkerhet” sammanställs en bild av kommunernas arbete utifrån ett övergripande samhällsperspektiv.
Polisens trygghetsmätning redovisar en liten försämring jämfört med föregående års resultat, främst eftersom fler invånare upplever ökad nedskräpning och skadegörelse. Sammantaget har dock antalet utomhusstörningar minskat. Samtidigt tappar kommunen 10 platser i SKR:s rankning i Öppna Jämförelser: Trygghet och säkerhet, det vill säga i den inbördes placeringen av landets 290 kommuner. Oavsett tillbakagången i rankning så visar SKR:s rapport att Burlövs kommun tillhör den tredjedel av kommunerna som har bäst resultat. Resultaten följer också så kallade modellberäknade värde, det vill säga, vad som är förväntat. Det kan konstateras att antal bränder samt antal anmälningar av stöld- och tillgreppsbrott har minskat jämfört med föregående år. Eftersom anmälningarna inte har ökat utan tvärtom minskat jämfört med tidigare men kommunens rankning ändå sjunker innebär detta att situationen i andra kommuner förbättrats ännu mer jämfört med Burlöv. Utifrån detta är fullmäktiges mål inte uppnått för 2020, men avvikelsen anses ändå vara hanterbar inom ramen för ett fortsatt utvecklingsarbete.
Burlövs kommun ska vara en tryggare och säkrare plats att leva och verka i
Trygghetsmätningen genomförs årligen i polisens olika lokalpolisområden där Burlöv tillhör samma område som Kävlinge, Staffanstorp och Lomma. Resultaten ges i form av ett index 1–6 där 0 är ”närmast obefintligt problem” och 6 är ”alarmerande påtagligt problem”. Burlövs totalindex ligger i år på 2,25, vilket är en liten ökning från fjolårets 2,16. Målvärdet är 2,2, och är i princip uppnått för året. Ökningen ligger främst i Arlöv, medan Åkarp ligger kvar på samma resultatindex som 2019. De största problemen är nedskräpning och skadegörelse, och fler än i fjol anser att det finns problem med påverkade personer utomhus. Utomhusstörningarna som helhet har dock minskat. Utsattheten för brott är låg, och den generella oron att utsättas för brott har minskat. Trots detta har otryggheten att vistas utomhus kvällstid samt att resa med lokaltrafik ökat. Ökningen av otrygghet ligger främst i Arlöv.
Det har på många sätt varit ett speciellt år med anledning av den pågående pandemin. Färre har varit bortresta och fler har varit kvar i hemmamiljön. Få fritidsverksamheter har varit igång med normal verksamhet, inställda idrottsevenemang och träningar har begränsat både vuxna och ungdomars sysselsättning. Värt att notera är att kommunens kostnader för skadegörelse dock har minskat jämfört med tidigare år. I Burlövs kommun finns en god samverkan mellan olika parter. Kommunen har ytterligare flyttat fram sin roll inom det brottsförebyggande området med tillsättandet av trygghetsvärdar och utredare med fokus på trygghetsfrågor under året. Samverkan med polisen, socialförvaltningen, skolor, förskolor, räddningstjänsten och ungdomsgruppen har sedan en längre tid tillbaka utvecklats i rätt riktning mot samma mål.
Öppna jämförelser är en sammanställning över nationell statistik inom området trygghet och säkerhet. Indikatorn består av fyra underliggande kategorier, och medför att jämförelser kan göras mellan alla kommuner i Sverige. Årets mål – att hamna på minst plats 56 – uppfylls inte. Placeringen på 105 innebär ett tapp på 10 placeringar jämfört med föregående år och sammanlagt 45 placeringar jämfört med året dessförinnan.
Kategorierna som ligger till grund för indikatorn är: antal personskador, antal utvecklade bränder i byggnader, antal anmälda våldsbrott samt antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott. Det kan konstateras att antal bränder samt antal anmälningar av stöld- och tillgreppsbrott har minskat jämfört med föregående år. De övriga två är oförändrade. Gällande personskador, det vill säga antal sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador, är utfallet bland de lägsta i Sveriges kommuner.
Utifrån att kommunens resultat inte har förändrats nämnvärt och att variablerna vägs ihop till en rankning är analysen att viss försämring har skett men att tappet gällande rankning beror på att situationen förbättrats mer i andra kommuner. Kommunen hamnar på en fjortonde plats i Skåne och placerar sig i den tredjedel av kommuner som har bäst rankning.
| Indikator | Utfall 2020 | Utfall 2019 | Mål 2020 |
|---|---|---|---|
| Polisens Trygghetsundersökning – Problemindex 0-6 | 2,25 | 2,16 | 2,2 |
| Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet, rankning | 104 | 94 | 56 |
Finansiella mål
Finansiellt mål 1
”Varje års resultat exklusive reavinster från fastighetsförsäljning och exploateringsöverskott, ska vara lägst 2 % av intäkter från skatter och statsbidrag, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravavstämning.”
Målsättningen innebär att hänsyn måste tas till de beslut om reservationer av tidigare överskott som skett. Från årets resultat exklusive reavinster ska då läggas redovisade/planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare reserverats. Det framräknade resultatet benämns ”Justerat resultat” och redovisas i tabellen nedan.
| (mnkr) | Utfall 2018 | Utfall 2019 | Utfall 2020 |
|---|---|---|---|
| Resultat enligt resultaträkning | 74,6 | -16,1 | 40,1 |
| Avgår reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott | -23,2 | -19,8 | -1,0 |
| Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 1,3 | 109,9 | 0 |
| Justerat resultat | 52,7 | 74,0 | 39,1 |
Årets justerade resultat uppgick till 39,1 mnkr, vilket motsvarar 3,5 % av de samlade intäkterna från skatter och statsbidrag. Detta innebär att det justerade resultatet är 16,4 mnkr högre än den finansiella målsättningen för 2020 och målet är därmed uppnått.
Finansiellt mål 2
”Burlövs kommun årliga självfinansieringsgrad ska vara minst 90 % under målperioden.”
Målsättningen innebär att årets investeringsvolym till 90 % ska finansieras med kommunens egna medel under målperioden 2019–2022. I det fall investeringsvolymen medför att självfinansiering till 90 % inte är möjlig under ett år bör de kommande årens investeringsvolym i större utsträckning finansieras med egna medel.
Årets investeringsvolym uppgick till 152,1 mnkr samtidigt som årets resultat exklusive avskrivnings- och nedskrivningskostnader uppgick till 116,9 mnkr, vilket innebär att kommunens självfinansieringsgrad uppgick till 77,3 %. Huvudsaklig anledningen till att självfinansieringsgraden understiger 90% beror de omfattande investeringar som pågår i ny badanläggning.
Resultat och ekonomisk ställning
Årets resultat
Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster uppgår till +40,1 mnkr. Diagrammet nedan visar på resultatutvecklingen mellan åren 2016 och 2020.
År 2016 års resultat belastades inte av några jämförelsestörande poster. De efterföljande åren har jämförelsestörande poster till stor del bestått av reavinster från försäljning av fastigheter och tomter inom exploateringsområden. Förutom reavinster har år 2019 års resultat påverkats med negativa jämförelsestörande poster, vilket till största del beror på att kommun löst in ca 100,0 mnkr av pensionsskuld.
Årets resultat uppgår till +40,1 mnkr inklusive jämförelsestörande poster. De jämförelsestörande posterna uppgår till -20,2 mnkr och består av nedskrivning av fastighet och mark (-28,6 mnkr), varav ‑20,0 mnkr avser nedskrivning av bredbandsverksamhet och resterande -8,6 mnkr nedskrivning av riven fastighet på Grönebo. Övriga jämförelsestörande är reaförluster som uppstått till följd av försäljning av fonder och aktier och orealiserade vinster (+5,8 mnkr), försäljning av mark (+1,0 mnkr) samt försäljning av maskiner och inventarier (+1,6 mnkr).
Exklusive jämförelsestörande poster uppgår årets resultat till +60,3 mnkr, vilket är en förbättring med 37,0 mnkr jämfört med föregående års resultat. Resultatförändringen förklaras främst med att kommunen under 2020 erhållit extra generella statsbidrag för att stärka välfärden och kompensera merkostnader för Covid-19-pandemin. Verksamhetens nettokostnader ökade med 5,1 % (52,6 mnkr) medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 8,8 % (91,7 mnkr). Nettokostnaderna har ökat främst inom pedagogisk verksamhet och kommunledningsförvaltningen.
Resultatutveckling
Utifrån begreppet god ekonomisk hushållning är det viktigt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Verksamhetens kostnader bör därför inte öka i snabbare takt än skatteintäkter och statsbidrag. Större delen av femårsperioden har intäkts- och nettokostnadsökningarna följt varandra. Men detta förändrades under åren 2015–2017 då intäkterna successivt började öka mer än nettokostnaderna. Den främsta orsaken var dels flyktingkrisen, dels statens ambition att utveckla de kommunala verksamheterna med hjälp av riktade statsbidrag.
Under 2020 har kommunen erhållit extra generella statsbidrag för att stärka välfärden och kompensera merkostnader för Covid-19-pandemin. Intäkterna från skatter och statsbidrag uppgår år 2020 till 1 133,4 mnkr, vilket motsvarar en ökning på 8,8 % jämfört med föregående år. Av det utökade statsbidragen har kommunfullmäktige fördelat 17,7 mnkr till nämnderna.
Verksamheternas nettokostnader exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 1 078,6 mnkr under samma period, vilket är en ökning med 5,1 % jämfört med 2019.
Nämndernas resultatutveckling
Samtliga nämnder uppvisar nettokostnadsökningar utom socialnämnden som uppvisade minskade nettokostnader med 2,1 % 2020. En mer utförlig förklaring av nettokostnadsutvecklingen inom respektive nämnd följder nedan.
Kommunstyrelsen
Nämndens nettokostnad ökade med 10,5 mnkr eller 7,6 % räknat i fasta priser 2020 jämfört med 2019.
Nämndens intäkter minskade med 1,9 mnkr vilket beror på mindre EU-bidrag.
Nämndens kostnader ökade med 8,6 mnkr inom främst gemensamma verksamheter och teknisk avdelning. För år 2020 har kommunstyrelsen erhållit tilläggsanslag motsvarande ca 8,0 mnkr.
Miljö- och byggnämnden
Nämndens nettokostnader ökade med 0,3 mnkr i fasta priser mellan 2019 och 2020.
Nämndens politiska verksamhet har under året påverkats av pandemin vilket lett till lägre kostnader för arvode.
Inom bygglovsverksamheten har intäkterna minskat med 0,6 mnkr. Övriga kostnader är något lägre än 2019.
Inom miljö- och hälsoskydd är personalkostnaderna något lägre 2020 än 2019.
Utbildnings- och kulturnämnden
Nämndens nettokostnader räknade i fasta priser, dvs. exklusive prisökning, kapitaltjänst och internhyra samt löneökningar enligt avtalsrörelsen, har ökat med 26,2 mnkr mellan åren 2019 och 2020. Den ökningen ligger ca 7 mnkr under volymkompensation och kvalitetsanslag som fullmäktige har beviljat.
Intäkter räknade i fasta priser har minskat med 1,8 mnkr jämfört med år 2019. Intäktsbortfall på 5 mnkr noteras inom försäljning av tjänster och verksamheter. Bidrag från Försäkringskassan för sjuklöneersättning har ökat med ca 6 mnkr medan övriga bidrag från bl.a. Skolverket och Migrationsverket har minskat lika mycket. Intäkter för försäljning inom kommunen och taxor har ökat med 3,3 mnkr.
De största intäktsbortfallen har inträffat inom komvuxverksamheten med 3,8 mnkr och kultur- och fritidsverksamheten med 2,1 mnkr.
Kostnader räknade i fasta priser har ökat med 24,4 mnkr jämfört med 2019. Köp av huvudverksamhet från andra aktörer har ökat med 18 mnkr och personalkostnader har medfört en nettokostnadsökning på ca 10 mnkr jämfört med år 2019. Övriga kostnader har minskat med ca 3,6 mnkr där inköp av livsmedel står för 1,7 mnkr och 1,3 mnkr avser kostnader för inhyrd personal samt kompetenshöjande åtgärder.
Socialnämnden
Nämndens nettokostnad har minskat med 7 mnkr i fasta priser jämfört med 2019, vilket motsvarar en minskning med 2,07 %. I fasta priser exkluderas prisökningar, förändring i kapitaltjänst, internhyra samt löneökningar enligt avtalsrörelsen.
Intäkterna ökade med 0,8 mnkr vilket främst beror på ökade bidrag från Socialstyrelsen.
Kostnaderna minskade med 6,2 mnkr. Kraftigt ökade kostnader redovisas för laboratoriemateriel, läkemedel och sjukvårdsartiklar på 8 mnkr. Sänkta kostnader redovisas inom ekonomiskt bistånd, köp av huvudverksamhet, kostnader för arbetskraft, konsulter och avgifter för kurser.
Budgetavvikelse
Budgeten har en central roll i den kommunala ekonomistyrningen. Med budgeten sätter fullmäktige gränser för nämndernas resursförbrukning och styr mot finansiella mål och god ekonomisk hushållning. I följande avsnitt beskrivs de avvikelser som beräknas uppstå i förhållande till kommunens beslutade budget 2020. Nedanstående tabell beskriver orsakerna till budgetavvikelserna:
| Resultaträkning och prognos 2020 (mnkr) | Bokslut 2020 | Budget 2020 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Nettokostnader | -1 030,4 | -1 040,3 | 9,9 |
| Avskrivningar | -48,2 | -49,2 | 1,0 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1 078,6 | -1 089,5 | 10,9 |
| Skatter och statsbidrag enligt SKR | 1 133,4 | 1 099,3 | 34,1 |
| Finansiella poster | 6,4 | 6,6 | -0,2 |
| Uppräkning Södra stambanan | -0,9 | -1,3 | 0,4 |
| Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster | 60,3 | 15,1 | 45,2 |
| Jämförelsestörande poster | |||
| Exploateringsöverskott | -0,1 | 23,5 | -23,6 |
| Reavinst fastighetsförsäljning | 1,1 | 0,0 | -0,1 |
| Reavinst försäljning av inventarier | 1,6 | 0,0 | 1,6 |
| Nedskrivning fastighet och mark | -28,6 | 0,0 | -28,6 |
| Reaförlust omsättningstillgångar | -9,5 | 0,0 | -9,5 |
| Orealiserade vinster/förluster | 15,4 | 4,4 | 11,0 |
| Årets resultat inkl. jämförelsestörande poster | 40,2 | 43,0 | -2,8 |
Kommunens totala budgetavvikelse, inklusive jämförelsestörande poster, uppgick till -2,8 mnkr. Eftersom jämförelsestörande poster är svåra att förutse är det brukligt att jämföra årets resultat exklusive dessa poster. Exklusive jämförelsestörande poster uppgick det resultatet till +60,3 mnkr, vilket är 45,2 mnkr bättre än budget.
Verksamhetens nettokostnader uppgår till 1 078,6 mnkr och är 10,9 mnkr lägre än budgeterat medan skatteintäkter är 34,1 mnkr högre än budget. De positiva budgetavvikelserna förklaras främst på att kommunen under 2020 tillskjutits mer i skatteintäkter samtidigt som nämnderna erhållit kompensation för merkostnader till följd av Covid-19-pandemin. Totalt är nämndernas nettokostnader +5,9 mnkr lägre än budget. Endast socialnämnden redovisar ett underskott (-4,0 mnkr) medan övriga nämnder redovisar ett överskott (+9,9 mnkr).
Avskrivningarna blev 1,0 mnkr lägre än budgeterat vilket bland annat beror på att ett antal investeringsprojekt senarelagts och inte genererat kapitalkostnader under 2020.
De finansiella posterna blev 0,3 mnkr bättre än budgeterat och förklaras framförallt med lägre kostnader för indexuppräkning av Södra stambanan. Det index som styr åtagandet utvecklades negativt under 2020, vilket ledde till att avsättningen minskat mer i värde än budgeterat.
De centrala verksamheterna redovisar ett överskott på +22,7 mnkr i förhållande till budget. Det största överskottet återfinns inom posten oförutsedda behov (+13,6 mnkr) och inom posten schablonersättning (+7,8 mnkr). Kommunens kostnader för introduktion av flyktingar har blivit lägre än de bidrag kommunen erhållit från Migrationsverket. Vidare har pensionskostnader minskat med 2,5 mnkr vilket främst förklaras med att kommunen under 2019 löst in en större del av pensionsskulden. Övriga större budgetavvikelser återfinns inom sociala projektmedel (+1,3 mnkr), årets lönerevision (+2,7 mnkr) samt semesterlöneskulden (-2,6 mnkr).
Budgetavvikelserna avseende jämförelsestörande poster uppgår till -48,1 mnkr och beror främst på att under året har det inte skett några planerade försäljningar inom exploateringsområden (-23,5 mnkr). En annan betydande budgetavvikelse inom jämförelsestörande poster är nedskrivning av kommunens anläggningstillgångar, varav -20,0 mnkr avser bredbandsverksamhet och resterande avser -8,6 mnkr nedskrivning av fastighet på Grönebo.
Nämndernas budgetavvikelse
| Budgetavvikelse per nämnd (tkr) | Bokslut 2020 | Budget 2020 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | -131 197 | -131 842 | 645 |
| Miljö- och byggnämnden | -3 146 | -5 412 | 2 266 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | -595 648 | -602 662 | 7 014 |
| Socialnämnden | -346 189 | -342 166 | -4 023 |
| Summa nämnder | -1 076 180 | -1 082 082 | 5 902 |
| Oförutsedda kostnader | 0 | -13 602 | 13 602 |
| Sociala projektmedel | 0 | -1 260 | 1 260 |
| Schablonersättning | 7 761 | 0 | 7 761 |
| Pensioner, arbetsgivaravgifter m.m. | -15 359 | -17 119 | 1 760 |
| Beräknade löneökningar (ej fördelat) | 0 | -2 710 | 2 710 |
| Semesterlöneskuld m.m. | -2 601 | 0 | -2 601 |
| Övrigt (interna poster m.m.) | 55 994 | 58 790 | -2 796 |
| Tilldelade budgetmedel till nämnder från skatteintäkter | 0 | 17 700 | -17 700 |
| Summa budgetavvikelse nettokostnader | -1 030 385 | -1 040 283 | 9 898 |
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse på +0,6 mnkr, de största avvikelserna redogörs för nedan.
Politisk verksamhet inklusive revision (+2,9 mnkr)
Rådande pandemi har lett till att flera aktiviteter och sammankomster har blivit inställda vilket har resulterat i lägre kostnader för politiska arvoden.
Fysisk och teknisk planering (1,2 mnkr)
Överskott inom verksamheten beror av att intäkterna för detaljplaner översteg budget med 1,4 mnkr.
Bredbandsverksamhet (-1,6 mnkr)
Inom bredbandsverksamheten redovisas en negativ budgetavvikelse om -1,6 mnkr.
Intäkterna från anslutna hushåll balanserar ännu inte kostnaderna. Verksamheten är beräknad att vara i balans 2027.
Teknisk avdelning (-1,9 mnkr)
Av underskottet inom tekniska avdelningen hänförs 1,0 mnkr av en omföring av driftmedel till investering för trygghetsskapande åtgärder avseende belysning i Arlöv. Övergång av kommuntekniks verksamhet till entreprenad ledde initialt till ökade kostnader.
Miljö- och byggnämnden
Miljö och byggnämnden redovisar ett överskott på +2,3 mnkr.
Bygglovs-, tillsyns- och sanktionsavgifter ger ett överskott på 0,9 mnkr mot budget. Covid-19-pandemin medförde att ett antal planerade miljötillsynstillfällen inte kunde genomföras, men verksamheten har arbetat vidare och under hösten kunde tillsyn genomföras. Med anledning av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på uteserveringsställen har regeringen tilldelat medel till SKR. För Burlövs kommun innebar det en kompensation med 0,1 mnkr.
Personalkostnaderna understiger budget med 0,7 mnkr på grund av vakanta tjänster under året och försenad rekrytering. För politiska arvoden är överskottet 0,3 mnkr. Även övriga kostnader understiger budget.
Utbildning- och kulturnämnden
Utbildnings- och kulturnämnden redovisar en positiv budgetavvikelse på +7,0 mnkr vilket motsvarar 1 % av nämndens nettobudget. Merparten av det positiva resultatet redovisas inom verksamheterna gymnasieutbildning och nämnd- och centraladministration.
Ett positivt resultat på 4,3 mnkr för gymnasieutbildningen beror på lägre volym än nämnden har fått anslag för i budgeten. Komvux uppvisar ett negativt resultat på 3,9 mnkr. Nedskärningar i verksamheten för att uppnå ett bättre resultat skulle strida mot vuxnas rättigheter till utbildning.
Nämndens verksamheter hade kunnat uppvisa ett annat resultat om fördelning av välfärdsmiljoner gjorts under året. Förvaltningen har bedömt att fördelningen av tillfälligt anslag skulle dölja grundläggande problem som måste åtgärdas. Fokus har varit på helhetsresultat och välfärdsmiljoner har redovisats på verksamheten centraladministration.
Nämnd och central administration redovisar ett positivt resultat på 5,8 mnkr där det, utöver välfärdsmiljonerna, ingår planerade utbildningsinsatser som inte har genomförts.
Nämndens intäkter som har tillkommit genom försäljning av verksamhet, varor och tjänster samt taxor och olika bidrag har blivit 14,2 mnkr högre än budgeterat. Bidrag och taxor har ökat med 11 mnkr jämfört med budgeten medan försäljningsintäkter står för 3,2 mnkr.
Bidrag som Försäkringskassan har betalat ut för sjuklöner har gått på 6,2 mnkr vilket är 6 mnkr mer än i fjol. Kostnader för sjuklöner inklusive sociala avgifter har uppgått till 10,9 mnkr vilket är en ökning med ca 4 mnkr jämfört med år 2019. Förvaltningen har redovisat utökade lönekostnader för timvikarier och inhyrd personal för 1,5 mnkr specifikt kopplat till Covid-19-pandemin.
Nämndens kostnader har varit 7,2 mnkr högre än budgeterat, varav personalkostnaderna står för hela överskridandet. Grundskola och komvux har inte lyckats anpassa personalkostnader till budgeten vilket förklaras med verksamhetsbehov och en överskattad budget avseende bidrag från Skolverket.
Socialnämnden
Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse på -4,0 mnkr för 2020, vilket motsvarar 1,2 % av nämndens nettoram. Fullmäktiges krav på socialnämnden att vidta åtgärder för ekonomi och verksamhet i balans har givit resultat och läget inför 2021 är väsentligt bättre än inför 2020.
Socialnämndens nettokostnader har minskat mellan 2019 och 2020 med 7,0 mnkr vilket motsvarar 2,07 %. Intäkterna ökade med 0,8 mnkr vilket främst beror på ökade bidrag från Socialstyrelsen. Nettokostnaden har minskat med 6,2 mnkr varav en minskning har skett gällande ekonomiskt bistånd, köp av huvudverksamhet, kostnader för arbetskraft, konsulter och avgifter för kurser. Nettokostnaden har minskat inom samtliga verksamhetsområden frånsett central administration.
Nämnd och central administration redovisar ett överskott på 2,2 mnkr vilket avser lägre personalkostnader, konsulttjänster och lägre kostnader avseende utbildning.
Vård och äldreomsorg redovisar ett negativt resultat på 0,6 mnkr vilket främst beror på underskott inom hemtjänsten.
LSS redovisar ett överskott på 1,5 mnkr vilket främst beror på att verksamheter varit helt eller delvis stängda på grund av pandemin.
Individ- och familjeomsorgen redovisar ett underskott på 7,1 mnkr. Institutionsplaceringar och ekonomiskt bistånd redovisar goda resultat och underskottet beror på stora underskott inom flyktingverksamhet samt ökade kostnader för skyddad boende och boende med stöd.
Pensionsmedel och pensionsförpliktelser
Rådet för kommunal redovisning har lämnat rekommendationer om uppföljning av kommunens pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Nedanstående tabell följer så långt som möjligt denna rekommendation.
| Pensionsmedel och förpliktelser (mnkr) | 2020 | 2019 | Förändring |
| Avsättningar i balansräkningen | 11,2 | 11,4 | -0,2 |
| Ansvarsförbindelse | 174,8 | 178,8 | -4,0 |
| Summa förpliktelser | 186,0 | 190,2 | -4,2 |
| Pensionsmedel: | |||
| Finansiella placeringar | 108,1 | 102,3 | 5,8 |
| Återlånade medel | 77,9 | 87,9 | -10,0 |
| Summa pensionsmedel: | 186,0 | 190,2 | -4,2 |
| Förpliktelser minskade: | |||
| Genom försäkring | 176,6 | 81,0 | 95,6 |
| Erlagd löneskatt | 42,8 | 19,7 | 23,1 |
| Överskottsmedel i försäkring | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Fullmäktige beslutade 2005 att 50,0 mnkr av kommunens likvida medel skulle avskiljas och placeras i långsiktig kapitalförvaltning. Dessa skulle användas till framtida pensionsutbetalningar eftersom likviditetspåfrestningen för pensionskostnaderna ökade. Placeringarna utgörs idag av andelar i aktiefonder med aktier noterade på Stockholmsbörsen. Vid årets slut 2019 uppgick marknadsvärdet för pensionsplaceringar till 10,81 mnkr, vilket är en ökning med 5,8 mnkr jämfört med 2019.
I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas inte pensionsförmåner som har intjänats före 1998 som skuld i balansräkningen utan upptas som en så kallad ansvarsförbindelse. Beloppet utgör en skuld till de anställda som, i fast penningvärde, kommer att minska i takt med att utbetalningar av pensionerna sker. Under 2020 minskade ansvarsförbindelser med 4,0 mnkr. Förändringen beror till största del på årets pensionsutbetalningar (13,5 mnkr) samtidigt som skulden ökade till följd av ränta- och basbeloppsuppräkningar samt regelverksförändringar gällande vissa förmåner (9,5 mnkr).
Pensionsutbetalningar kommer dock att öka under de närmaste åren och innebär, förutom en belastning på likviditeten, även en belastning på resultaträkningarna framöver. Under 2019 har kommunen löst in ca 100,0 mnkr av sin pensionsskuld som intjänats före 1998. En av huvudanledningarna var att frigöra utrymme i kommande årsresultat genom att minska pensionsutbetalningar men också att bevara den höga avkastningen på aktiefonder.
Avsättningarna, det vill säga pensionsförmåner intjänade efter 1998, har också minskat något, med ‑0,2 mnkr.
Posten återlånade medel avser skillnaden mellan de totala pensionsförpliktelserna och de finansiella placeringarna för detta ändamål. Pensionsåtagandet i ansvarsförbindelsen är framräknat enligt principerna i SKR:s rekommendation RIPS19.
Investeringsredovisning
Liksom de flesta kommuner i Sverige är Burlövs kommun inne i en period med höga investeringsnivåer. Det beror dels på att en ökad befolkning ger behov av fler platser i barnomsorg, skola och omsorg, dels på att det finns ett behov av att återinvestera i kommunens anläggningar och fastigheter. Under perioden 2021–2028 planerar Burlövs kommun att investera sammanlagt cirka 1,7 miljarder.
Bruttoinvesteringarna under 2020 uppgick till 156,7 mnkr och investeringsbidragen till 5,5 mnkr, vilket motsvarar nettoinvesteringar på 151,2 mnkr under 2020. Detta innebär att cirka 90,2 % av den totala investeringsramen har använts. Investeringsvolymen är en stor ökning jämfört med föregående år vilket till största del förklaras att badhusbygget nu är i en aktiv fas.
Investeringsutgifterna för den nya badanläggningen inklusive omgivande markanpassningar uppgick till 115,0 mnkr. Arbetet med ett nytt badhus löper på och kommer vara klart i början av 2022. Övriga större projekt under året har varit Lommavägens utbyggnad, 6,3 mnkr och byte av ventilation på Svanetorpskolan, 5,1 mnkr.
Ytterligare investeringar har varit nya paviljonger till skolor, belysningsåtgärder i trygghetsskapande syfte, förbättrat skalskydd på kommunens fastigheter, fönsterbyte på Harakärrsgården och tillgänglighetsåtgärder vid Möllan.
Kassaflöde
Kassaflödesanalysen visar betalningsströmmarna i kommunen och hur de likvida medlen förändras under året. Kassaflödesanalysen utgår från årets resultat exklusive jämförelsestörande poster enligt resultaträkningen och exkluderar poster som inte motsvaras av ut- eller inbetalningar. Därutöver påverkas likviditeten av ut- och inbetalningar som inte redovisas i resultaträkningen, främst investeringar, försäljningar, in- och utlåning samt finansiella placeringar.
Kommunens likviditet har varit mycket god under lång tid. Kassaflödet från den löpande verksamheten har för perioden tillsammans med försäljningar av exploateringsmark täckt investeringsutgifterna fullt ut under de senaste fem åren.
Kommunens likviditet minskade med 79,1 mnkr under året. Minskningen är framförallt kopplad till utgifter för årets investeringar (-151,2 mnkr), utbetalning av bidrag ( -61,0 mnkr) till Trafikverket enligt avtalad överenskommelse samt utlåning till kommunalförbundet VA SYD (-6,7 mnkr). Likviditeten förbättras dock med årets positiva resultat och per den 31 december uppgår likviditet till 281,5 mnkr.
Kommunens likviditet jämfört med årets budget beräknas blir bättre med +21,7 mnkr. Största delen går att förklara med att årets resultat prognostiseras hamna på en högre nivå samtidigt som årets investeringsvolym beräknas bli något lägre än budgeterat.
| Kassaflöde (mnkr) | 2020 | 2019 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Medel från: | |||
| Löpande verksamhet | 133,0 | 83,3 | 49,7 |
| Investeringsverksamhet | -143,2 | -61,4 | -81,8 |
| Finansiell verksamhet | -68,9 | 61,5 | -130,4 |
| Årets Kassaflöde | -79,1 | 83,4 | -162,5 |
| Likvida medel: | |||
| Vid årets början | 360,6 | 277,2 | 83,4 |
| Vid årets slut | 281,5 | 360,6 | -79,1 |
Soliditet
Burlövs kommuns egna kapital uppgår per 2020-12-31 till 1 388,1 mnkr, vilket är 40,2 mnkr mer jämfört med 2019. Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna, uppgår till 78,3 % och är i paritet med föregående år. En hög soliditet innebär att endast en mindre del av intäkterna behöver tas i anspråk för räntekostnader och amortering av skulder, vilket medför att utrymmet för att täcka verksamhetens löpande kostnader ökar. Soliditeten är på så sätt ett mått på de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna.
Enligt de kommunala redovisningsreglerna tas inte den skuld kommunen har för pensioner intjänade före 1998 upp i balansräkningen, utan redovisas som en så kallad ansvarsförbindelse. Hade denna post räknats in i balansräkningen skulle soliditeten uppgått till cirka 68,5 %, vilket är 1,0 procentenheter bättre jämfört med föregående år.
Borgensåtagande
Kommunens totala borgensförbindelse uppgår till 766,9 mnkr, vilket är en ökning med 205,9 mnkr jämfört med 2018. Orsaken är främst att Burlövs Bostäder AB ökat sin upplåning med 210 mnkr.
Av det totala borgensåtagandet avser 723,4 mnkr Burlövs Bostäder, 39,9 mnkr Sydvatten AB, 3,3 mnkr Sydvästra Skånes Avfallsaktiebolag (Sysav) samt 0,3 mnkr övriga åtaganden.
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagens balanskrav ska kommunen ha en ekonomi i balans. Det innebär att årets intäkter ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader efter att realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade förluster på värdepapper räknas bort från resultatet. Syftet med reglerna är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den genererar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av kommunens ekonomi. Vid eventuellt underskott ska det negativa resultatet återställas inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl. Under förutsättning att fullmäktige beslutar enligt förslaget blir avstämningen mot balanskravet för 2020 följande:
| Avstämning av balanskrav (mnkr) | Utfall 2018 | Utfall 2019 | Utfall 2020 |
|---|---|---|---|
| Resultat enligt resultaträkning | 58,3 | -16,1 | 40,1 |
| Reducering av samtliga realisationsvinster | -5,7 | -14,2 | -2,6 |
| Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter | 0 | 0 | 0 |
| Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter | 0 | 0 | 0 |
| Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 16,3 | 24,2 | -15,4 |
| Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 0 | 0 | 0 |
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 68,9 | -6,1 | 22,1 |
Burlövs kommun har uppfyllt balanskravet sedan det infördes 2000 och har därmed inget negativt balanskravsresultat från tidigare år att återställa. Årets resultat efter justeringar för försäljning av mark (2,6 mnkr) samt orealiserad vinst avseende värdepapper (15,4 mnkr) uppgår till + 22,1 mnkr.
Vid ett negativt balanskravsresultat får kommuner, som vill ta hänsyn till andra bedömningar som man anser vara förenliga med god ekonomisk hushållning, hantera dessa inom ramen för kommunlagens regler för synnerliga skälOm synnerliga skäl åberopas ska dessa skäl anges tydligt.
Årets balanskravsresultat är positivt och således åberopas inga synnerliga skäl.
Resultatutjämningsreserv
Reglerna i balanskravet tar fasta på att varje år ska ha ett positivt resultat. Detta kan ställa till problem vid ett hastigt fall i konjunkturen. För att motverka att kommunerna i sådana fall tvingas till kraftiga nerdragningar i verksamheten infördes från och med 2013 en möjlighet att sätta av delar av överskott för att kunna disponera detta under kommande år i de fall underskott då skulle uppkomma. Fullmäktige beslutade 2013 att införa en sådan resultatutjämningsfond i Burlövs kommun. Den del av årets resultat, efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 % av skatteintäkter och statsbidrag får avsättas till resultatutjämningsreserv. Denna reserv är tänkt att användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt.
Efter balanskravsjusteringar innebär det att kommunen har möjlighet att avsätta 10,8 mnkr till resultatutjämningsreserven. Om målsättningen är att resultatutjämningsreserven ska motsvara 5 % av skatter och statsbidrag behöver ytterligare 7,4 mnkr avsättas. Kommunstyrelsen föreslår en avsättning till resultatutjämningsreserven med 7,4 mnkr.
| Avstämning av balanskrav (mnkr) | Utfall 2018 | Utfall 2019 | Utfall 2020 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 68,9 | -6,1 | 22,1 |
| Medel till resultatutjämningsreserv | -1,9 | 0,0 | -7,4 |
| Medel från utjämningsreserv | 67,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets balanskravsresultat | 134,0 | -6,1 | 14,7 |
| Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 1,3 | 109,9 | 0,0 |
| Justering för kostnader avseende åtgärder för kostnader där medel reserverats för kommande år | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets balanskravsresultat efter synnerliga-skäl-justeringar | 135,3 | 103,8 | 14,7 |
Kommunens resultatutjämningsreserv per 2020-12-31 uppgår till 49,3 mnkr. Om fullmäktige beslutar att avsätta 7,4 mnkr till resultatutjämningsreserven kommer den totala reserven att uppgå till 56,7 mnkr.
Väsentliga personalförhållanden
Varje medarbetare är viktig för att göra Burlöv till en kommun där medborgarna känner sig välkomna, trygga och det erbjuds service och myndighetsutövning av hög kvalitet. Burlövs kommun ska erbjuda utvecklingsorienterade arbetsplatser där ledare och medarbetare tar ansvar för sina uppdrag och att de, tillsammans och i samspel, skapar vägar för att nå mål och utvecklar verksamheten. Med systematiskt arbetsmiljöarbete som en integrerad del i verksamhetsutvecklingen främjar Burlövs kommun och medarbetarna tillsammans hälsa, trivsel och måluppfyllelse.
År 2020 har varit ett år med speciella omständigheter. Bakgrunden är såväl den pågående pandemin som planerad verksamhetsövergång och omorganisationer inom flera nämndernas verksamheter. Covid-19-pandemin har haft en påverkan på såväl sjukfrånvaro, förändrade arbetssätt, omställning i verksamheten pga. yttre faktorer och upplevd oro. Olika delar av kommunen har påverkats i olika stor omfattning.
Burlövs kommun har fortsatt arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för att vara en attraktiv och hållbar arbetsgivare. Under 2020 har ett antal satsningar gjorts för att skapa ett hållbart och nära ledarskap med goda organisatoriska förutsättningar:
- Ett basuppdrag för chefer har utarbetats och införts för att skapa en gemensam grund oavsett chefsnivå, ansvar och verksamhet.
- Ett kommunövergripande ledarutvecklingsprogram och chefshandledning i grupp har startats under hösten. Båda ledarutvecklingsinsatserna erbjuds kommunövergripande och med chefer från alla förvaltningar. Sammanlagt 26 av 67 chefer deltar i någon av insatserna.
- En riktlinje med högst 30 medarbetare per chef beslutades under våren och har införts. För att möjliggöra detta har omorganisationer skett inom såväl utbildnings- och kulturnämndens förskoleverksamheter som socialnämndens individ- och familjeomsorg. Rollen biträdande rektor har införts i grundskoleverksamheterna. Under 2020 har antalet chefer i kommunen ökat med 10 %; från 61 till 67.
- Arbetet för ett samverkansavtal har fortsatt under året och den partsgemensamma målsättningen är att avtal tecknas i inledningen av 2021 och att det träder i kraft under året. Både arbetsgivarrepresentanter och de fackliga parterna är delaktiga i arbetet med samverkansavtalet.
Anställda och årsarbetare
Av kommunens medarbetare under året var 79 % kvinnor och kommunens stora yrkesgrupper – förskollärare, undersköterskor och barnskötare – var fortsatt kvinnodominerade.
Antalet årsarbetare, det vill säga den arbetade tiden under hela året, har minskat med ca 37 årsarbetare; från 1 071 (2019) till 1 034 (2020). Huvuddelen av minskningen, 34,3 årsarbetare, återfinns inom socialnämndens verksamheter. Bakgrunden är primärt en effekt av den avveckling av enheten för ensamkommande som genomfördes under 2019 samt den minskning av antalet åtgärdsanställningar på Beredskapsavtalet som har skett under 2020.
Antalet tillsvidareanställda har ökat från 1 103 (2019) till 1 122 (2020). Inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter har antalet tillsvidareanställda ökat med 34; från 602 (2019) till 636 (2020). Ökningen härrör primärt till att skola och förskola i större utsträckning har fått sökanden med behörighet varför verksamheterna tillsvidareanställt istället för visstidsanställt. Detta har, jämfört med 2019, påverkat antalet tillsvidareanställda men inte antalet årsarbetare. Viss ökning av antalet tillsvidareanställda förklaras av ett ökat elevantal och ökade statliga bidrag. Inom socialnämndens verksamheter har antalet tillsvidareanställda minskat med 15. Bakgrunden är en effekt av avvecklingen under 2019 samt ett antal vakanta tjänster under senhöst 2020.
Kommunens mål att över 80 % av medarbetarna ska ha en heltidsanställning har uppnåtts. Av kommunens 1 122 tillsvidareanställda har 920, dvs. 82 %, en heltidsanställning. Detta är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2019. Den positiva utvecklingen är ett resultat av ett medvetet partsgemensamt omställningsarbete. Andelen heltidsanställningar har främst ökat i samband med nyanställningar, organisationsförändringar och övrigt utvecklingsarbete. Den största procentuella förändringen har skett inom socialnämndens verksamheter även om nämnden fortsatt har lägst andel heltidsanställda: 65 %.
Antal årsarbetare per nämnd
| Årsarbetare per nämnd | Årsarbetare Snitt 2020 | Årsarbetare Snitt 2019 | Förändring 2020 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 81 | 84 | -3,5 |
| Miljö- och byggnämnden | 9 | 9 | -0,1 |
| Utbildning- och kulturnämnden | 576 | 575 | 0,9 |
| Socialnämnden | 369 | 403 | -34,3 |
| Totalt | 1 034 | 1 071 | -37,3 |
Tabellen ”Antal årsarbetare per nämnd” avser arbetad tid och urvalet är tillsvidare- och visstidsanställda inom av-talsområdet AB (Allmänna bestämmelser), BEA (Beredskapsavtalet) och PAN (Personliga assistenter, Anhörigvår-dare). Räknat på 165 timmar i månaden.
Antalet anställda per nämnd
| Antal anställda per nämnd | Kvinnor - 20 | Män - 20 | Totalt | Kvinnor - 19 | Män - 19 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 58 | 35 | 93 | 63 | 40 | 103 |
| Miljö- och byggnämnden | 4 | 6 | 10 | 3 | 7 | 10 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 586 | 177 | 763 | 563 | 172 | 735 |
| Socialnämnden | 382 | 58 | 440 | 403 | 57 | 460 |
| Totalt | 1 030 | 276 | 1 306 | 1 032 | 276 | 1 308 |
Tabellen ”Antal anställda per nämnd” visar antalet tillsvidare- och visstidsanställda inom kommunen inom avtalsområdet AB och PAN exklusive timanställda. Mätdatum är den 30 november.
Antal heltid / deltid per nämnd
| Antal tillsvidareanställda | Heltid - 20 | Deltid - 20 | Totalt | Heltid - 19 | Deltid - 19 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 85 | 1 | 86 | 85 | 2 | 87 |
| Miljö- och byggnämnden | 10 | 0 | 10 | 9 | 0 | 9 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 570 | 66 | 636 | 534 | 68 | 602 |
| Socialnämnden | 255 | 135 | 390 | 246 | 159 | 405 |
| Totalt | 920 | 202 | 1 122 | 874 | 229 | 1 103 |
Tabellen ”Antal tillsvidareanställda” visar antal tillsvidareanställda per den siste november exklusive vilande anställ-ningsgrupp.
Pension
Pensionsavgångarna i Burlövs kommun har under 2020 uppgått till 17.
Under perioden 2021–2025 prognostiseras antalet pensionsavgångar vara mellan 13 och 28 per år och totalt 111 för hela perioden. Prognosen kan antas vara högt beräknad då regeringen till och med 2023, som ett led i arbetet med att förlänga arbetslivet, successivt höjer den rörliga pensionsåldern till 69 år.
| År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 |
|---|---|---|---|---|---|
| Förväntade pensionsavgångar | 24 | 13 | 28 | 22 | 24 |
Tabellen ”Förväntade pensionsavgångar” visar en prognos för antal pensionsavgångar 2021–2025 för tillsvidare- och visstidsanställda vid beräknat pensionsuttag vid 65 år. Mätmånad är november 2020.
Personalomsättning
Trots en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och en region med många arbetsgivare har Burlövs kommun lyckats i uppdraget med en ökad stabilitet i verksamheterna. Personalomsättningen har minskat från 17,7 % (2019) till 15 % (2020). Personalomsättningen är fortsatt en utmaning.
Personalomsättningen har minskat inom samtliga nämnders verksamheter undantaget kommunstyrelsens. Störst minskning har skett inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter vilka har minskat från 15 % (2019) till 9,7 % (2020). I kommunstyrelsens och socialnämndens verksamheter är personalomsättningen högre och bidragande orsaker är genomförda neddragningar. Inom socialnämndens verksamheter har även pågående förändringsarbete på flera enheter bidragit.
Hållbart arbetsliv
Burlövs kommun har fortsatt det arbete för ett hållbart arbetsliv som inleddes under det Europeiska socialfondens (ESF) projekt som kommunen, i samarbete med Lomma och Kävlinge kommun, drev under perioden 2017–2019. Det var då ett av Sveriges största ESF-projekt med syfte att öka förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv där medarbetare mår bra och utvecklas. Under 2020 har ett antal insatser gjorts för att stärka den organisatoriska arbetsmiljön. Ett basuppdrag för chefer och en projekthandbok har arbetats fram. Utöver detta har det fattats ett beslut om antal medarbetare per chef och ett processorienterat arbetssätt har börjat införas i verksamheterna. Tre förvaltningsöverskridande processer har kartlagts; rekryteringsprocessen, bygglovsprocessen och måltidsprocessen.
Kopplat till pandemin har en stor mängd riskbedömningar genomförts och följts upp, både på förvaltningsnivå och enhetsnivå. Riktlinjer, rutiner och information till chefer och arbetstagare har anpassats i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den mån det har varit möjligt har respektive enhet möjliggjort för medarbetarna att arbeta hemifrån.
För att skapa förberedelse för ett större oförutsett personalbortfall har det varit möjligt för medborgare att anmäla sitt intresse av att hjälpa till inom områden kopplat till omsorg, kök, vaktmästeri, lokalvård, transporter med mera. Under 2020 har 12 personer som anmält intresse deltagit i introduktionsutbildning och därefter arbetat inom socialnämndens omsorgsverksamhet.
Sjukfrånvaron har ökat från 6,5 % (2019) till 8,8 % (2020). Ökningen var som störst under mars–april och under hösten var sjukfrånvaron förhöjd men mer jämnt fördelat över månaderna. Sett till ålder och kön har sjukfrånvaron ökat i samtliga åldersgrupper och för såväl män som kvinnor. Det är korttidssjukfrånvaron, under 14 dagar, som har ökat mest. Ökningen bedöms vara relaterat till pandemin.
Kommunstyrelsens verksamheters sjukfrånvaro har inte förändrats sedan förra året (5,8 %) medan socialnämndens verksamheters sjukfrånvaro har ökat från 7,2 % (2019) till 10,5 % (2020) och utbildnings- och kulturnämndens verksamheters sjukfrånvaro har ökat från 6,1 % (2019) till 8,1 % (2020).
Fotnot: Grafen ovan visar sjukfrånvaron (%) per månad för 2019 och 2020.
| Sjukfrånvaro uppdelat på kön och ålder (%) | <30 | 30–49 | >50 | Totalt | Varav långtid |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | 6,3 | 9,1 | 11 | 9,5 | 2,7 |
| Män | 6,0 | 5,9 | 6,2 | 6,0 | 0,7 |
| Totalt | 6,2 | 8,3 | 10,2 | 8,8 | 2,3 |
I diagrammet ”Sjukfrånvaro uppdelat på kön och ålder (%)” utgör långtidssjukfrånvaron frånvaron över 60 dagar.
Kompetensutveckling
Pandemin har primärt påverkat sättet att genomföra kompetensutveckling. Utbildningar har i stor utsträckning genomförts digitalt.
Under 2020 har såväl ledarutvecklingsprogram som chefshandledning startat.
I samarbete med Svedala, Lomma, Staffanstorp och Kävlinge driver Burlövs kommun ett utvecklingsprogram för ledartalanger. Syftet är att utveckla karriärmöjligheterna inom kommunen. Burlövs kommun har fem deltagare i programmet.
I övrigt har kommunen genomfört regelbundna utbildningar i alla stödprocesser, stödsystem och rutiner. Detsamma gäller gemensamma arbetsmiljöutbildningar för huvudskyddsombud och chefer. Den kommunövergripande introduktionsdagen har, under rådande omständigheter och dagens karaktär, inte genomförts.
Förväntad utveckling
De senaste årens resultat i Burlövs kommun har skapat goda förutsättningar att fortsätta driva bra och ändamålsenlig verksamhet. Men kommunen står inför stora utmaningar de kommande åren. Stora demografiska förändringar och stora infrastrukturprojekt kommer att få betydande konsekvenser för kommunens ekonomi och verksamheter.
Utbyggnaden av Södra stambanan, Kronetorpsområdet och förtätningen i Arlöv medför stora kommunala åtaganden i form av medfinansiering och investeringar i den egna infrastrukturen som allmän platsmark, vägar, gator, förskolor, skolor, bad och idrottsplatser. Åtagandena kommer att påverka kommunens likviditet och resultaträkning i form av ökade kapital- och driftskostnader. På sikt kommer delar av kommunens åtaganden att täckas av eventuella inkomster för markförsäljningar och markersättningar från exploatörer. Resterande åtaganden kommer att finansieras via exploateringsbidrag och skattemedel till följd av att befolkningen växer eller eventuella skattehöjningar.
Utbyggnadstakten i kommunen och generationsskifte i befintlig bebyggelse kommer att ställa stora krav på kommunens verksamheter. De demografiska utmaningarna är däremot svårare att förutse. Enligt Burlövs kommuns fastställda befolkningsprognos kommer de behoven att växa mer än befolkningen de närmsta två åren för att sedan åter utvecklas i takt med den generella befolkningsutvecklingen. Kommunens befintliga skolor och förskolor är idag i princip fullbelagda. Det finns ett stort behov av att producera ny lokalkapacitet och fram till dess att nya skolor och förskolor är byggda kommer paviljonglösningar att vara nödvändiga. En ökad befolkning kommer också att ställa större krav på samtliga kommunens verksamheter.
Enligt SKR:s prognos per februari 2021 fortsätter konjunkturen att stärkas under 2021, men inledningen av året blir svag – en starkare återhämtning väntar först under det andra halvåret. Prognosen för BNP och sysselsättningen i Sverige revideras upp för 2021, delvis med anledning av att avslutningen på 2020 inte blev så svag som beräknades i föregående prognos. Även prognosen för det kommunala skatteunderlaget skrivs upp för 2020 och 2021. Såväl den uppreviderade makrobilden som nytillkommen information talar för en större ökning av löneinkomsterna dessa år. Betydande ovisshet råder kring hur smittspridningen, restriktioner och vaccinationsprogrammen kommer att utvecklas i olika länder, liksom kring den ekonomiska politiken; konjunkturutsikterna bör därför ses som tämligen osäkra.
Satsningar på investeringar har pågått i kommunen under de senaste tre åren, vilket resulterat i att resurser undanträngts från den löpande driften inom verksamheten. På grund av undanträngningseffekten måste en ständig avvägning göras mellan storleken på resultatet och storleken på planerade investeringar. Den främsta utmaningen blir då att klara de finansiella målen samtidigt som behoven av investeringar kan komma att uppgå till 1,7 miljarder kronor till och med 2028.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Burlövs kommuns ekonomi och kvalitet på verksamheter är god. Men kommunen står inför en expansiv utveckling framöver, vilket är en anledning till stor osäkerhet rörande den ekonomiska utvecklingen. För att undvika allt för stor påfrestning på kommunens ekonomi och kvalitet, blir det i förlängningen viktigt att genomföra en översyn av kommunens drift. Det handlar om:
- att kontinuerligt se över strukturen i kommunens verksamheter
- att investeringsbehovet kontinuerligt utvärderas utifrån faktiska behov vad gäller demografi, underhåll med mera
- att den finansiella målsättningen kontinuerligt utvärderas för att skapa ett handlingsutrymme för kommande års ekonomiska påfrestningar
- att budgeten följs för att undvika oplanerade påfrestningar på kommunens ekonomi.