I förvaltningsberättelsen lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av kommunens verksamhet det gångna året.
Översikt över verksamhetens utveckling
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
| Antal invånare | 19 753 | 19 882 | 19 834 | 20 069 | 20450 |
| Kommunal skattesats | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 |
| Skatteintäkter & generella statsbidrag (mnkr) | 1 173,4 | 1 264,9 | 1 303,7 | 1 328,1 | 1 374,4 |
| Verksamhetens nettokostnader | 1 126,3 | 1 169,9 | 1 277,9 | 1 338,3 | 1 332,6 |
| Årets resultat (mnkr) | 83,1 | 108,5 | 87,5 | 10,1 | 31,9 |
| Soliditet (%) | 84,4 | 76 | 76,9 | 65,8 | 56,9 |
| Soliditet inkl. ansvarsförbindelser % | 75 | 68,4 | 69,6 | 59,2 | 52,8 |
| Kassa och bank (mnkr) | 40,2 | 69,1 | 70,5 | 131,5 | 247,7 |
| Nettoinvesteringar (mnkr) | 261,8 | 373 | 117,8 | 313,4 | 419,1 |
| Ansvarsförbindelse, pensionsutfästelse (mnkr) | 168 | 161,4 | 162,5 | 163,5 | 154,7 |
| Låneskuld (mnkr) | 0 | 240 | 260 | 560 | 860 |
| Antal anställda | 1 320 | 1 334 | 1 336 | 1 337 | 1363 |
Den kommunala koncernen
Den samlade kommunala verksamheten bedrivs i kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation. Kommunmedborgarna ger kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika uppdragen blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som har fastställts.
Kommunfullmäktige har sammanlagt 41 mandat. För mandatperioden 2023–2026 är det minoritetsstyre i form av Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna som tillsammans utgör 13 av de 41 mandaten i fullmäktige. Sara Vestering (M) är kommunalråd och Fredrik Löfqvist är kommundirektör och vd för kommunkoncernen. Viktor Eriksson (S) och Ingvar Olsson (SD) är oppositionsföreträdare.
Det finns också en del verksamheter som utövas i andra former, som i huvudsak bedrivs genom andra juridiska personer såsom det helägda Burlövs Bostäder AB med dotterbolaget Burlövs Bostäder Parkering AB. Kommunens aktier i Burlövs Bostäder överläts 2006 till det av kommunens helägda bolaget Skärfläckan AB.
Därtill finns fyra samverkansföretag: Kommuninvest ekonomisk förening, Kommunassurans Syd Försäkrings AB, Sydskånes Avfallsaktiebolag (Sysav) och Sydvatten AB. För att ge en helhetsbild över kommunens verksamheter och engagemang redovisas i detta avsnitt uppgifter om kommunens samlade verksamheter oavsett juridisk form.
Nämndernas uppdrag
Kommunstyrelsen är nämnd för kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens organ för den strategiska och övergripande nivån för drift och utveckling av hela kommunkoncernen, inklusive bolag, förbund och så vidare. Förvaltningen stöder kommunens politiska ledning i såväl intern ledning och styrning som vid externa kontakter. Förvaltningen består av ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, kansliavdelningen, kommunikationsavdelningen och staben.
Samhällsbyggnadsnämnden omfattar mark- och exploateringsavdelningen, miljö- och byggavdelningen, projektavdelningen och tekniska avdelningen. Nämnden svarar för kommunens planering av bebyggelse, mark, vatten och infrastruktur och för de uppgifter som författningsenligt ankommer på byggnadsnämnd enligt plan- och bygglagen. Nämnden svarar även för att förvalta och utveckla kommunens mark, fastigheter, vattenområden och infrastruktur och för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i enlighet med miljöbalken och livsmedelslagstiftningen och andra författningar inom området. Nämnden svarar även för att processleda och samordna kommunens övergripande miljö- och klimatarbete.
Jävsnämnden svarar för kommunens uppgifter inom samhällsbyggnadsområdet, i de fall uppgifterna inte kan hanteras av samhällsbyggnadsnämnden på grund av jävsförhållande.
Utbildnings- och kulturnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom de områden som anges i skollagen och omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux. Nämnden har också ansvar för måltids- och lokalvårdsenheten, kulturskolan och kultur- och fritidslivet i kommunen, vilket inkluderar bibliotek, allmänkultur, ungdomsverksamhet, Burlövsbadet och idrottsanläggningar samt stöd och bidrag till föreningar och studieförbund.
Socialnämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården och fullgör kommunens ansvar inom socialtjänsten och för LSS-verksamheten och vad som i lag sägs om socialnämnden. Nämnden ansvar även för kommunens arbetsbefrämjande åtgärder.
Gemensamma nämnder
Burlövs kommun ingår i två gemensamma nämnder:
Löneservicenämnden. Sedan 2013 bedrivs kommunens löneserviceenhet via en gemensam löneservicenämnd tillsammans med Kävlinge och Staffanstorps kommuner. Löneservicenämnden ingår i Burlövs kommuns organisation.
IT-driftsnämnden. Sedan 2012 bedrivs kommunens IT-verksamhet via en gemensam IT-nämnd tillsammans med Kävlinge och Staffanstorps kommuner. IT-driftsnämnden ingår i Kävlinge kommuns organisation.
Kommunala bolagens uppdrag
Skärfläckan AB:s uppgift är att äga och förvalta aktier i dotter- och intressebolag. Bolaget äger samtliga aktier i Burlövs Bostäder AB och 45 procent av aktierna i AB Malmöregionens Avlopp. Bolagets finansiella ställning påverkas i stor utsträckning av dotterbolagets förutsättningar att lämna kapitaltillskott i form av koncernbidrag.
Burlövs Bostäder AB äger, bygger och förvaltar bostäder och lokaler i Burlövs kommun.
Burlövs Bostäder Parkering AB bedriver uthyrning av parkeringsplatser.
Kommunalförbundens uppdrag
VA SYD är en regional VA-organisation och som även har hand om avfallshanteringen i Burlövs kommun och Malmö Stad. Den 1 januari 2011 övergick kommunens VA-verksamhet till kommunalförbundet VA SYD. I kommunalförbundet ingår förutom Burlöv även Eslöv, Lomma och Lunds kommer samt Malmö stad.
Räddningstjänsten Syd. Sedan 2006 bedrivs kommunens räddningstjänst via kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. I kommunalförbundet ingår, förutom Burlöv även Malmö, Lund, Eslöv och Kävlinge kommuner.
Driftentreprenader
Sedan den 1 april 2020 anlitar kommunen en extern utförare för skötsel av gator, gång- och cykel-vägar och grönytor. Alla skötselplaner inom kommunen har uppdaterats och en inventering av ytor har genomförts.
Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning
Befolkningsutveckling och fysisk planering
Burlövs kommun fortsätter att växa snabbt. Befolkningen har ökat med cirka 16 % på tio år och uppgick till 20 444 invånare den 31 december 2025, en ökning med 343 personer (1,7 %) jämfört med året innan. Tillväxten bedöms fortsätta vara hög, förutsatt en positiv marknadsutveckling och att planerade bostadsprojekt genomförs.
Enligt befolkningsprognosen väntas invånarantalet öka med cirka 700 personer under 2026–2027, drivet av nybyggnation samt ett positivt födelse- och invandringsöverskott. Prognosen bygger på att cirka 971 nya bostäder färdigställs till och med 2030, främst inom Burlövs stadsutvecklingsområde och Burlöv Center. Planeringen har justerats mot fler småhus jämfört med tidigare antaganden.
Under 2025 antogs en ny detaljplan för Arlövsdepån, ett radhusområde i Åkarp färdigställdes och byggstart skedde för en ny skola i Burlövs stadsutvecklingsområde. Flera detaljplaner pågår, bland annat för utveckling av delar av Burlöv Centers parkeringsyta samt nya bostadsområden i Åkarp.
Nils Holmqvist (M), ordförande för samhällsbyggnadsnämnden, höll tal när Biltema öppnade på Stora Bernstorp.
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. I Burlövs kommun finns 1 982 organisationer verksamma, varav 923 är aktiebolag, 624 enskilda firmor, 40 är handelsbolag, 10 är kommanditbolag. Därutöver finns 385 övriga organisationer. Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.
Under 2025 öppnade två nya stora handelsetableringar, Costco och Biltema som tillsammans skapade ytterligare ca 450 jobb inom handelssektorn.
För att stödja redan etablerade företag och stimulera till nyföretagande har Burlövs kommun ett samarbete med Nyföretagarcenter Syd, Burlövs Företagsgrupp, Företagarna Öresund och andra utvecklingsorganisationer. Burlövs Kommun fick under 2025 det för Burlöv högsta sammanfattande betyget någonsin i Svenskt Näringslivs enkät om företagsklimat med ett värde på 4,6. Totalt för 2025 innebar detta en rankingplats i Skåne som näst bästa kommun och i Sverige som de fjärde bästa kommunen.
De senaste årens inflations- och ränteuppgång har lett till en ekonomisk inbromsning. Den höga inflationen har inneburit kostnadsökningar som även betyder högre kostnader för företag genom till exempel ökade priser på material, högre energikostnader och högre löner. Trots detta står sig näringslivet i Burlövs kommun fortsatt starkt.
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att sänka arbetslösheten. I statistiken mäts andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa och sökande i program. Enligt statistik från arbetsförmedlingen i december 2025 uppmättes i Burlöv andelen av den registerbaserade arbetskraften, 16–64 år till 10,2 % medan Skåne uppmättes till 8,9 % och i riket till 6,8 %.
Per den 31 december 2025 uppgick antalet arbetslösa i Burlöv till 1 008 personer, vilket innebär en minskning i förhållande till 2024 då antalet arbetslösa uppgick till 1 120.
Genomsnittlig arbetslöshet 2025 för den andel arbetslösa av arbetskraften som är 18–24 år (ungdomsarbetslösheten) uppgick till 94 personer. Minskning mellan 2024 och 2025 är 35 personer.
Finansiella risker
Räntemarknadens utveckling påverkar såväl kostnader för lånat kapital som intäkter på utlånade medel. Burlövs kommuns finansiella tillgångar uppgick per den 31 december 2025 till sammanlagt 634,8 mnkr. Tillgångarna består av kassa och bank (77,0 mnkr), långfristiga räntebärande lån till VA SYD (185,6 mnkr) och Skärfläckan AB (175,0 mnkr), placeringar i värdepapper (168,6 mnkr) samt aktier och andelar (28,6 mnkr). De samlade finansiella räntebärande skulderna uppgick till 860,0 mnkr. Räntan för de räntebärande skulderna är bunden med en genomsnittlig räntebindningstid på 3,0 år.
Burlövs Bostäder AB arbetar med en normalportfölj med en teoretisk och jämn förfalloprofil för att optimera andelen rörlig ränta utifrån affärsverksamhetens förutsättningar. Det övergripande riksmåttet är att andel rörlig ränta ska vara 20–50 %.
VA SYD lånar från Burlövs kommun med fast ränta som är bunden i 5 år åt gången, vilket ger en långsam anpassning till marknadsräntorna över tid. Räntan på Skärfläckans skuld till Burlövs kommun motsvarar den genomsnittliga låneräntan hos Burlövs Bostäder AB inklusive borgensavgift.
VA SYD och Skärfläckan AB har upptagna lån från Burlövs kommun vilket innebär att en förändring av ränteläget ger en nettoeffekt på kommunkoncernens räntekostnad som är noll.
En förändring av ränteläget med +/-1,0 % beräknas påverka kommunens räntekostnader med 8,6 mnkr.
Förändringar på finansmarknaden kan även påverka marknadsvärdet på kommunens finansiella placeringar. Under 2025 har marknadsvärdet ökat med 13,3 mnkr. Det finns en osäkerhet hur finansmarknaden kommer att utvecklas, vilket kan innebära ryckighet i kommunens resultat framöver.
I takt med att kommunen expanderar ökar såväl behovet av investeringar i verksamhetslokaler som exploateringsutgifter. Då även Burlövs Bostäder AB och VA SYD har motsvarande investeringsbehov beräknas behovet av såväl kommunala lån som kommunal borgen att öka.
Kommunen bevakar och analyserar fortlöpande hur den egna och koncernens finansiella situation förändras
Pensionsmedel och pensionsförpliktelser
I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas inte pensionsförmåner som har intjänats före 1998 som skuld i balansräkningen utan upptas som en så kallad ansvarsförbindelse. Beloppet utgör en skuld till de anställda som, i fast penningvärde, kommer att minska i takt med att utbetalningar av pensionerna sker.
| Pensionsmedel och förpliktelser (mnkr) | 2025 | 2024 | Förändring |
|---|---|---|---|
| - Avsättningar i balansräkningen | 12,2 | 13,4 | -1,2 |
| - Ansvarsförbindelse | 154,7 | 163,5 | -8,8 |
| Summa förpliktelser | 166,9 | 176,9 | -10,0 |
| Pensionsmedel: | |||
| - Finansiella placeringar | 168,6 | 154,8 | 13,8 |
| - Återlånade medel | -1,7 | 22,1 | -23,8 |
| Summa pensionsmedel: | 166,9 | 176,9 | -10,0 |
| Förpliktelser minskade: | |||
| - Genom försäkring | 293,6 | 286,8 | 6,8 |
| - Erlagd löneskatt | 71,2 | 69,6 | 1,6 |
| - Överskottsmedel i försäkring | 3,2 | 0,2 | 3,0 |
Ansvarsförbindelser för pensionsmedel ska minska i takt med pensionsutbetalningar. Under 2025 uppgick pensionsutbetalningar till 10,9 mnkr. Jämfört med 2024 där ansvarsförbindelserna tillfälligt ökade på grund av den höga inflationen och den medföljande ökningen av prisbasbeloppet har läget nu stabiliserats och ansvarsförbindelsen åter minskat igen med -1,2 mnkr.
Värdet av de finansiella placeringarna uppgår till 168,6 mnkr per den 31 december 2025, vilket innebär en ökning (+13,8 mnkr) jämfört med bokslut 2024. Posten återlånade medel avser skillnaden mellan de totala pensionsförpliktelserna och de finansiella placeringarna för detta ändamål.
Händelser av väsentlig betydelse
Det ekonomiska läget har gradvist stabiliserats under året med sänkt inflation och sänkta räntor. Den högre prisnivån har stabiliserats men det råder fortsatt osäkerhet inför kommande års kostnadsutveckling vilket ökar behovet av planering, prioritering och försiktighet. Förutsättningarna för ökade skatteintäkter har förbättrats samtidigt som befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen ser gynnsam ut för Burlöv.
Arbetet med kommunens nya översiktsplan har fortgått under året och antogs av kommunfullmäktige under hösten. Parallellt har arbetet pågått med ett omfattande planarbete med flera detaljplaner som syftar till att möjliggöra fortsatt utveckling och bostadsförsörjning i kommunen. Bland de pågående planerna finns bland annat infrastrukturplanen som stödjer utvecklingen av Burlöv som utvecklingsområde, Lemuren i Åkarp med bostäder i stationsnära läge, Akatorp med villabebyggelse och möjlighet till trygghetsboende samt BC II där ytterligare bostäder planeras i anslutning till Burlöv center.
Kommunen har under året fortsatt att investera i miljöer som stärker serviceutbud, trygghet och attraktivitet. Möllegården, med bibliotek och fritidsgård, har färdigställts och konstgräsplanen i Arlöv blev klar under årets första halvår. Rusthållarens förskola färdigställdes under året och kommer att invigas i januari 2026. Kronetorpskolan med idrottshall växer fram mellan Åkarp och Arlöv och arbetet kring Burlövs station har fortsatt, bland annat med pendlarparkeringar. Dessutom har nästa etapp i färdigställandet av gator inom Kronetorpsområdet påbörjats. Under året har kommunen även bedrivit viktiga insatser för dagvatten- och skyfallshantering vid både Stora Bernstorp och vid Kronetorpskolan.
Kommunens näringslivsutveckling har präglats av betydelsefulla etableringar. Den 1 juli 2025 öppnade Costco sitt andra svenska egna konceptvaruhus på handelsområdet Stora Bernstorp, vilket har bidragit till att skapa många nya arbetstillfällen i kommunen. Under hösten invigdes även det största Biltema-varuhuset i Norden.
I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet uppnådde kommunen för tredje året i rad sitt högsta sammanfattande omdöme: 4,6. Detta kan jämföras med 3,50 i genomsnitt för Skåne och 3,45 för riket. Resultatet visar att kommunen fortsatt håller en mycket hög nivå i service och bemötande gentemot företag.
Skolans resultat har under året legat kvar på en fortsatt hög nivå. Efter genomförd lovskola uppnådde cirka 85 % av eleverna i årskurs 9 behörighet till nationella program på gymnasiet, vilket var i nivå med resultatet 2024. Även årskurs 6 presterade starkt, med ett genomsnittligt meritvärde på 218; ett resultat som motsvarar tidigare bästa nivå.
Den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli 2025 och markerar ett skifte mot mer förebyggande, lättillgängliga och i vissa fall behovsprövningsfria insatser. Under våren har socialförvaltningen genomfört ett omfattande anpassningsarbete, bland annat kopplat till verksamhetssystem, delegationsordning och styrdokument. Samtidigt fortsätter omställningen till God och nära vård i samverkan med Region Skåne, vilket ställer ökade krav på samordning, resursfördelning och anpassade arbetssätt.
Kommunen deltar i det nationella samverkansprojektet Svea GPT, med målet att utveckla en AI-modell särskilt anpassad för offentlig sektor. Genom samarbetet med AI Sweden och ett trettiotal kommuner, regioner och myndigheter ska modellen kunna bidra till effektivare processer, stärkt beslutsstöd och ökad automatisering av administrativa uppgifter.
Samhällsbyggnadsförvaltningen har under året påbörjat förberedelser inför nya regler för bygglov, vilket innebär behov av anpassning i både rutiner och arbetssätt. Förvaltningen, som sedan den 1 september 2024 arbetar i en ny organisation och under en ny nämnd, har även inlett ett utvecklingsarbete för att se över processer, stärka samarbete och hitta mer effektiva och ändamålsenliga lösningar i verksamheten.
Burlövs kommun antog sin nya översiktsplan, som sträcker sig till år 2045, under året.
Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Styrning i Burlövs kommun
I december 2024 antog kommunfullmäktige ett reviderat styr- och ledningssystem, som består av följande delar:
- grundläggande principer för styrning och ledning
- modell och arbetsprocess för styrning och ledning
- roller och ansvar
- kompletterande styrdokument.
Styr- och ledningssystemets yttersta syfte är att säkerställa att kommunen utifrån sitt uppdrag har rätt kvalitet och skapar goda resultat utifrån ett medborgarperspektiv. Styrningen ska ta sin utgångspunkt i Burlövs kommun, och i såväl statliga styrdokument (till exempel lagar, författningar och riktlinjer) som den lokala politiska viljan.
Några ytterligare syften med styr- och ledningssystemet:
- att tillhandahålla ett tydligt och gemensamt verktyg för politiker och chefer att definiera, planera, utveckla och följa upp kvalitet och resultat
- att säkerställa att kommunen använder sina resurser på ett effektivt sätt i relation till kvaliteten för medborgarna och kommunens uppdrag (god ekonomisk hushållning) och att kommunen är en attraktiv arbetsgivare med ett systematiskt arbetsmiljöarbete
- att skapa en resultat- och ansvarskultur som innebär att alla politiker, chefer och medarbetare har goda förutsättningar att skapa kvalitet och effektivitet utifrån medborgarnas perspektiv.
Vid bedömning av måluppfyllelsen i samband med delårsrapport och årsredovisning beaktas ett flertal faktorer. En analys görs genom en kombination av kvantitativa data och kvalitativa bedömningar. Underlaget till analysen innehåller bland annat indikatorerna som beslutats av kommunfullmäktige, men även andra betydelsefulla delar såsom genomförda åtgärder enligt verksamhetsplaner, andra viktiga nyckeltal och egna kompletterande mätningar. En sammanvägd bedömning görs därefter av huruvida målet kan bedömas vara uppfyllt, på väg att uppfyllas eller inte bli uppfyllt. Eftersom målen är fyraåriga kommer den slutgiltiga utvärderingen av måluppfyllelsen först i samband med årsredovisningen för år 2026. Fram till dess följs målen upp utifrån genomförda insatser samt långsiktig trend och målvärde för varje år.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i Burlöv.
Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa, livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social dimension.
Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare.
Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och verka i.
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det innebär att kommunerna ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och att verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt och med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten.
Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin på kort och lång sikt. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska ekonomin visa på ett positivt resultat motsvarande en nivå som gör att kommunens finansiella förmåga inte försvagas. Det innebär att resultatet varje år bör vara tillräckligt starkt för att kommunens förmögenhet inte ska urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Detta tydliggörs även i kommunallagens balanskrav som innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna, det vill säga att intäkterna ska vara större än kostnaderna.
Måluppföljning
Med utgångspunkt från Vision 2040 har kommunfullmäktige beslutat om fyra strategiska inriktningar för perioden 2023–2026. De övergripande inriktningarna är Attraktiva Burlöv, Hållbara Burlöv, Tillgängliga Burlöv och Trygga Burlöv.
För att målområdet Attraktiva Burlöv ska uppfyllas finns tre prioriterade mål varav samtliga är uppfyllda. Sammantaget bedöms målområdet Attraktiva Burlöv vara uppfyllt.
För målområdet Hållbara Burlöv finns fyra prioriterade mål, varav två mål är uppfyllda och resterande två mål bedöms kunna vara på väg att uppfyllas. Utifrån de insatser som genomförts i verksamheterna under året innebär den samlade bedömningen att fullmäktiges övergripande inriktning gällande målområdet Hållbara Burlöv är på väg att uppnås, även om man ännu inte nått hela vägen fram.
Inom målområdet Tillgängliga Burlöv finns ett mål som samtliga nämnder arbetar för att uppnå. Målet bedöms vara uppfyllt.
För att målområdet Trygga Burlöv ska uppfyllas finns ett prioriterat mål som samtliga nämnder arbetar för att uppnå. Stort fokus har lagts på målet och bedömningen är att målet är uppfyllt.
En sammanställning av kommunens övergripande mål påvisar att
- tre av fyra målområden är uppnådda
- sju av nio verksamhetsmål bedöms vara uppfyllda för året. Resterande mål bedöms kunna vara på väg att kunna uppfyllas, sett till de aktiviteter som genomförs och till den progressionstakt som syns i indikatorerna. Det krävs dock ett fortsatt aktivt arbete för att de goda resultaten ska fortsätta och för att de områden som ännu inte når angivna målnivåer ska stärkas.
För ett fåtal indikatorer kommer utfallet först nästkommande år, vilket medfört att måluppföljningen gjorts på senast kända utfall.
Den sammanlagda bedömningen är att de aktiviteter och åtgärder som genomförts har lett till en positiv förflyttning för Burlövs kommun under 2025. Arbetet kommer att fortsätta med de strategiska inriktningarna samt mål och indikatorer för den resterande målperioden år 2023–2026.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
Kommunfullmäktiges övergripande mål analyseras utifrån ett flertal olika faktorer. Till varje mål finns både aktiviteter och indikatorer kopplade, vilket möjliggör en kvalitativ analys av om målet kan bedömas vara uppfyllt för året och slutligen för hela målperioden år 2023–2026. Senaste utfallet gäller vid bedömning av indikatorerna .
Målen utgör en önskad riktning och utgör en grund för prioriteringar av vad som ska åstadkommas under året. Genom kontinuerlig uppföljning av målen säkerställs att verksamheterna följer politiska beslut samt har en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Om 33 % eller färre av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras det med ett rött ljus.
Om andelen mål eller riktlinjer som bedöms nå det övergripande målet ligger i intervallet 34 % – 67 % markeras detta med gult ljus.
Om minst 68 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras detta med ett grönt ljus.
Attraktiva Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Grönt ljus
Burlövs kommun är en tillväxtkommun med starkt växande befolkning. Viktigt är en balanserad tillväxt. Samtidigt som nya invånare flyttar in är det viktigt att upprätthålla en god service som håller hög kvalitet gentemot kommunens befintliga invånare.
Burlövs kommun ska vara en attraktiv plats att leva på och driva verksamhet i och Burlövs kommun måste fortsätta att vårda näringslivsklimatet genom att utveckla förutsättningarna för företag. Tillsammans måste kommunen och näringslivet öka förutsättningarna för en bättre samverkan kring kompetensförsörjningen.
En framtidsutmaning är att hitta samarbetsformer och involvera olika aktörer i samhället för att på så sätt åstadkomma en högre livskvalitet. Invånarna ska ha möjlighet att engagera sig i och kunna bidra till sin kommun. Det ska finnas bättre möjligheter till en god folkhälsa i kommunen, vilket ska tillgodoses till exempel i planering av nya områden samt genom enkel tillgång till lokaler och anläggningar.
Kommunen har tre särskilt riktade kommunfullmäktigemål kopplat till detta målområde och sju indikatorer. Samtliga tre mål är uppnådda och målområdet bedöms vara uppfyllt för år 2025. Bedömningen är grundad både på de indikatorer som är kopplade till målen samt till de aktiviteter som genomförts i syfte att nå målet.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Attraktiva Burlöv är uppfyllt.
Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen
Målet att Burlövsborna ska uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen omfattar alla verksamheter som möter invånarna och bedöms utifrån flera kriterier.
Strategiska insatser under året
Långsiktig utveckling
Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har pågått under året och antogs av kommunfullmäktige i september. Översiktsplanen skapar förutsättningar för en långsiktig och hållbar utveckling av kommunen.
Uppförandet av Kronetorpskolan – en modern F-6-skola med idrottshall i centrala Burlöv – pågår och kommer att bidra till utvecklingen och befästa bilden av kommunen som en utbildningskommun.
Fyrspårsutbyggnaden Malmö-Lund är avslutad och kommunens arbete fortsätter nu med att skapa attraktiva stationsområden i både Arlöv och Åkarp.
Inom kultur- och fritidsverksamheten har fortsatta satsningar gjorts under året, bland annat genom öppning av ett nytt bibliotek, nya utställningslokaler och fritidsgården Å-karpen på Kulturhuset Möllegården i Åkarp.
Platsvarumärke och kommunikation
Arbetet med att stärka kommunens attraktivitet har fortsatt genom varumärkesarbetet Burlöv Händer! i samverkan med Burlövs Bostäder AB och näringslivet. Under året har en digital kampanj genomförts i sociala medier för att stärka bilden av Burlöv som en attraktiv plats att bo, arbeta och verka i.
Allt fler elever väljer att fortsätta sin skolgång i Burlövs skolor inför årskurs 7. Inför hösten 2025 har 89 % av eleverna valt Burlövs skolor.
Kommunen bedriver flera välbesökta mötesplatser såsom Burlövsbadet, biblioteken och Möllegården.
Burlövsfesten med tillhörande Burlövslopp anordnades för fjärde gången i samarbete med Burlöv Center för att skapa attraktivitet kring att bo och leva i Burlövs kommun.
Styrning och ledning
Arbetet med att ta fram nya kommunfullmäktigemål och nämndsmål för perioden 2027–2030 har genomförts under året. Nämnderna fastställde sina mål i december och kommunfullmäktigemålen fastställdes i januari 2026.
Hållbart arbetsliv och ledarskap
Ett större omtag har tagits avseende ledarutveckling. Programmet omfattar grundutbildning, utbildning för chefer som leder ledningsgrupper samt chefshandledning.
Ett introduktionsprogram för socialförvaltningens yrkesgrupper har tagits fram som en grund för vidare kompetensutveckling.
Resultat och indikatorer
Det finns fyra indikatorer som är kopplade till målet. Tre av nyckeltalen mättes tidigare genom statistikmyndigheten SCB:s Medborgarundersökning. På grund av mycket lågt svarsdeltagande har mätningen för 2025 istället genomförts som telefonundersökning med stöd av en extern aktör, med samma frågor som tidigare.
Andel invånare som är positiva till kommunen som en plats att leva och bo i (Källa: egen Medborgarundersökning, telefonundersökning, senaste utfall 2025)
Resultatet av undersökningen visar att 91,9 % är ganska eller mycket nöjda med kommunen som en plats att leva i, vilket överstiger målet för 2025 (91 %) och närmar sig målvärdet för hela perioden (92 %).
Skötsel av gator och vägar fungerar bra i kommunen, andel (Källa: egen Medborgarundersökning, telefonundersökning, senaste utfall 2025)
Resultatet av undersökningen visar att 70,4 % är ganska eller mycket nöjda med skötseln av gator och vägar i kommunen, vilket överstiger målet för 2025 (63 %) och målvärdet för hela perioden (65 %).
Andel nöjda med skötseln av allmänna platser (Källa: egen Medborgarundersökning, telefonundersökning, senaste utfall 2025)
Resultatet av undersökningen visar att 73,6 % är ganska eller mycket nöjda med skötseln av allmänna platser, vilket överstiger målet för 2025 (72 %) och närmar sig målvärdet för hela perioden (74 %).
Andel som upplever problem med nedskräpning (Källa: Polisens Trygghetsmätning, ju lägre desto bättre senaste utfall 2025)
Indikatorn hämtas från Polisens Trygghetsmätning. Resultatet visar ett brott i den positiva trenden sen 2023. Trenden visar att andelen som upplever problem med nedskräpning ökat. Målvärdet för indikatorn uppnås inte för året.
Kommunen har under 2025 arbetat mycket med att höja attraktiviteten både i befintliga utomhusmiljöer och i kommande utbyggnadsprojekt. Under sommaren anställde kommunen sommarjobbare för att plocka skräp och bidra till en renare och mer trivsam miljö. Insatserna har dock inte fått fullt genomslag i mätningen ännu.
Samlad bedömning
Resultatet för 2025 visar att invånarnas upplevelse av Burlöv som en attraktiv kommun har stärkts väsentligt. Det systematiska arbetet med varumärke, styrning, ledarskap och organisatorisk utveckling bedöms ha bidragit till den positiva utvecklingen.
Målet bedöms vara uppfyllt för 2025. Tre av fyra indikatorer överträffar målet och visar en tydlig förbättring jämfört med föregående år. Utvecklingen innebär en tydlig återhämtning jämfört med 2024 och visar att genomförda insatser haft effekt.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Skötsel av gator och vägar fungerar bra i kommunen, andel | 63,6 | 52,3 | 43 | 70,4 | 63 | 65 |
| Andel nöjda med skötseln av allmänna platser | 69,6 | 60,1 | 49 | 73,6 | 72 | 74 |
| Andel som upplever problem med nedskräpning (ju lägre desto bättre) | 53 | 40 | 48 | 51 | 49 | 47 |
| Andel positiva med kommunen som en plats att leva och bo på | 86,8 | 85,3 | 77 | 91,9 | 91 | 92 |
Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen
Målet att företagare ska uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen är särskilt destinerat till kommunstyrelsen men omfattar alla verksamheter som möter Burlövs företagare. För att målet ska kunna nås genomförs ett stort antal aktiviteter.
Strategiska insatser under året
Ny näringslivsplan 2025-2028
Kommunfullmäktige antog under våren en ny näringslivsplan för perioden 2025–2028. Planen tydliggör prioriteringar inom dialog och samverkan mellan kommun och företag, mötesplatser och nätverk, service och bemötande, brottsförebyggande samverkan samt kompetensförsörjning och samverkan skola–arbetsmarknad.
Företagsservice och dialog
Kommunen har under året erbjudit ett brett näringslivsprogram, som bland annat innefattat företagslotsfunktion, månatliga lunchträffar, näringslivsråd och vd-nätverk, nyföretagarträffar och rådgivning, strategisk affärsutvecklingsutbildning och AI-utbildning.
Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören har genomfört cirka 50 organiserade företagsbesök. Därutöver har ytterligare dialoger och besök genomförts av förvaltningen. Insatserna ger god kunskap om företagens behov och stärker relationen mellan kommun och näringsliv.
Kompetensförsörjning och samverkan med skolan
Arbetet med att stärka kopplingen mellan skola och arbetsmarknad har fortsatt genom bland annat:
- Yrkesbussen – två dagar med 36 företagsbesök för cirka 250 elever i årskurs 8
- feriejobb och sommarlovsentreprenörer
- arbetsmarknadskunskap i skolorna
Insatserna syftar till att öka ungas kunskap om lokala yrken och branscher samt stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen.
Trygghetsskapande samverkan
Den etablerade samverkan mellan fastighetsägare, företagare, polis och kommun på Stora Bernstorps handelsområde har fortsatt. Under våren initierades även motsvarande samverkan i Arlövs industri- och företagsby, med syfte att stärka det brottsförebyggande arbetet och öka tryggheten för företagare.
Regional samverkan och projektmedel
Kommunen deltar aktivt i MalmöLundregionens gemensamma näringslivsarbete tillsammans med elva andra kommuner.
Projektet Burlöv Business Boost, finansierat av Europeiska socialfonden, har under året kompetensutvecklat 21 företag med cirka 250 medarbetare inom digitalisering, AI och hållbarhet. Projektet avslutades i december 2025.
Kommunen har även beviljats projektmedel för vd-nätverk, AI-utbildning och strategisk affärsutveckling i samverkan med Region Skåne samt grannkommuner.
Resultat och indikator
Nöjdhet med företagsklimatet (Källa: Svenskt Näringslivs Företagsklimat, senaste utfall 2025)
Avslutningsvis kan konstateras att det finns en indikator som är kopplad till målet. Utvecklingen visar att kommunen under flera år haft en mycket hög och stabil servicenivå gentemot näringslivet.
Enligt Svenskt Näringslivs enkät 2025 uppgår det sammanfattande omdömet om företagsklimatet till 4,6, vilket är kommunens högsta resultat hittills. Burlöv och Höganäs är därmed gemensamt i topp i Skåne. Medel för Skåne är 3,5 och medelvärdet för Sverige är 3,45. Resultatet överstiger därmed målvärdet för hela målperioden (4,35). Det sammanfattade omdömet visar att Burlövs kommun befinner sig på en mycket hög nivå, vilket kommunen har gjort under flera år. Burlöv arbetar proaktivt med konkreta handlingar som ger resultat för kommunens företagare.
I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet placerar sig Burlövs kommun på fjärde plats i Sverige och på andra plats i Skåne. Enkätresultatet är bäst någonsin men rankningen innefattar även statistiska faktorer samt en ren ”uppfattning” av företagarna.
Samlad bedömning
Målet bedöms vara uppfyllt för 2025. Indikatorn överträffar målvärdet och utvecklingen är stabilt positiv över tid.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Nöjdhet med företagsklimatet | 4,04 | 4,2 | 4,45 | 4,6 | 4,31 | 4,35 |
Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet
Målet att kommunens kultur- och fritidsaktiviteter ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet är särskilt destinerat till utbildnings- och kulturnämnden.
Strategiska insatser under året
Under 2025 har en ny konstgräsplan i Arlöv färdigställts.
Burlövsbadet har också ökat antalet besök från 150 000 besök till 190 000 besök och utvecklingen märks i liv och rörelse i anläggningen samt ökade intäkter.
Arbetet med ett nytt ridhus till den lokala ridsportföreningen har påbörjats och fått mycket uppmärksamhet i media.
Burlövsloppet slog rekord i antalet anmälda och både slingorna och arrangemanget fick också mycket beröm från deltagarna.
Resultat och indikatorer
Det finns två indikatorer kopplade till målet.
Andel nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar (Källa: egen Medborgarundersökning, telefonundersökning, senaste utfall 2025)
Nyckeltalet mättes tidigare genom statistikmyndigheten SCB:s Medborgarundersökning. På grund av mycket lågt svarsdeltagande har mätningen för 2025 istället genomförts som telefonundersökning med stöd av en extern aktör, med samma frågor som tidigare. År 2024 blev resultatet 65 % som är nöjda med kommunens motions och idrottsanläggningar. Resultatet för 2025 med en annan mätmetod och fler svarande visar att 79 % är nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar.
Både ny konstgräsplan och upplevelsen av Burlövsbadet har bidragit till det förbättrade resultatet.
Andel som upplever att de aktiviteter kultur och fritid erbjuder passar deras behov och intresse (Källa: egen besöksenkät, senaste utfall 2025)
Kultur och fritid genomför årligen under vecka 44 och 45 en besöksenkät med frågeställningen om de aktiviteter kultur och fritid erbjuder passar besökarnas behov och intresse. I besöksenkäten för år 2024 upplevde 98 % att de alltid eller oftast känner sig välkomna och 91 % tyckte att utbudet är passande. Årets besöksenkät visar att 90 % upplever att utbudet passar dem och 92 % tycker det är enkelt att delta i aktiviteterna. Överlag visar detta på en stabil trend med fler och fler besökare som är nöjda med utbudet av kultur och fritidsaktiviteter i kommunen.
Samlad bedömning
Målet bedöms vara uppfyllt för 2025. Indikatorerna tangerar samt överträffar målvärdena för 2025 och utvecklingen är stabil över tid.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Andel nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar | 79,8 | 74,9 | 65 | 79 | 79 | 80 |
| Andel som upplever att de aktiviteter kultur och fritid erbjuder passar deras behov och intressen | 85 | 83 | 91 | 90 | 78 | 80 |
Hållbara Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Burlövs kommun ska säkerställa en hållbarhet i tillväxten, och att hållbara byggnationer skapas för en långsiktig framtid.
Det ekologiska perspektivet innehåller framtidsutmaningar gällande frisk luft, buller och hållbara transporter. Andra delar gäller hållbar konsumtion och produktion samt rent vatten med hållbar utveckling av natur och stad.
För ett hållbart Burlöv ska grönare miljöer finnas och nyplaneras. Ett hållbart resande ska främjas med kollektivtrafik och på gång- och cykelvägar.
Det ekonomiska perspektivet handlar om att vi ska ha självförsörjande invånare vilket innebär att skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling och arbete.
Ur ett socialt perspektiv är framtidsutmaningen att säkerställa de bästa förutsättningar för folkhälsa, nära vård, livsvillkor samt barn och ungas uppväxtvillkor. Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en god och trygg utbildning för förskolebarn, elever och studenter.
Kommunen har fyra särskilt riktade fullmäktigemål kopplade till detta målområde och elva indikatorer. Under 2025 har två av målen uppnåtts medan resterande mål bedöms vara på väg att kunna uppfyllas. Analysen visar att det har skett en positiv utveckling som kan kopplas till de aktiviteter som genomförts i verksamheterna under året.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Hållbara Burlöv är på väg att uppfyllas.
Alla invånare ska uppleva bättre förutsättningar för goda insatser, nära vård och hög livskvalitet
Målet är särskilt destinerat till socialnämnden samt utbildnings- och kulturförvaltningen.
Strategiska insatser under året
Omställning till God och nära vård
Ett omfattande omställningsarbete till God och nära vård pågår i samverkan med Region Skåne. Arbetet syftar till att skapa en mer sammanhållen, tillgänglig och personcentrerad vård- och omsorgskedja.
Under 2025 har samverkan med vårdcentralerna i närområdet utvecklats ytterligare. Verksamheterna har tillsammans stärkt den gemensamma planeringen och flyttat positionerna framåt i arbetet med en sammanhållen vård- och omsorgskedja.
Arbetet bidrar till ökad kontinuitet för den enskilde och minskad risk för glapp i vård- och omsorgskedjan.
Förebyggande arbete och minskat utanförskap
Socialförvaltningens arbete för att bryta utanförskap har fortsatt genom flera riktade insatser, bland annat:
- Besöksteamet
- hälsofrämjande sysselsättning för målgruppen socialpsykiatri
- Förebyggarteamet
- öppnande av en ny Mötesplats i Åkarp
Insatserna syftar till att stärka delaktighet, självständighet och social inkludering samt att arbeta mer tidigt och förebyggande.
Det förebyggande arbetet stärker individers egen förmåga och kan på sikt minska behovet av mer omfattande stödinsatser.
Anpassning till ny socialtjänstlag
Den nya socialtjänstlagen innebär ett ökat fokus på tillgänglighet och förebyggande arbete samt att fler insatser ska kunna ges utan behovsprövning.
Under året har omställningen inneburit målgruppsanalyser, utvecklingsarbete i verksamheterna samt stärkt medborgarinflytande i förändringsprocessen. Arbetet lägger grunden för en mer tillgänglig och förebyggande socialtjänst.
Förberedelserna skapar förutsättningar för en mer tillgänglig, rättssäker och förebyggande socialtjänst.
Kompetensförsörjning och kompetensutveckling
Socialförvaltningen har tillsammans med utbildnings- och kulturförvaltningen blivit medlemmar i Vård- och omsorgscollege. Medlemskapet stärker det långsiktiga arbetet med kompetensförsörjning och kompetensutveckling i samverkan med andra huvudmän.
Under 2025 initierades validering av vårdbiträden till undersköterskor. Totalt 18 medarbetare anmäldes till validering, varav sex har fullföljt utbildningen under året. Övriga fortsätter under 2026.
Insatserna bidrar till stärkt kompetens, ökad kvalitet i verksamheten och förbättrade förutsättningar att möta framtida kompetensbehov.
Samverkan och kvalitetsutveckling
Tre samverkansavtal har etablerats med grannkommuner inom funktionsstödsområdet, vilket stärker möjligheten till effektiv resursanvändning och specialiserad kompetens.
Samtliga särskilda boenden inom socialförvaltningen är sedan våren 2024 stjärnmärkta. Under 2025 har fokus legat på att upprätthålla kvalitetsnivån. Arbetet med stjärnmärkning planeras att utvidgas till LSS-verksamheter och hemtjänst.
Samverkan och systematiskt kvalitetsarbete stärker verksamhetens långsiktiga hållbarhet och kvalitet för brukarna.
Resultat och indikatorer
Det finns fyra indikatorer kopplade till målet.
Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn, andel (Källa: Socialstyrelsens undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, senaste utfall 2025)
Resultaten i 2025 års brukarundersökning visar på en positiv riktning även om mer arbete krävs för att fullt ut uppnå målbilden. Det stora arbetet som lagts ner på förbättringar syns i resultaten, men sannolikt kommer det behövas mer tid och mer arbete innan pågående förbättringsarbete ger effekt fullt ut.
Verksamheterna har fortsatt med att arbeta med en egen brukarundersökning för att fördjupa frågorna och följa att åtgärderna ger resultat. I handlingsplanen för att förbättra resultatet i hemtjänstindex 2026 är en av aktiviteterna att analysera vad de hemtjänstteam som ligger högre än andra gör och sprida det till övriga team.
Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn, andel (Källa: Socialstyrelsens undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, senaste utfall 2025)
Resultatet av den nationella brukarundersökningen visar på en förflyttning i positiv riktning. Helhetsbedömningen visar på att 80 % är mycket nöjda eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Kommunens resultat ligger i samma nivå som Skåne och nationellt. Särskilda boenden har utöver den nationella brukarundersökningen genomfört en egen kvalitativ brukarundersökning som bygger på individuella intervjuer med varje brukare. Resultatet av den egna brukarundersökningen är positiv där 93 % uppger att de är nöjda med sitt särskilda boende.
Det har under året bedrivits ett utvecklingsarbete inom särskilda boenden för att erbjuda insatser av högre kvalitet, insatser har riktats mot måltidsmiljön, hur maten smakar, brukarinflytande, tillgänglighet och aktiviteter. Arbetet kommer att fortsätta under 2026.
Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – maten, andel (Källa: Socialstyrelsens undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, senaste utfall 2025)
Resultatet av den nationella brukarundersökningen visar på en positiv förflyttning avseende maten. Störst förflyttning har gjorts kring upplevelsen om måltiden är en trevlig stund på dagen, där 78 % upplever att måltiderna alltid/oftast är en trevlig stund på dagen. Resultatet av den nationella brukarundersökningen visar också på positiv förflyttning på frågan om maten smakar gott.
Den egna brukarundersökningen visar på ännu bättre resultat i båda frågorna: 91 % tycker att maten smakar mycket eller ganska gott, och 95 % upplever att måltiderna är en trevlig stund på dagen.
Arbetet fortsätter för att utveckla måltidsmiljön och hur maten smakar. Samarbetet med måltidsenheten är god och bedöms vara implementerad och sker i ordinarie verksamhet. Samtliga matgrupper på boendena har bytts ut, dukningstävlingar har genomförts och enheterna fortsätter arbeta för en bättre måltidsmiljö.
Andel elever som skattar måltiden som god, andel (Källa: egen undersökning: daglig mätning via verktyget ”Happy or Not”, senaste utfall 2025)
Andelen elever som skattar måltiden som god uppgår till 75 %. Detta ligger i linje med tidigare år, och målvärdet är uppnått för hela perioden.
Resultatet visar på en stabil men ej fullt ut tillfredsställande nivå av nöjdhet. Elevernas kommentarer i enkäter och dialogmöten visar att smak, variation samt serveringsmiljö är de mest avgörande faktorerna för upplevelsen. En styrka är att eleverna generellt upplever att det finns hälsosamma alternativ och att maten upplevs som trygg och säker.
Jämförelser mellan skolor visar skillnader – vissa enheter når 80–85 %, medan andra ligger under 70 %. Detta indikerar att både lokala förutsättningar och kökets dialog med eleverna har betydelse.
Samlad bedömning
Med utgångspunkt från resultaten i den nationella brukarundersökningen anses målet inte vara uppfyllt ännu. Däremot har den interna brukarundersökningen visat på avsevärt bättre resultat. Detta utgör en förflyttning framåt och bedömningen utifrån planerade insatser är att målet sannolikt kommer att uppnås under målperioden. Den långsiktiga effekten av förflyttningarna utifrån målområdets indikatorer är ännu inte helt i mål, men det går att se en positiv trend gällande samtliga indikatorer inom målet.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn, andel | 74 | 61 | 64,5 | 72,3 | 75 | 75 |
| Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn, andel (%) | 73 | 64 | 71,7 | 80,5 | 82 | 82 |
| Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – maten, andel | 53 | 58 | 63,6 | 66,7 | 70 | 70 |
| Andel elever som skattar måltiden som god | 65 | 67 | 74 | 75 | 72 | 75 |
Alla barn, elever och studerande ska genomgå en utbildning som skapar bättre förutsättningar att komma i arbete
Målet är särskilt destinerat till utbildnings- och kulturnämnden samt till socialnämnden.
Strategiska insatser under året
Resultatutveckling i grundskolan
Grundskolan arbetar med åtgärder för att stärka kunskapsresultaten på både kort och lång sikt.
På kort sikt har riktade stödinsatser genomförts för årskurs 9, lovskolan har utökats och insatser via skolsociala teamet har förstärkts. Simundervisningen i förskoleklass och årskurs 6 har fortsatt prioriterats, med kompletterande insatser där behov identifierats.
På lång sikt arbetar samtliga skolor med undervisningsutveckling inom ramen för satsningen Burlöv bygger utmärkt undervisning.
Kombinationen av riktade stödinsatser och systematisk undervisningsutveckling stärker förutsättningarna för förbättrade kunskapsresultat över tid.
Kvalitet och kompetens i förskolan
Andelen pedagogiskt utbildad personal i förskolan är hög, vilket har haft positiv effekt på undervisningens kvalitet för de yngre barnen.
Under året har förskolan även utvecklat arbetet med digitala verktyg, med fokus på ett medvetet och pedagogiskt användande som stödjer barnens lärande.
En hög andel pedagogiskt utbildad personal och ett genomtänkt arbetssätt kring digitalisering bidrar till ökad kvalitet och likvärdighet i undervisningen.
Måltidsverksamheten
Den årliga måltidsenkäten visar att elever i årskurs F–5 ger ett högt helhetsbetyg och i stor utsträckning upplever att maten smakar gott samt att måltidssituationen är lugn.
För årskurs 6–9 är helhetsbetyget lägre. Personalens svar bekräftar att matens kvalitet generellt bedöms positivt, medan ljudnivå och trivselmiljö fortsatt är utvecklingsområden.
Resultaten visar en i huvudsak fungerande måltidsverksamhet, samtidigt som det finns behov av fortsatta åtgärder för att förbättra studiero och trivsel för äldre elever.
Samverkan för utbildning och arbete
Samarbetet mellan utbildnings- och kulturförvaltningen, socialnämnden och näringslivet har fortsatt att utvecklas. Syftet är att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad samt skapa fler vägar till egen försörjning.
Under året har en e-tjänst för anmälan av praktikplats införts, vilket förenklar administration och tillgänglighet. Fler ungdomar än tidigare har erbjudits feriearbete.
Förbättrad samverkan och förenklade processer bidrar till ökad tillgänglighet till praktik och arbete samt stärker ungas etablering på arbetsmarknaden.
Skolnärvaro och tidiga insatser
Skolsociala närvaroteamet arbetar tillsammans med elev, skolpersonal, vårdnadshavare och socialtjänst för att stärka skolnärvaron och underlätta återgång till undervisning vid problematisk frånvaro.
Det samordnade arbetssättet förbättrar förutsättningarna för ökad närvaro och minskar risken för långvarig frånvaro och framtida skolmisslyckanden.
Resultat och indikatorer
Det finns tre indikatorer som är kopplade till målet.
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (Källa: SCB, senaste utfall 2025)
Resultatet på 75,4 % är mycket bra, Det är det högsta värdet under målperioden och också bättre än riket som har ett resultat på 74,8%.
Resultatet i grundskolan har förbättrats och stabiliserats de senaste åren. Effekten av denna resultatförbättring kommer dock inte att få ett fullt genomslag i denna indikator förrän 2028 eftersom eleverna ska gå klart gymnasiet inom fyra år. Fram till 2028 finns risken att resultaten varierar i stor utsträckning mellan åren. Arbetet med att stärka undervisningens kvalitet både i grundskola och på introduktionsprogrammet (IM) fortsätter, vilket kommer att vara en viktig förutsättning för fortsatt god resultatutveckling.
Andel elever i Burlövs skolor som uppnår gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola (Källa: SCB, Skolverket samt egen statistik efter lovskola, senaste utfall 2025)
Resultatet på 86,7% (efter lovskola) exklusive nyanlända är mycket bra både sett till tidigare resultat och i förhållande till riket. Resultatet är 3 procentenheter bättre än det senaste uppmätta rikssnittet (2024).
De huvudsakliga orsakerna till det goda resultatet är en kombination av långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete i kommunen, politiska satsningar på utbildning samt ett ledarskap ute på skolorna där rektorer tar ansvar för den pedagogiska utvecklingen och skolans resultat. Under läsåret 2024–2025 genomfördes också en stor satsning på fyra extra lärare till årskurs 9 i matematik och svenska i syfte att öka måluppfyllelsen. Både satsningen på extra lärare till årskurs 9 och det utökade deltagandet vid lovskolor har bidragit till det goda resultatet.
Andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter fullföljd gymnasieutbildning (Källa: SCB, senaste utfall 2025)
Resultatet för 2025 avser elevkullen som gick ut gymnasieskolan i juni 2023. I Kolada benämns det som ett resultat för 2023. Resultaten i Kolada presenteras varje år i juni två år efter eleverna har gått ut gymnasiet. Resultatet för 2025 (81,6 %) är förbättrat jämfört med 2024. Resultatet ligger nu bättre än förväntad progressionstakt för 2025 och strax under slutmålet för målperioden 2023-2026 som är 82 %.
Resultatet indikerar att elever börjar gymnasieskolan med förbättrade kunskaper vilket innebär att fler elever som avslutar gymnasieskolan har lättare att komma in på vidare studier eller komma ut på arbetsmarknaden. Under 2025 har utbildnings- och kulturförvaltningen tagit över ansvaret för kommunens aktivitetsansvar för ungdomar (KAA). Det innebär en förbättrad möjlighet för kommunen att få fler ungdomar att återgå till studier.
Samlad bedömning
En samlad bedömning visar att målet är uppnått. De strategiska utvecklingsinsatser som ägt rum de senaste åren har gett förbättrade resultat.
För samtliga indikatorer är trenden positiv och målvärdena uppfyllda för år 2025.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel | 64,3 | 71,1 | 66,8 | 75,4 | 69 | 72 |
| Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun, andel | 80,7 | 82,4 | 76 | 81,6 | 80 | 82 |
| Andel elever i Burlövs skolor som uppnår gymnasiebehörighet efter avslutad lovskola | 78,1 | 82,1 | 85,8 | 86,7 | 86 | 88 |
Invånarna ska i högre grad vara självförsörjande genom arbete eller studier
Målet att invånare i högre grad ska vara självförsörjande genom arbete eller studier är särskilt destinerat till socialnämnden, och bedömningen sker utifrån flera aktiviteter.
Strategiska insatser under året
Arbetsmarknadsinsatser och vägar till självförsörjning
Socialnämnden erbjuder arbetsträning och praktik som en del av arbetet med att bryta utanförskap och stärka individens möjligheter till självförsörjning. Under året har riktade insatser, praktik och coachning bidragit till att fler kunnat stå kvar i arbete eller studier efter avslutat bistånd.
Modellen med anställningslots, som ger stöd till arbetsgivare som vill rekrytera, har fortsatt utvecklats och visat goda resultat i att matcha arbetssökande kommuninvånare med arbetsmarknadens behov.
De arbetsmarknadsinriktade insatserna stärker individens etablering och bidrar till minskat långvarigt biståndsberoende.
Utveckling av mötesplatser och förebyggande arbete
Ett arbete pågår för att utveckla aktiviteter på mötesplatsen, med ambitionen att nå fler målgrupper och erbjuda verksamhet på fler platser i kommunen. Syftet är att skapa inkluderande miljöer som stärker social delaktighet och fungerar förebyggande mot isolering och utanförskap.
Utvecklingen av mötesplatser bidrar till tidiga och lågtröskliga insatser som kan minska behovet av mer omfattande stöd längre fram.
Tillgängliga stödinsatser inom Individ- och familjeomsorgen
Inom ramen för individ- och familjeomsorgens ordinarie verksamhet erbjuds individuella stödinsatser. Medborgare har även möjlighet att delta i missbruksbehandling i grupp utan föregående behovsprövning. Detta stärker tillgängligheten och möjliggör tidigare insatser vid behov.
Ökad tillgänglighet till stöd och behandling bidrar till ett mer förebyggande och rättssäkert arbetssätt.
Försörjningsstöd och externa förutsättningar
Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd har ökat under året. Det genomsnittliga antalet hushåll som erhöll försörjningsstöd under 2025 uppgick till 131, jämfört med 125 föregående år. Ökningen kan kopplas till hög arbetslöshet och inflation, vilket påverkar hushållens ekonomiska förutsättningar.
Det är samtidigt en utmaning att arbeta för ökat inträde på arbetsmarknaden då en större andel arbetslösa inte är kända för socialförvaltningen.
Utvecklingen speglar externa samhällsfaktorer snarare än förändringar i verksamhetens inriktning, men ställer krav på fortsatt utveckling av samverkan och arbetsmarknadsnära insatser.
Resultat och indikatorer
Det finns en indikator kopplad till målet.
Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd (Källa: KKiK – Kommunens Kvalitet i Korthet. OBS Nyckeltalet samlas inte längre in utan har utgått från 2025, senaste utfall 2024)
Socialtjänsten bidrar till ökad självförsörjning genom att kombinera stöd och krav, stärka individers livssituation och erbjuda arbetsmarknadsinriktade insatser i samverkan med andra aktörer. Indikatorn mäter i vilken grad socialtjänstens insatser leder till hållbar självförsörjning över tid men i en tid då arbetslöshet ökar och hushållens privatekonomi blir ansträngd är det svårt att klara sig utan en kortare insats. Under 2025 ökade befolkningen i Burlöv vilket i sig gör att de hushåll som är i behov av stöd rimligtvis ökar även inom socialförvaltningens verksamheter.
Från och med 2025 följs inte längre indikatorn i KKiK (Kommunens kvalitet i korthet). Resultatet från 2024 är därmed det sista publicerade utfallet. Det kan konstateras att trenden varit negativ sen 2022 och att målvärdet inte är uppfyllt. Egen beställd undersökning från Ensolution visar dock att en stor andel av de som uppbär försörjningsstöd enbart gör detta under en kort period. Socialförvaltningen har genom arbetsmarknadsinsatser en god genomströmning av antal hushåll.
Samlad bedömning
Målet är inte uppfyllt ännu, men det bedöms kunna uppnås under målperioden. För detta behövs fler insatser för att kunna nå högre grad av självförsörjning. Extern påverkan såsom konjunkturläge, psykisk ohälsa och förändringar inom Arbetsförmedlingen fortsätter att utmana måluppfyllelsen. Hushållens ansträngda ekonomiska situation har bidragit till ett ökat behov av försörjningsstöd. Lågkonjunkturen och arbetsmarknaden försvårar för individens långsiktiga möjlighet till självförsörjning. Genom individanpassade insatser, tät uppföljning och förstärkt samverkan arbetar verksamheten för att motverka återaktualisering och stödja hållbar självförsörjning.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel | 93 | 83 | 78 | 92 | 92 |
Kommunens påverkan på miljön ska minska
Målet att Burlövsborna ska uppleva att kommunens påverkan på miljön ska minska omfattar alla verksamheter i kommunen, och bedömningen sker utifrån flera aktiviteter.
Strategiska insatser under året
Renoveringsprojekt och medverkan i MAXIMA
Flera renoveringsprojekt för att bevara och utveckla kommunens fastigheter har pågått under året, exempelvis renovering av Möllegården och byte av Kronetorps möllas vingar.
Burlövs medverkan i avloppsreningssystemet MAXIMA för att trygga behovet av avloppsrening i Malmö-Lund-regionen för framtiden fortgår och under året har detaljplanearbetet för att säkra markåtkomsten för tunneln påbörjats.
Socialförvaltningen arbetar för ett utbyte av fordon till fossiloberoende enligt framtagen plan. Det kommer dock också fortsatt att finnas ett visst behov av fossildrivna fordon för att kunna hantera ett eventuellt krisläge.
Förbättrad ekonomistyrning och investeringsprocesser
Under 2025 har en översyn genomförts av processerna för budgetering, redovisning och uppföljning av investeringar och exploateringsprojekt. Arbetet syftar till att skapa tydligare riktlinjer och stärkt uppföljning, vilket är en förutsättning för långsiktigt hållbara investeringar.
Internhyresmodell och resursfördelning
Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen arbetat fram förslag till ändrad internhyresmodell och riktlinjer för beräkning och uppföljning. En mer transparent och ändamålsenlig modell skapar incitament för effektiv lokalanvändning och bidrar indirekt till minskad energianvändning och resursförbrukning inom kommunens fastighetsbestånd.
Kommunen har även deltagit i SKR:s projekt Resursfördelning baserad på prislappar (prislappsmodellen) för att analysera förutsättningarna för ett eventuellt införande. Syftet är att stärka transparens och effektivitet i resursanvändningen.
Resultat och indikatorer
Det finns tre indikatorer som är kopplade till målet.
Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel (Källa: Miljöfordon Sverige. OBS Resultat publiceras v. 17 året efter, senaste utfall 2024)
Senast tillgängliga utfall (2024) är 67,4 %, vilket överstiger målet för 2025 (65 %). Resultatet för 2025 publiceras först under 2026, vilket medför att analysen baseras på 2024 års resultat, men utvecklingen är stabilt positiv över tid.
Trenden indikerar att kommunen redan nått målnivån för perioden och är på väg mot kommunfullmäktigemålet för 2026 (70 %).
Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, andel (Källa: SCB, OBS Resultat publiceras v. 24 två år efter, senaste utfall 2023)
Senast tillgängliga utfall visar att 100 % av nytillkomna bostäder har ett kollektivtrafiknära läge.
Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel (Källa: Avfall Sverige. OBS Resultat publiceras v. 40 året efter, senaste utfall 2024)
Målvärdet för indikatorn är inte uppfyllt, och trenden är negativ.
Samlad bedömning
Arbetet under året har i fokuserat på att stärka de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för långsiktigt hållbara investeringar och resursutnyttjande.
I kombination med den positiva utvecklingen av andelen fossiloberoende fordon visar detta att kommunen är på rätt väg för att minska sin miljöpåverkan.
Den samlade bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget bidragit till att målet uppfylls för 2025.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel | 57,5 | 66 | 67,4 | 65 | 70 | |
| Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, andel | 100 | 100 | 85 | 90 | ||
| Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel | 37 | 32 | 31 | 43 | 45 |
Tillgängliga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Grönt ljus
I Burlövs kommun är framtidsutmaningen att tillhandahålla en högre grad av service och tillgänglighet för invånare och företag avseende kontakten med deras verksamheter utifrån den enskildes förutsättningar och behov.
Invånare och andra intressenter ska på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med kommunen och få frågor besvarade, och det ska finnas olika möjligheter att kunna påverka.
Den fysiska tillgängligheten i den utemiljö och de fastigheter som kommunen ansvarar för såväl som tillgänglighet till kommunens verksamheter ska vara hög.
Kommunen har ett särskilt riktat kommunfullmäktigemål kopplat till detta målområde samt tre indikatorer. Samtliga indikatorer är uppnådda för hela målperioden och målet bedöms vara uppfyllt för år 2025. Bedömningen är grundad både på de indikatorer som är kopplade till målet samt till de aktiviteter som genomförts i syfte att nå målet.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Tillgängliga Burlöv är uppfyllt.
Invånare och företag ska uppleva en bättre service genom ett likvärdigt bemötande och tillgängliggörande av kommunens tjänster
Målet att Burlövs invånare och företag ska uppleva en bättre service omfattar alla verksamheter som möter invånarna och bedöms utifrån flera kriterier.
Flera verksamheter under året har genomfört konkreta åtgärder som gör det enklare att komma i kontakt med kommunen, ta del av information och påverka. Exempel är ett mer systematiskt arbete med information och återkoppling, utvecklade former för dialog samt insatser som förbättrar tillgängligheten i praktiken i vardagsnära verksamheter.
Strategiska insatser under året
Digital tillgänglighet och informationsspridning
Kommunen har fortsatt att utveckla digitala kontaktvägar och informationskanaler genom utökad möjlighet till digital brevlåda och förbättrad information via webb, sociala medier och Burlövstidningen. Kommunen har också öppnat ett prenumerationsverktyg för pressmeddelanden och nyheter.
Kommunen har även utökat Burlövstidningen med fler sidor, inklusive näringslivsinformation – tidningen skickas nu dessutom till 800 företagare i kommunen, utöver till hushållen.
En digital varumärkeskampanj inom ramen för ”Burlöv Händer!” har genomförts under året.
Servicekvalitet och bemötande
Kommunen har deltagit i SKR:s mätning av telefoni och bemötande. Resultatet ligger i nivå med genomsnittet bland deltagande kommuner och används som underlag för fortsatt utvecklingsarbete.
Utbildningsinsatsen ”Inte bara trevlig” har fortsatt i syfte att stärka det professionella bemötandet och relationen till företagare.
Företagslotsfunktionen, företagsbesök och dialogmöten bidrar till ökad tillgänglighet och förbättrad samordning i ärenden som berör flera verksamheter.
Kommunen har under många år arbetat med SKR:s modell för medborgardialog i komplexa samhällsfrågor. Medborgardialog gällande området kring Sockerbruket har genomförts under året.
Socialförvaltningen har inrättat ett förebyggandeteam i form av socialrådgivare som har till uppdrag att vara synliga och möjliggöra kontakt med medborgare i alla åldrar. Teamet arbetar uppsökande och i nära samarbete med andra aktörer.
Under 2025 öppnades mötesplatsen i Åkarp. Det finns även en strukturerad planering för besök av den mobila mötesplatsen på särskilda boenden. Syftet är att genomföra olika sociala och hälsofrämjande aktiviteter med brukare som inte på egen hand kan ta sig till mötesplatsen.
Burlövs kommun har arbetat utvecklingsinriktat med måltiden på de särskilda boendena genom en riktad utbildningssatsning för all personal i verksamheterna samt nutritionsombud i hemtjänsten.
Digitalisering och AI
Kommunen deltar i det nationella samverkansprojektet Svea GPT tillsammans med ett trettiotal offentliga aktörer. Syftet är att utveckla en AI-modell anpassad för offentlig sektor, med höga krav på transparens och säkerhet.
Resultat och indikatorer
Tre indikatorer är särskilt kopplade till målet:
Invånare som är nöjda med hur det fungerar att få svar på frågor om kommunen och dess verksamheter (Källa: egen Medborgarundersökning, telefonundersökning, utfall 2025)
Mätningen av invånarnas nöjdhet har 2025 genomförts som telefonundersökning med extern aktör, eftersom tidigare SCB-undersökningar haft för lågt deltagande. Utfallet 2025 uppgår till 75 %, vilket överstiger målet för 2025 (69 %) och kommunfullmäktigemålet för 2026 (70 %).
Företagsklimat enligt Insikt, NKI totalt (Källa: SKR:s undersökning Insikt. OBS Resultat publiceras v. 17 året efter, senaste utfall 2024)
Under våren publicerades 2024 års resultat i SKR:s servicemätning Insikt. Uppföljningen baseras på 2024 eftersom helårsresultatet för 2025 publiceras först i maj 2026.
Resultatet visar en stabilt hög servicenivå i kommunens myndighetsutövning. Burlöv placerar sig på plats 7 nationellt och plats 2 i Skåne avseende företagens nöjdhet, vilket är kommunens bästa resultat hittills. I kategorin Storstäder och storstadsnära kommuner placerar sig kommunen på första plats i såväl Skåne som Sverige.
Särskilt tydliga förbättringar ses inom bygglov, där satsningar på digitalisering har bidragit till 90 % nöjdhet med myndighetens service.
Senast publicerade helårsresultat (2024) visar 86 i NKI, vilket överstiger målvärdet för hela målperioden. Resultat för 2025 publiceras våren 2026.
Andel privatpersoner som är nöjda med kommunens service enligt Insikt, NKI totalt (Källa: SKR:s undersökning Insikt. OBS Resultat publiceras v. 17 året efter, senaste utfall 2024)
Under våren publicerades 2024 års resultat i SKR:s servicemätning Insikt. Uppföljningen baseras på 2024 eftersom helårsresultatet för 2025 publiceras först i maj 2026.
Senast publicerade helårsresultat (2024) visar 82 i NKI, vilket överstiger målvärdet för hela målperioden.
Samlad bedömning
Kommunen uppvisar genomgående mycket goda resultat i såväl invånarnöjdhet som företagens upplevelse av service och myndighetsutövning. Utvecklingen under året visar att kombinationen av digital utveckling, förbättrad kommunikation, stärkt bemötandekultur och systematisk uppföljning ger effekt.
Målet bedöms vara uppfyllt för 2025. Samtliga indikatorer visar att målvärdena är uppnådda eller överträffade, och utvecklingen är stabil över tid.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Invånare som är nöjda med hur det fungerar att få svar på frågor om kommunen och dess verksamheter | 65,4 | 62,9 | 58 | 75 | 69 | 70 |
| Företagsklimat enligt Öppna jämförelser (Insikt) – Totalt, NKI | 82 | 80,2 | 86 | 81 | 82 | |
| Andel privatpersoner som är nöjda med kommunens service | 82 | 78 | 82 | 76 | 77 |
Trygga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Grönt ljus
Genom att arbeta med den upplevda såväl som den faktiska tryggheten i alla delar av kommunens verksamheter kan kommunen möta invånarnas olika uppfattningar om vad som ger dem en tryggare och säkrare plats att leva och verka i.
En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där invånarna känner sig trygga, där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. Samtidigt är den enskilda invånarens upplevda trygghet viktig.
Framtidsutmaningen ligger i att få till stånd en förhöjd samverkan och samordning mellan olika verksamheter, näringsliv, civilsamhälle, polisen och andra aktörer utifrån området trygghet, och översätta det till den vardag som de verkar i och de invånare de möter.
Kommunen har ett särskilt riktat kommunfullmäktigemål kopplat till detta målområde samt två indikatorer. Båda indikatorerna är uppnådda och målet bedöms vara uppfyllt för år 2025. Bedömningen är grundad både på de indikatorer som är kopplade till målet samt till de aktiviteter som genomförts i syfte att nå målet.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Trygga Burlöv är uppfyllt.
Burlövs kommun ska vara en tryggare och säkrare plats att leva och verka i
Målet att Burlövs invånare och företag ska vara en tryggare och säkrare plats att leva och verka i omfattar alla verksamheter som möter invånarna och bedöms utifrån flera kriterier. För att målet ska kunna nås genomförs en rad insatser och aktiviteter som syftar till att främja trygghet och förebygga brott, och stärka kommunens beredskap och säkerhet.
Strategiska insatser under året
Kunskapsbaserat och samordnat brottsförebyggande arbete
Under året har en uppdaterad lägesbild över brottsligheten tagits fram och en reviderad åtgärdsplan är under utarbetande, vilket stärker det kunskapsbaserade arbetssättet. En kommunövergripande strategi för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete är under framtagande, och även en reviderad handlingsplan för ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar). Detta innebär en tydligare struktur och långsiktig inriktning för kommunens förebyggande insatser.
Kommunpolisen är på plats i Medborgarhuset varje tisdag vilket stärker närvaro och samverkan. Ett serviceavtal har tecknats mellan Lokalpolisområde Kävlinge och Burlövs kommun. Avtalet innebär bland annat att medborgare kan lämna in hittegods till Medborgarservice.
Den brottsförebyggande samverkan på Stora Bernstorps handelsområde mellan fastighetsägare, områdets företagare, Polisen och kommunen är väl etablerad och fortsätter i kommunens ordinarie arbete. Under våren initierades samtal med företagare i Arlövs industri- och företagsby med mål att även där etablera ett områdesgemensamt brottsförebyggande arbete för ökad trygghet.
Situationsanpassade trygghetsåtgärder
Som en del av det förebyggande arbetet planeras kamerainstallation vid tågstationerna i Åkarp och Burlöv C. Möjligheten till kamerabevakning på kommunens skolgårdar utreds.
Föreningen BID Kronetorp arbetar fortsatt med trygghets- och trivselfrågor i området, bland annat kopplat till utemiljön och parkeringssituationen. Åtgärderna syftar till att stärka den upplevda tryggheten, förebygga brott och skapa bättre förutsättningar för uppföljning och samverkan med polis.
Ny skollagstiftning gör gällande att alla förskolor och skolor ska ha en beredskapsplan för allvarliga hot-och våldssituationer. En gemensam workshop för att stödja enheterna i arbetet med den nya lagstiftningen genomfördes under hösten tillsammans med kommunens säkerhetssamordnare och kommunjurist. All personal inom utbildnings- och kulturförvaltningen har utbildats i PDV (pågående dödligt våld), och uppföljande utbildningsinsatser för bland annat nyanställda sker fortlöpande.
Samverkan mellan socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden har fördjupats under året vilket gett bättre förutsättningar för tidiga insatser till barn och unga. Den förebyggande och uppsökande verksamheten har byggts ut och finns mer närvarande i ungdomsmiljöer, vilket stärker relationerna och möjligheten att upptäcka problem tidigt.
Utbildningsinsatser har genomförts inom området våld i nära relationer.
Förtydligad organisation och ansvar
En utvärdering av trygghetsvärdarnas arbete har genomförts under året. Utifrån denna ska ansvarsfördelning och gränssnitt mellan trygghetsvärdar och socialrådgivare förtydligas och en ändamålsenlig organisatorisk placering säkerställas.
Krisberedskap och civilt försvar
Arbetet med krisberedskap och säkerhet har granskats av kommunrevisionen och länsstyrelsen. Båda bedömer att kommunen lever upp till gällande krav.
Ett flertal insatser för att stärka beredskapen har genomförts, bland annat utbildnings- och övningsinsatser för krisledningsnämnden och berörda verksamheter. Kartläggningar av förmågor och beroenden har genomförts, bland annat avseende drivmedelsförsörjning.
Byggnation av reservkraft på Dalslundskolan för att säkerställa skolans kök i händelse av kris fortgår.
Måltidsenheten har arbetat med att utveckla kommunens beredskap gällande möjligheten att tillaga mat under långvariga kriser. Beredskapsvecka genomfördes under hösten.
Cybersäkerhet och lagstiftning
Under 2025 har förberedelser genomförts inför införandet av NIS2-direktivet och den svenska cybersäkerhetslagen, som trädde i kraft den 15 januari 2026. Arbetet omfattar framtagande av styrande dokument, omvärldsbevakning och samverkan med andra kommuner samt dialog med IT-leverantörer.
En extern cyberincident hos en systemleverantör (Miljödata) under året har hanterats genom utredning och uppföljning.
Resultat och indikatorer
Två indikatorer är kopplade till målet.
Sammanfattande problemindex (Källa: Polisens Trygghetsmätning, ju lägre desto bättre, utfall 2025)
Utfallet för 2025 uppgår till 1,86, vilket understiger såväl målet för 2025 (2,2) som målet för hela målperioden (2,15).
Resultatet visar att upplevda problem kopplade till brott och otrygghet minskar, och målnivån är uppnådd för hela målperioden.
Trygghet och säkerhet – rankning (Källa: SKR Öppna jämförelser. OBS Nyckeltalet samlas inte längre in utan har utgått från 2024, senaste utfall 2023)
Indikatorn mäts inte längre i SKR:s undersökning. Målvärdet uppnåddes dock redan föregående år för hela målperioden.
Samlad bedömning
Indikatorerna visar att den upplevda problemnivån minskar och att kommunens trygghets- och säkerhetsarbete ger mätbar effekt. Kommunen arbetar systematiskt och kunskapsbaserat med brottsförebyggande åtgärder, strukturerad samverkan, stärkt beredskap och ökad organisatorisk robusthet. Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget bidragit till att uppnå målet. Båda indikatorerna är uppnådda och utvecklingen visar att kommunens trygghets- och säkerhetsarbete ger resultat.
Den samlade bedömningen är att målet är uppfyllt för 2025.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 | Mål 2025 | KF-mål 2026 |
| Polisens trygghetsmätning, sammanfattande problemindex (ju lägre desto bättre) | 2,22 | 1,76 | 1,92 | 1,86 | 2,2 | 2,15 |
| Trygghet och säkerhet – ranking (ju lägre desto bättre) | 78 | 81 | 92 | 90 |
Finansiella mål
Finansiellt mål 1 – Årets resultat, % av skatter och statsbidrag
Kommunfullmäktige har beslutat ”att 2025 års resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljning och exploateringsöverskott, ska vara lägst 1 % av intäkter från skatter och statsbidrag, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige har beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning”.
| (mnkr) | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 |
| Resultat enligt resultaträkning | 108,5 | 87,5 | 10,1 | 31,9 |
| Avgår reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott | -51,6 | -40,2 | -22,9 | -5,8 |
| Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 0,0 | 4,3 | 18,9 | 17,7 |
| Justerat resultat | 56,9 | 51,6 | 6,1 | 43,8 |
Målsättningen innebär att hänsyn måste tas till de beslut om reservationer av tidigare överskott som har skett. Från årets resultat exklusive reavinster ska då läggas redovisade/planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare reserverats. De kostnader som uppstått innan en detaljplan har vunnit laga kraft och som inte hänförs till exploateringsutgifter utan avser kostnader för ”tidiga skeden” uppgår vid årets slut till totalt 17,7 mnkr. Dessa kostnader avräknas mot tidigare reservation som beslutades i samband med årsbokslut 2023 (25,0 mnkr). Det framräknade resultatet benämns ”justerat resultat” och redovisas i tabellen ovan.
Årets justerade resultat uppgår till 43,8mnkr, vilket motsvarar 3,2 % av de samlade intäkterna från skatter och statsbidrag. Detta innebär att resultatmåttet därmed blir uppfyllt år 2025.
Finansiellt mål 2 – Självfinansieringsgrad av investeringar, %
| (mnkr) | 2023-2024 (utfall) | 2025 | 2026 (budget) | 2027 (plan) | 2028 (plan) | Totalt |
| Resultat före avskrivningar | 222,0 | 109 | 56,0 | 107,7 | 162,4 | 657,1 |
| Nettoinvesteringar (exkl. markförvärv) | 301,6 | 419,1 | 303,5 | 57,0 | 55,3 | 1 136,5 |
| Självfinansieringsgrad % | 73,6 | 26,0 | 18,5 | 188,9 | 293,7 | 57,8 |
Kommunfullmäktige har beslutat att Burlövs kommuns genomsnittliga självfinansieringsgrad, exklusive markförvärv, för år 2025 ska vara minst 55,0 %. Målet ska dock beräknas som ett genomsnitt för de senaste 3 åren samt budget för de kommande 3 åren.
Målsättningen innebär att nettoinvesteringarna, exklusive markanskaffning, till 55,0 % ska finansieras med kommunens egna medel under målperioden. I det fall investeringsvolymen medför att en självfinansiering till 55,0 % inte är möjlig under ett år bör de kommande årens investeringsvolym i större utsträckning finansieras med egna medel.
Självfinansieringsgraden beräknat i genomsnitt för de tre senaste åren uppgår till 57,8 %, vilket innebär att målsättningen på 55,0 % är uppfyllt 2025.
Inför reviderad budget 2026 med plan för 2027 och 2028 har en prioritering av investeringar genomförts vilket gör att investeringsvolymen prognostiseras bli lägre de kommande åren och självfinansieringsgraden beräknas hamna på högre nivå.
Finansiellt mål 3 – – Finansiell nettoskuldkvot, %
”Finansiell nettoskuld ska uppgå till högst 25 % av skatteintäkter och statsbidrag.”
Finansiell nettoskuld omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar + markreserv) – kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder.
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
| (mnkr) | Utfall 2024 | Utfall 2025 |
| Skatter och statsbidrag | 1 328,1 | 1 374,4 |
| Räntebärande tillgångar | 681,3 | 634,8 |
| Markreserv | 436,4 | 436,4 |
| Finansiella tillgångar | 1 117,7 | 1 071,2 |
| Räntebärande skulder | -560,0 | -860 |
| Pensionsskuld och ansvarsförbindelse | -176,9 | -166,9 |
| Finansiell nettotillgång/Skuld | 380,8 | 44,3 |
| Finansiell skuldkvot (%) | e/t | e/t |
Per den 31 december 2025 har kommunen fortfarande en positiv finansiell nettofordran, varför någon finansiell nettoskuld ännu inte har uppstått. Målet bedöms därmed vara uppnått.
Samlad bedömning av God ekonomisk hushållning
| Vi har uppnått målet | Vi är på väg att uppnå målet | Vi har inte uppnått målet | |
|---|---|---|---|
| Attraktiva Burlöv | X | ||
| Hållbara Burlöv | X | ||
| Tillgängliga Burlöv | X | ||
| Trygga Burlöv | X | ||
| Finansiell målsättning 1 | X | ||
| Finansiell målsättning 2 | X | ||
| Finansiell målsättning 3 | X |
Resultat och ekonomisk ställning i kommunala verksamheter
Årets resultat
Burlövs kommuns ekonomi har under de senaste 5-årsperioden varit genomgående god med tillfredställande överskott trots tuffa år med hög inflation och stora kostnadsökningar. I diagrammet nedan redovisas resultatutvecklingen de senaste fem åren. Till stor del har resultaten de senaste åren påverkats av jämförelsestörande poster bestående av exploateringsöverskott, orealiserade vinster av kommunens finansiella placeringar och gatukostnadsersättningar.
Årets resultat (mnkr)
Årets resultat 2025 uppgår till +31,9 mnkr, vilket innebär en ökning med + 21,8 mnkr jämfört med föregående år. De jämförelsestörande posterna är totalt +1,1 mnkr och består av exploateringsöverskott (+5,8 mnkr), orealiserade vinster för kommunens finansiella placeringar (+13,3 mnkr), kostnader för tidiga skeden (-17,7 mnkr) samt avvecklingskostnader för moduler (-0,4 mnkr)*.
Årets resultat undantaget jämförelsestörande poster uppgår till +30,7 mnkr. Budgeterat resultat för 2025 var +16,3 mnkr. Årets resultat ger en budgetavvikelse med +14,4 mnkr. Resultatförändringen förklaras till stor del med betydligt lägre nettokostnader för verksamheterna samtidigt som skatteintäkterna har haft en lägre utveckling under året. Under 2025 minskade verksamhetens nettokostnader något med 0,05 % (6,2 mnkr) medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 3,5 % (46,3 mnkr).
* Kostnader avseende tidiga skeden är de kostnader som uppstår innan en detaljplan har vunnit laga kraft. Dessa kostnader får enligt god redovisningssed inte hänföras till exploateringsredovisningen, utan ska kostnadsföras det år kostnaden uppstår. Posten för tidiga skeden består av rivnings och saneringskostnader (0,4 mnkr), utredningar, aktiverad tid och intäkter för detaljplan (17,7 mnkr).
Resultatutveckling
Utifrån begreppet god ekonomisk hushållning är det viktigt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Verksamheternas kostnader bör därför inte öka i snabbare takt än intäkterna från skatter och statsbidrag. Genom att ställa verksamhetens nettokostnader i relation till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag ges en bild av hur kommunen finansierat sin verksamhet, det vill säga om det finns en balans mellan intäkter och kostnader.
Under de senaste fem åren 2021-2025 har kommunens skatteintäkter ökat i lägre takt än kommunens nettokostnader. Nettokostnaderna har under denna period ökat med 206,3 mnkr, vilket motsvarar 18,3 %, medan skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 201,0 mnkr, motsvarande 17,1 %.
Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader har under 2025 minskat med +6,2 mnkr, vilket motsvarar en minskning med 0,5 % jämfört med 2024. En stor del av kostnadsminskningen beror på omklacifisering av långa hyreskontrakt till finansiell leasing motsvarande +19,3 mnkr. Kostnaderna återfinns som avskrivningskostnader och räntekostnader enligt det nya förfarande.
Nämndernas nettokostnader räknade i nominella priser, det vill säga inklusive prisökningar och löneökningar enligt avtalsrörelsen, har ökat med totalt 3,9 % (51,3 mnkr). Lönekostnaderna står för den största delen av årets samtliga driftskostnadsökningar. Ökningen finns framför allt inom pedagogisk verksamhet och vård och omsorg.
Enligt SKR uppgår ökningen av skatteunderlaget vid normalkonjunktur, vilket motsvarar genomsnittet för de senaste tio åren, till cirka 4,5 %. Under 2025 har skatteunderlaget i Burlövs kommun ökat något svagare än detta genomsnitt, men ökningen är ändå 0,5 % bättre än föregående år, Den låga prisutvecklingen under 2025 innebär en real ökning av skatteunderlaget om cirka 4 %, efter två år med real nedgång.
Jämfört med 2024 uppgår ökningen i skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämningen till totalt +46,3 mnkr, motsvarande 3,5%. Skatteintäkter och statsbidrag inklusive slutavräkning har sammantaget ökat med (+35,6 mnkr). Kostnadsutjämningen, som kompenserar kommuner för bland annat befolkningsstruktur och andra strukturella skillnader, har förbättrats med (+6,2 mnkr). Inkomstutjämningen, som syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner, har ökat med (+16,8 mnkr). Utfallet för LSS-utjämningen är (-6,8 mnkr) sämre än föregående år. Regleringsbidraget uppvisar en negativ förändring om (-7,6 mnkr) jämfört med 2024. För att en kommun ska vara berättigad till regleringsbidrag krävs att nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning och strukturbidrag understiger de anslagna medlen för kommunsektorn. Intäkterna från fastighetsavgiften har stärkts med (+2,1) mnkr jämfört med föregående år.
Nämndernas resultatutveckling
Nämndernas resultatutveckling bygger på skillnaden mellan intäkter och kostnader räknade i nominella priser, det vill säga inklusive prisökningar och löneökningar enligt avtalsrörelsen mellan åren 2024 och 2025. I underlaget exkluderas dock förändring för internhyra och kapitalkostnader.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens nettokostnader ökade med 0,5 mnkr mellan 2024 och 2025, mätt i nominella priser (inklusive pris- och löneökningar men exklusive internhyra och kapitalkostnader).
Intäkterna ökade med 3,5 mnkr (24 %), främst till följd av högre bidrag för krisberedskap från MSB samt EU-bidrag kopplade till kompetensutvecklingsprojektet Burlöv Business Boost.
Bruttokostnaderna ökade samtidigt med cirka 4,0 mnkr (39 %). Ökningen avser huvudsakligen kostnader kopplade till Burlöv Business Boost, vilket innebär att såväl intäkter som kostnader har ökat till följd av projektets genomförande. Personalkostnaderna steg med 1,4 mnkr och därutöver ökade övriga verksamhetskostnader, bland annat inom administrativa tjänster och konsultinsatser.
Samhällsbyggnadsnämnden
Nettokostnadsutvecklingen baseras på skillnaden mellan intäkter och kostnader, exklusive internhyra och kapitalkostnader mellan åren 2024 och 2025. Nämndens nettokostnad ökade med 1,9 mnkr eller 1,5 % i nominella priser 2025 jämfört med 2024.
Verksamhetens intäkter har under 2025 ökat med 3,3 mnkr, motsvarande 24 %, jämfört med 2024. Förändringen beror bland annat på ökade intäkter inom detaljplaner, fiberverksamheten, miljö- och livsmedelstillsynen samt inom gata-, trafik-, och parkeringsverksamheten.
Nämndens totala kostnader ökade med 5,2 mnkr eller 3,8 % jämfört med 2024, där projekt inom tidiga skeden samt parker och lekplatser står för 2,1 mnkr vardera av ökningen. För att parera kostnadsökningarna inom förvaltningen har exempelvis verksamheten gata minskat driftskostnader genom att prioritera och inte genomföra ett antal driftsprojekt.
Utbildnings- och kulturnämnden
Utbildnings- och kulturnämndens nettokostnader räknade i nominella priser det vill säga inklusive prisökning, samt löneökningar enligt avtalsrörelsen har ökat med 2,5 procent (+15,6 mnkr) mellan åren 2024 och 2025.
Intäkterna har ökat med 8,5 % (+13,7 mnkr) där de betydande posterna avser statsbidrag (+6,7 mnkr), försäljningsintäkter samt taxor och avgifter (+1,7 mnkr), intern försäljning (+3,8 mnkr) och försäljning av verksamhet till andra kommuner (+0,9 mnkr).
Kostnaderna har ökat med 3,7 % (+29,3 mnkr) där köp av verksamhet står för +18,7 mnkr av ökningen där den största delen avser köp av barnomsorg och elevplatser från externa aktörer. Personalkostnaderna har ökat med +2,7 mnkr (1,9%). Övriga driftskostnader har ökat med +6,5 mnkr (3,6%) och kan hänföras till kostnader som uppkommit genom återupptagna aktiviteter utifrån den återlagda besparingen och övrig generell uppräkning av priser. Resterande ökning består av interna köp.
Socialnämnden
Nämndens nettokostnad har ökat mellan 2024 och 2025 med 11,5 mnkr. Statsbidragen har stärkt intäktssidan med 3,2 mnkr, samtidigt som de totala kostnaderna har ökat med 11,5 mnkr. Sammantaget innebär detta att kostnadsökningen mer än uppväger intäktsförstärkningen, vilket leder till en högre nettokostnad.
De största kostnadsdrivarna är löneökningar om 6 mnkr, vilket speglar både avtalsrörelsen och volym-/bemanningspåverkan, samt ökade externa köp om 4 mnkr, kopplade till större behov av upphandlade tjänster och placeringskostnader. Resterande del av kostnadsökningen hänförs till övriga kostnadsslag och mindre förändringar inom verksamheten.
Budgetavvikelse
Budgeten har en central roll i den kommunala ekonomistyrningen. Med budgeten sätter kommunfullmäktige gränser för nämndernas resursförbrukning och styr mot finansiella mål och god ekonomisk hushållning. I följande avsnitt beskrivs de avvikelser som uppstått i förhållande till kommunens beslutade budget 2025. Budgetavvikelserna förklaras mer i detalj i tabellen och texten nedan:
| Budgetavvikelse (mnkr) | Budget 2025 | Bokslut 2025 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Nettokostnader | -1 302,2 | -1255 | 47,2 |
| Avskrivningar | -67,4 | -77,2 | -9,8 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1 369,6 | -1332,2 | 37,4 |
| Skatter, statsbidrag enl SKR | 1 391,3 | 1374,4 | -16,9 |
| Finansiella poster | -5,4 | -11,4 | -6,0 |
| Årets resultat exkl jämförelsestörande poster | 16,3 | 30,8 | 14,5 |
| Jämförelsestörande poster | |||
| Exploateringsöverskott | 27,5 | 5,8 | -21,7 |
| Realiserad vinst vid försäljning av anl. tillgångar | 0 | 0 | |
| Kostnader för tidiga skeden | -4,0 | -17,7 | -13,7 |
| Avveckling av moduler | 0 | -0,4 | -0,4 |
| Gatukostnadsersättningar | 0 | 0 | |
| Utköp av exxitavtal Tele2 | 0 | 0 | |
| Orealiserade vinster/förluster av värdepapper | 5,0 | 13,4 | 8,4 |
| Årets resultat inkl jämförelsestörande poster | 44,8 | 31,9 | -12,9 |
Årets resultat för 2025 uppgår till +31,9 mnkr, vilket är -12,9 mnkr lägre än budgeterat. Nettokostnaderna uppgår till -1 332,2 mnkr och är +37,4 mnkr i förhållande till budget.
Nämnderna sammantaget redovisar en negativ budgetavvikelse på -14,8 mnkr. Kommunstyrelsen uppvisar ett överskott med +5,8 mnkr och jävsnämnden ett överskott med +0,3 mnkr. De övriga nämnderna redovisar underskott, socialnämnden -14,9 mnkr, samhällsbyggnadsnämnden -2,0 mnkr och utbildnings- och kulturnämnden -3,7 mnkr. För en mer utförlig analys av nämndernas ekonomi, se avsnittet ”Nämndernas budgetavvikelser” och verksamhetsberättelserna som bifogas årsredovisningen.
Centrala poster inom finansen redovisar en positiv budgetavvikelse med +62 mnkr, vilket delvis balanserar nämndernas totala underskott. Budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen med att avsatta budgetmedel för oförutsett och sociala projektmedel inte nyttjats fullt ut (+20,7 mnkr).
Löneökningarna har också hamnat på en lägre nivå än budget, vilket genererar en positiv budgetavvikelse (+2,7 mnkr). Det finns även ett överskott inom flyktingverksamheten (+2,2 mnkr), då kommunen har erhållit mer i bidrag för nyanlända flyktingar än vad som beräknats. Utfallet av pensionskostnaderna har varit lägre än budgeten med 15,7 mnkr. Den sänkta inflationstakten har starkt bidragit till lägre pensionskostnader och tidigare års kraftigt ökade kostnader har nu normaliserats. Semesterlöneskulden och upplupna löner har minskat under året och uppvisar en positiv avvikelse i förhållande till budget (+1,1 mnkr).
De centrala posterna innehåller även en redovisningsmässig justering där långa hyresavtal omklassificerats som finansiell leasing vilket medför att hyreskostnaden ombokats till avskrivningar och räntekostnader. Den förändrade hanteringen medför ett överskott på den centrala posterna om +19,2 mnkr. Motsvarande kostnad återfinns under posten avskrivningar och finansiella poster .
Årets avskrivningar har avvikit från budget med – 9,8 mnkr. Den främsta anledningen är omklassificeringen av längre hyreskontrakt till finansiell leasing.
Skatteintäkter och generella statsbidrag uppvisar en negativ budgetavvikelse på totalt -16,9 mnkr. Detta förklaras huvudsakligen av att det faktiska skatteunderlaget (4,26 %) blev lägre än egen prognos (5,35 %) och att folkmängden per den 1 november 2024 var 62 invånare färre än prognosen i budget 2025, vilket har påverkat kommunala skatteintäkter och inkomstutjämningen negativt (-17,6 mnkr).
Mindre avvikelser uppstår inom skatteavräkning för föregående år (-0,2 mnkr), regleringsbidrag (+0,3 mnkr), kostnadsutjämning (-0,3 mnkr), fastighetsavgift (+0,5 mnkr), generella statliga bidrag (+0,1 mnkr) samt avgift för LSS-utjämning (+0,3 mnkr).
Finansiella poster är totalt -6,1 mnkr sämre än budgeterat, vilket till stor del beror på förändrad redovisning av leasingavtal för hyrda lokaler redovisas som finansiell leasing (-7,2 mnkr) . Räntekostnader för upptagna lån har minskat (+2,0 mnkr) trots nyupptagna lån (380 mnkr) i slutet av året. Resterande underskott är koppat till minskade ränteintäkter för Skärfläckan AB (-1,3mnkr) och obudgeterad utdelning från Kommuninvest (1,3 mnkr).
Minskade intäkter för mer utlåning till VA SYD (-0,9 mnkr) ändring av räntevillkor.
Jämförelsestörande poster inklusive kostnader för tidiga skeden visar på en negativ budgetavvikelse med -13,5 mnkr i förhållande till budget, varav kostnader för tidiga skeden uppgår till -13,7 mnkr. I samband med bokslut 2023 har kommunen i balanskravsresultatet reserverat 25,0 mnkr för kommande ökade kostnader för åren 2024–2028 avseende tidiga skeden, inklusive återstående rivningskostnader för det gamla badhuset. Kostnader avseende tidiga skeden är de kostnader som uppstår innan en detaljplan har vunnit laga kraft. Dessa kostnader får enligt god redovisningssed inte hänföras till exploateringsredovisningen, utan ska kostnadsföras det år kostnaden uppstår.
Övriga avvikelser inom jämförelsestörande poster avser orealiserade vinster (+8,4 mnkr), exploateringsöverskott (-21,7 mnkr) samt avvecklingskostnader för moduler (-0,4 mnkr). Orealiserade vinster visar på en större positiv avvikelse i förhållande till budgeten då börsen för räntefonder haft en positiv utveckling under året. Exploateringsöverskottet har dock hamnat på en lägre nivå eftersom försäljningen av tomter på Mimosavägen har skjutits upp.
Nämndernas budgetavvikelse
Nämndernas samlade budgetavvikelse för 2025 uppgår till -14,8 mnkr.
| Budgetavvikelse per nämnd (tkr) | Bokslut 2025 | Budget 2025 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 92 710 | 98 487 | 5 777 |
| Samhällsbyggnadsnämnd | 89 272 | 87 317 | -1 955 |
| Utbildnings- och kulturnämnd | 748 732 | 745 018 | -3 714 |
| Socialnämnd | 421 613 | 406 671 | -14 942 |
| Jävsnämnd | 130 | 133 | 3 |
| Summa nämnder | 1 352 457 | 1 337 626 | -14 831 |
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen redovisar en positiv budgetavvikelse om +5,8 mnkr, motsvarande 6 % av budgetramen. Avvikelsen förklaras främst av lägre personalkostnader samt ökade intäkter i form av bidrag för krisberedskap och EU-bidrag kopplade till projektet Burlöv Business Boost.
Avvikelse per verksamhetsområde:
- Gemensamma verksamheter: +2,2 mnkr, huvudsakligen till följd av lägre personalkostnader vid vakanser och sjukfrånvaro samt återhållsamhet avseende administrativa tjänster och konsultinsatser. Utfallet är även ett resultat av en medveten prioritering inom kommunledningsförvaltningen i syfte att stärka det ekonomiska resultatet.
- Övrig politisk verksamhet: +1,6 mnkr, främst beroende på lägre personalkostnader till följd av vakanser och sjukfrånvaro.
- Nämnds- och styrelseverksamhet: +0,9 mnkr till följd av lägre kostnader för sammanträden samt generell återhållsamhet.
- Räddningstjänst: +0,4 mnkr till följd av lägre kostnader än budgeterat.
- Näringslivsfrämjande åtgärder: +0,3 mnkr, främst relaterat till eftersläpning av EU-bidrag.
- Totalförsvar och samhällsskydd: +0,2 mnkr, till följd av högre driftbidrag.
Revision: +0,1 mnkr beroende på lägre sammanträdeskostnader
För att läsa mer om kommunstyrelsens årsresultat se bilaga 2 – Verksamhetsberättelse 2025 – Kommunstyrelsen.
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett negativt resultat med -2,0 mnkr. Störst underskott finns inom park, -3,1 mnkr, följt av gemensamma verksamheter som gör ett underskott på -2,6 mnkr. Underskottet i förvaltningen mildras av att gator, vägar och parkering gör ett överskott på 2,5 mnkr och gemensamma lokaler gör ett överskott på 1,7 mnkr.
Underskottet inom parkverksamheten beror främst på kostnader för beskärningsplan och parkunderhåll som inte ingår i ordinarie drift. Vidare är övriga kostnader såsom avgift till Segeå-samarbetet, röjningsarbete samt kostnader för bevattning högre än budgeterat. Utöver det har en ny avgift avseende dagvattenavgift kopplat till allmän platsmark tillkommit då en ny taxekonstruktion införts. Total obudgeterad tillkommande kostnad är cirka 410 tkr, varav parkverksamheten påverkas med cirka 205 tkr och gatuverksamheten med resterande.
Överskottet inom gator, vägar och parkeringar beror på högre intäkter från belamringar och grävningar samt en medveten återhållsamhet inom gata för att klara underskottet inom andra verksamheter. Överskottet inom gemensamma lokaler beror främst på lägre kostnader för el, gas och fjärrvärme än budgeterat.
För att läsa mer om samhällsbyggnadsnämndens årsresultat se bilaga 3 – Verksamhetsberättelse 2025 – Samhällsbyggnadsnämnden.
Utbildnings- och kulturnämnden
Utbildnings- och kulturnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse med -3,7 mnkr. Ett underskott för gymnasiet (-8,9 mnkr) och vuxenutbildningen (-0,9 mnkr) kompenseras av överskott inom både förskola (+2,4 mnkr) och grundskola (+2,6 mnkr), vilket ger en negativ avvikelse för utbildningsdelen med totalt -4,6 mnkr. Positiva avvikelser återfinns även inom kultur och fritid (+0,3 tkr) och nämnd och central administration (+0,7 mnkr). Måltid och lokalvård redovisar ett mindre underskott på -63 tkr.
Intäkterna för utbildnings- och kulturnämnden är +15,5 mnkr högre än budget och avser främst högre statsbidragsintäkter (+10,7 mnkr), försäljning av verksamhet (+2,3 mnkr) samt övriga försäljningsintäkter och taxor och avgifter (+1,8 mnkr).
Kostnaderna överstiger utbildnings- och kulturnämndens budget med +19,2 mnkr. Här återfinns högre kostnader för interkommunal ersättning (+23,0 mnkr) samt övriga driftskostnader (+6,7 mnkr) som främst avser övriga förbrukningsinventarier/material och högre kostnader för skolskjuts. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är -6,0 mnkr lägre än budget. Därutöver har en positiv volymjustering minskat kostnaderna med -4,5 mnkr på grund av färre elever.
För att läsa mer om utbildnings- och kulturnämndens årsresultat se bilaga 4 – Verksamhetsberättelse 2025 – Utbildnings- och kulturnämnden.
Socialnämnden
Socialnämnden redovisar ett underskott för 2025 med -14,9 mnkr i förhållande till budget
Nämnd och central administration uppvisar ett underskott om -0,2 mnkr för året, vilket i huvudsak kan förklaras av organisatoriska förändringar. Omställningen har medfört tillfälliga merkostnader och ett visst resursuttag kopplat till genomförande och anpassning av arbetssätt, vilket sammantaget påverkar resultatet negativt.
Vård och omsorg redovisar ett underskott om -9,8 mnkr. Avvikelsen hänförs framför allt till ökade personalkostnader kopplade till en ökad vårdtyngd och därmed större behov av bemanning. Samtidigt har verksamheten i stor utsträckning hanterat behoven med egna lösningar, vilket har dämpat kostnadsutvecklingen och hållit tillbaka vad som annars hade kunnat bli högre kostnader för externa placeringar.
LSS visar ett underskott om -5,4 mnkr. Resultatet påverkas främst av ett ökat antal externa placeringar som uppstått under året, vilket driver kostnader. Därutöver har verksamheten belastats av extraordinära kostnader kopplade till arbetsmiljö, där åtgärder och insatser under året medfört höga kostnader.
Individ- och familjeomsorgen uppvisar ett överskott om +0,4 mnkr. Det positiva utfallet förklaras av ökade statsbidrag samt vakanta tjänster under delar av året, vilket sammantaget har bidragit till lägre personalkostnader och ett förbättrat resultat. Samtidigt behöver utvecklingen följas, då vakanser kan innebära behov av förstärkningar längre fram och statsbidragens nivå kan variera över tid.
För att läsa mer om socialnämndens årsresultat se bilaga 5 – Verksamhetsberättelse 2025 –Socialnämnden.
Jävsnämnden
I samband med att samhällsbyggnadsnämnd bildades under 2024 inrättades även en jävsnämnd för de ärenden inom miljö- och byggområdet där kommunen själv är föremål för myndighetsutövningen ska kunna hanteras på ett rättssäkert sätt.
Jävsnämnden redovisar ett positivt resultat vid årets slut, +3,0 tkr, då arvoden för förtroendevalda hamnat på lägre nivå än vad som budgeterats.
Investeringsredovisning
Liksom många svenska kommuner befinner sig Burlövs kommun i en period med kraftigt ökade investeringsvolymer, till följd av befolkningstillväxt och ett växande behov av återinvesteringar i kommunens anläggningar och fastigheter. Nettoinvesteringarna ökade från 507,5 mnkr under perioden 2016–2020 till 1 485,5 mnkr under 2021–2025, och för perioden 2026–2028 planeras investeringar om cirka 517,3 mnkr.
Investeringar (mnkr)
Under 2025 uppgick bruttoinvesteringarna till +427,9 mnkr och investeringsbidragen till 8,8 mnkr, vilket motsvarar nettoinvesteringar på 419,1 mnkr. Investeringsbudgeten för 2025 uppgick till 537,3 mnkr, vilket innebär en genomförandegrad på cirka 78,0 % som är 10% högre än föregående år. Nettoinvesteringarna redovisar en positiv budgetavvikelse om 118,2 mnkr.
Flera större investeringsprojekt pågår i kommunen. Kronetorpskolan med tillhörande idrottshall växer fram mellan Åkarp och Arlöv. Runt Burlövs station pågår arbeten med bland annat pendlarparkering, och nästa etapp av färdigställandet av gatorna i Kronetorpsområdet har påbörjats. Dagvatten- och skyfallshanteringsåtgärder vid Stora Bernstorp och vid Kronetorpskolan fortlöper. Arbetet med Locket, mötesplatsen som ska knyta samman Åkarps två delar, har initierats och byggnation planeras att starta under 2026.
Den 12 januari 2026 invigdes Rusthållaregårdens nya förskola, som består av två våningar. Nedervåningen rymmer avdelningar, kök och matsal, medan övervåningen innehåller språkrum, ateljéer, balkong för utesov samt utrymmen för lek och rörelse.
Kulturhuset Möllegården med folkbibliotek och fritidsgården i Åkarp invigdes i mars respektive september 2025. Den nya konstgräsplanen i Arlöv invigdes i juni 2025, och vingarna på Möllan byttes ut efter 27 år.
Ett antal investeringsprojekt har senarelagts. Tidsförskjutningarna beror på flera faktorer, såsom planeringsförutsättningar, resursbrist och försenade leveranser. Nedan redovisas de största investeringsprojekten som har senarelagts eller avviker från planeringen.
- Havrens förskola, 20,0 mnkr
- Ny förskola Kronetrop, 25,0 mnkr
- Allmän platsmark Kronetorp, 14,3 mnkr
- Ridhuset, 8,5 mnkr
- Beredskapsinvesteringar, 8,4 mnkr
- Svämstråket Västervång, 7,7 mnkr
- Upprustning Södervångskolan, 4,8
- Park och cykelväg Sockervägen, 4,4 mnkr
- Lekplatser, 3,3 mnkr
Kassaflöde
Kassaflödesanalysen visar betalningsströmmarna i kommunen och hur de likvida medlen förändras under året. Kassaflödesanalysen utgår från årets resultat exklusive jämförelsestörande poster enligt resultaträkningen och exkluderar poster som inte motsvaras av ut- eller inbetalningar. Därutöver påverkas likviditeten av ut- och inbetalningar som inte redovisas i resultaträkningen; främst investeringar, försäljningar, in- och utlåning och finansiella placeringar.
Kommunens likviditet
| Kassaflöde (mnkr) | 2024 | 2025 | Förändring |
| Medel från: | |||
| Löpande verksamhet | 120,4 | 59,1 | -61,3 |
| Investeringsverksamhet | -313,3 | -419,1 | -105,8 |
| Finansiell verksamhet | 253,9 | 305,5 | 51,6 |
| Bidrag till infrastruktur | |||
| Årets Kassaflöde | 61,0 | -54,5 | -115,5 |
| Likvida medel: | |||
| Vid årets början | 70,5 | 131,5 | 61,0 |
| Vid årets slut | 131,5 | 77,0 | -54,5 |
Kassaflödet från den löpnade verksamheten uppgår till +77,0 mnkr, vilket innebär en minskning med -54,5 mnkr i förhållande till föregående år. Minskningen är framför allt koppad till slutavräkning för skatteintäkter som blev lägre än förväntat.
Förutom kassaflödet från den löpande verksamheten påverkas likviditeten av investeringar, försäljningar, ut- och inlåning samt finansiella omdispositioner. Nettoinvesteringarna har hamnat på högre nivå jämfört med föregående år och uppgår vid årets slut till -419,1 mnkr. Årets förändring avseende investeringsvolymen är kopplad till ett antal större investeringsprojekt som gått in i en mer aktiv fas.
Nyupplåningen under året ligger på samma nivå som 2024 (300 mnkr).
Kassaflödet totalt, det vill säga likviditetsförändringen, uppgick till -54,5 mnkr, vilket medför att kommunens likvida medel minskat från 131,5 mnkr år 2024 till 77,0 mnkr vid 2025 års slut.
Soliditet
Det mest framträdande och frekvent använda nyckeltalet för att beskriva kommuners långsiktiga finansiella handlingsutrymme eller kapacitet är soliditet. Den visar hur mycket av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel i form av eget kapital. Ju högre andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital, desto högre är soliditeten. En hög soliditet innebär att endast en mindre del av intäkterna behöver tas i anspråk för räntekostnader och amortering av skulder, vilket medför att utrymmet för att täcka verksamhetens löpande kostnader ökar. Soliditeten är på så sätt ett mått på de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna.
Under 2025 har Burlövs kommun genomfört en fördjupad genomgång av vissa lokalavtal och omklassificerat dessa från operationell hyra till finansiell leasing, eftersom den samlade bedömningen av villkoren (till exempel avtalens bindningstid, kommunens ansvar för väsentliga risker och betalningarnas karaktär) visar att uppläggen i praktiken motsvarar ett förvärv finansierat med skuld. Vid finansiell leasing redovisas en leasingtillgång som anläggningstillgång och en motsvarande leasingskuld vid avtalets början. Leasingbetalningar delas därmed upp i amortering av skuld och räntekostnad, och leasingtillgången skrivs av över nyttjandeperioden. Bedömning och redovisning sker i enlighet med Rådet för kommunal redovisning (RKR).
Omklassificeringen påverkar soliditeten för kommunen både innevarande år och jämförelsevärdena bak i tiden. För att kunna jämföra soliditeten mot föregående år har soliditeten för 2024 uppdaterats med finansiell leasing i grafen nedan. I det justerade värdet 2024 har det egna kapitalet justerats ned med -30,7 mnkr och tillgångarna justerats upp med 139,4 mnkr.
Burlövs kommuns egna kapital uppgår per den 31 december 2025 till 1 722 mnkr (inkluderat justeringen för finansiell leasing), vilket är +0,8 mnkr mer jämfört med 2024 eller +31,5 mnkr jämfört med det justerade egna kapitalet för 2024 .
Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna, uppgår till 57,0 %,vilket är -8,8 procentenheter lägre än föregående år eller -4,5 procentenheter jämfört med den justerade soliditeten för finansiell leasing. Förändringen är till stor del kopplad till ökade anläggningstillgångar på grund av bland annat större investeringsprojekt.
Soliditet
Enligt de kommunala redovisningsreglerna tas inte den skuld kommunen har för pensioner intjänade före 1998 upp i balansräkningen, utan redovisas som en så kallad ansvarsförbindelse. Hade denna post räknats in i balansräkningen skulle soliditeten uppgått till 51,8 %, vilket är cirka -3,6 % lägre jämfört med föregående år inkluderat finansiell leasing. Orsaken är framför allt ökade tillgångar under året .
Trots en minskning av årets soliditet har Burlövs kommun fortfarande väldigt hög soliditet och goda ekonomiska förutsättningar.
Borgensåtagande
Kommunens borgensåtaganden ökade med 3,9 mnkr till och uppgår vid årets slut till totalt 725,2 mnkr. Borgen för Sydvatten AB ökade med 4,1 mnkr till 64,6 mnkr. Övriga borgensåtaganden som främst avser pensionsskulder till kommunala bolag och samägda kommunala företag minskade med -0,2 mnkr. Inga nya borgensåtaganden har ingåtts för Burlövs Bostäder AB, vilket innebär att låneskulden är oförändrad jämfört med föregående år (657,0 mnkr).
Burlövs kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s alla nuvarande och framtida förpliktelser. Alla medlemskommuner i Kommuninvest har tecknat likalydande borgensförbindelser.
Resultat och ekonomisk ställning i den kommunala koncernen
Skärfläckan AB
Bolagets finansiella ställning påverkas i stor utsträckning av dotterbolagets förutsättningar att lämna kapitaltillskott i form av koncernbidrag. Moderbolaget har erhållit 5,7 mnkr i koncernbidrag från Burlövs Bostäder AB. Bolagets intjänade förmåga bedöms i stort sett ligga på samma nivå som föregående år. Moderbolagets resultat uppgår till -3 tkr efter bokslutsdispositioner och skatt. Tillsammans med balanserade vinstmedel uppgår det fria egna kapitalet till 63 tkr. Det bundna egna kapitalet uppgår till 100 tkr
Burlövs Bostäder AB
Under 2025 stärktes resultatet i Burlövs Bostäder AB genom ökade hyresintäkter och lägre driftkostnader, samtidigt som underhållsnivån ökade. Hyresintäkterna uppgick till 272 mnkr (258 mnkr föregående år), motsvarande +5,6 %. Hyreshöjning genomfördes med 5,2 % från den 1 januari 2025 och den genomsnittliga bostadshyran uppgick till 1 411 kr/kvm (1 329). Driftkostnaderna minskade och uppgick till 95,1 mkr (97,5), vilket motsvarar 621 kr/kvm (640). Underhållskostnaderna ökade till 50,1 mkr (38,8), motsvarande 250 kr/kvm (193), främst kopplat till högre yttre underhåll medan det inre underhållet var lägre än normalt.
Rörelseresultatet uppgick till 58,1 mnkr (50,1). Finansnettot förbättrades men var fortsatt negativt och uppgick till -16,8 mnkr (-22,3). Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 41,3 mnkr (27,7) och årets resultat uppgick till 27,9 mnkr (14,1). Under året lämnades värdeöverföring i form av koncernbidrag till Skärfläckan AB om 5,7 mnkr (7,0).
Finansiering och ränterisk
Låneportföljen var oförändrad och uppgick vid årsskiftet till 722 mnkr (722). Bolaget arbetar med en räntepolicy där andelen rörlig ränta ska ligga inom ett intervall och ränterisken hanteras bland annat med ränteswappar. Under året tecknades inga nya swappar och två swappar avslutades. Derivatens nominella nettobelopp uppgick till 265 mnkr (325) och genomsnittlig räntesats var 2,10 % (2,11). Borgensavgiften uppgick till 2,3 mnkr (2,7).
Balans, likviditet och kassaflöde
Den finansiella nettoskulden minskade till 610,9 mknr (688,2), främst genom starkare likviditet. Likvida medel ökade till 111,1 mnkr (33,8). Kassaflödet från den löpande verksamheten före investeringar uppgick till 85,6 mnkr (60,7). Investeringsverksamhetens kassaflöde var -1,3 mnkr (-32,9), vilket speglar en väsentligt lägre investeringsnivå än föregående år.
Eget kapital (inklusive del av obeskattade reserver i soliditetsmåttet enligt redovisad definition) stärktes till 510,5 mnkr (485,8) och soliditeten uppgick till 38,3 % (37,3).
Fastighetsvärden
Fastigheternas bokförda värde uppgick till 1 212 mnkr (1 239). Bedömt marknadsvärde vid årsskiftet var 3 653 mnkr (3 485), motsvarande 18 233 kr/kvm (17 395). Något nedskrivningsbehov bedömdes inte föreligga.
Risk- och känslighetsbild
De centrala finansiella riskområdena bedöms vara hyresutveckling, vakansgrad, drift- och underhållskostnader samt ränte- och finansieringsrisk. Bolagets känslighetsanalys visar exempelvis att en förändring av genomsnittlig låneränta med ±1 procentenhet påverkar resultatet med cirka 7,2 mnkr, medan en hyresförändring på ±1 % påverkar med cirka 2,6 mnkr.
Burlövs Bostäder Parkering AB
Bolagets resultat för 2025 uppgick till 17,6 tkr. Uthyrningsintäkterna har ökat med 75 tkr medan kostnaderna med 137 tkr jämfört med föregående år.
VA SYD
Årets resultat uppgår till -3,8 mnkr, vilket är 1,5 mnkr bättre än det budgeterat underskottet på 5,3 mnkr. Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Burlöv genomförde en höjning av brukningsavgifterna med 17,9 % inför 2025.
Den största avvikelserna mellan utfall och budget avser personalkostnader. Förbundet har inte rekryterat i den takt som förväntades och inte heller lagt tid i investeringsprojekt som budgeterat. Den lönekostnad som läggs i projekten benämns internfördelad tid.
Avskrivningar avviker positivt mot budget till följd av att flera investeringsprojekt har förskjutits i tid och fått nya slutdatum, vilket innebär att avskrivningar ännu inte har påbörjats i den omfattning som budgeterats. Detta avser bland annat Burlövs stationsområde och nya spår Arlöv–Flackarp.
Den totala låneskulden till Burlövs kommun är 185,6 mnkr per den 31 december 2025. Kommunen har under året inte lämnat några nya lån till VA SYD
För 2025 har det varit lägre ränteintäkter och lägre utlåningsränta från checkkrediten. Högre ingående lånevolym och högre ränta på nya och omskrivna lån än budgeterat är orsaker till den högre räntekostnaden
Investeringsbudgeten för 2025 är 29,7 mnkr och utfallet är 23,6 mnkr, vilket ger en investeringsgrad på 79% för året. Nedan följer kommentarer för större avvikelser per budget.
ÅR 2025 - Investeringar VA SYD
| Investeringar i Burlöv (tkr) | Investeringar 2025 | Budget 2025 | Avvikelse budget 2025 | Investeringar 2024 |
| Befintliga ledningar | 16 164 | 12 166 | -3 998 | 30 405 |
| Dagvattenankläggningar | 2 114 | 4 588 | 2 474 | 3 901 |
| Exploatering och serviser | 4 966 | 11 341 | 6 375 | 5 595 |
| Inventarier och utrustning | 275 | 1 109 | 834 | 649 |
| IT-system och hårdvara | -91 | 0 | 91 | 0 |
| Pumpning, reservoar och anordningar | 181 | 500 | 319 | -34 |
| Totalsumma | 23 609 | 29 704 | 6 095 | 40 516 |
Reparation av trasiga ventiler har varit fler och mer omfattande än budgeterat och överstiger budget med 5,6 mnkr. Delprojekt kopplade till förnyelse av vattenledningar vid Burlövs stationsområde har försenats från föregående år, bland annat på grund av oenighet kring entreprenadens kostnadsposter. De framskjutna arbetena har medfört oförutsedda kostnader om 3,4 mnkr.
Införandet av dagvattenlösning vid Sockerbruksområdet har förskjutits till följd av andra intressenters pågående utredningar. Projektet står därmed för hela avvikelsen inom budgetrubriken om 2,5 mnkr.
Exploateringen av Kronetorpsområdet har blivit förskjutet där större delen av entreprenadkostnader infaller 2026. Framskjutningen bidrar till en positiv avvikelse mot budget om 4,5 mnkr.
Årets resultat
| Resultat | 2024 | 2025 |
|---|---|---|
| Burlövs kommun | 10,1 | 31,9 |
| Skärfläckan AB | 0,1 | 0 |
| Burlövs Bostäder AB | 13,6 | 27,9 |
| Burlövs Bostäders Parkering AB | 0,1 | 0,0 |
| Kommunalförbundet VA SYD | 0,0 | -3,8 |
Soliditet
| Soliditet (%) | 2024 | 2025 |
|---|---|---|
| Burlövs kommun | 65,8 | 58 |
| Skärfläckan | 0,0 | 0 |
| Burlövs Bostäder AB | 37,0 | 38,3 |
| Burlövs Bostäder Parkering AB | 65,7 | 70,5 |
| Kommunförbundet VA SYD | 0,0 | 0 |
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagens balanskrav ska kommunen ha en ekonomi i balans. Det innebär att årets intäkter ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader efter att realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade förluster på värdepapper räknas bort från resultatet. Syftet med reglerna är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den genererar och skapa en långsiktig stabil utveckling av kommunens ekonomi. Vid ett eventuellt underskott ska det negativa resultatet återställas inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl.
Balanskravet
| Avstämning av balanskrav (mnkr) | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Utfall 2025 |
|---|---|---|---|
| Resultat enligt resultaträkning | 87,5 | 10,1 | 31,9 |
| Reducering av samtliga realisationsvinster | -0,4 | -0,6 | 0 |
| Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter | 0 | 0 | 0 |
| Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter | 0 | 0 | 0 |
| Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | -20,6 | -18,1 | -13,3 |
| Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | -4,8 | 0 | 0 |
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 61,7 | -8,6 | 18,6 |
| - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv | -27,9 | 0 | 0 |
| + Användning av medel från resultatutjämningsreserv | 0 | 0 | 0 |
| Årets balanskravsresultat | 33,8 | -8,6 | 18,6 |
| Justering för kostnad avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 4,3 | 18,9 | 17,7 |
| Justering för kostnad avseende åtgärder där medel reserveras för kommande år | -25 | 0 | 0 |
| Årets balanskravsresultat efter synnerliga skäljusteringar | 13,1 | 10,3 | 36,3 |
Vid ett negativt balanskravsresultat får kommuner, som vill ta hänsyn till andra bedömningar som man anser vara förenliga med god ekonomisk hushållning, hantera dessa inom ramen för kommunlagens regler för synnerliga skäl. Om synnerliga skäl åberopas ska dessa skäl anges tydligt. Årets balanskravsresultat är positivt och således uppfylls balanskravet för 2025.
Burlövs kommun har uppfyllt balanskravet sedan det infördes år 2000 och har därmed inget negativt balanskravsresultat från tidigare år att återställa. Årets resultat efter justeringar för reavinst vid orealiserade vinster av värdepapper (13,3 mnkr) uppgår till +18,6 mnkr.
Resultatreserv (RER)
I oktober 2023 har Sveriges riksdag beslutat om propositionen, ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner”. I samband med beslutet avvecklas resultatutjämningsreserven medan ny resultatreserv införs. Eftersom de nya reglerna gäller från och med räkenskapsåret 2024 är första året med möjlighet till reservering av medel till RER bokslut 2024.
Reservering av medel till RER får göras om kommunen har ett positivt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, och att det inte finns negativa balanskravsresultat från tidigare räkenskapsår att reglera. Reservering av medel får göras om det årsresultat i överstiger en procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Reserven får högst uppgå till fem procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Under 2026 kommer riktlinjer för resultatreserv tas fram tills dess kommer ingen avsättning att göras.
De kommuner som har en resultatutjämningsreserv får ha kvar och nyttja den enligt kommunens fastställda riktlinjer för resultatutjämningsreserven till och med utgången av år 2033. Däremot finns inga möjligheter att reservera medel till resultatutjämningsreserven efter bokslut 2023. Kommunens resultatutjämningsreserv per den 31 december 2025 uppgår till 99,2 mnkr.
Väsentliga personalförhållanden
Varje medarbetare är viktig för att göra Burlöv till en kommun där medborgarna känner sig välkomna, trygga och det erbjuds service och myndighetsutövning av hög kvalitet. Burlövs kommun arbetar för att vara en attraktiv, utvecklingsorienterad och hållbar arbetsgivare där ett hållbart arbetsliv, samspel och mångfald, utveckling och kompetensförsörjning står i fokus.
Det målmedvetna arbetet har gett effekt och under 2025 har värdet såväl för det hållbara medarbetarengagemanget (HME) som för personalomsättningen och upplevelsen av om det finns bra utvecklingsmöjligheter utvecklats i positiv riktning.
Utveckling och kompetensförsörjning
För att möta välfärdsutmaningen ska Burlövs kommun vara konkurrenskraftig för att attrahera och behålla rätt kompetens över tid.
Förmånerna för medarbetarna med koppling till friskvård och hälsa har förbättrats. Friskvårdsbidraget har dubblerats till 3 000 kronor per år och kommunen erbjuder nu förmånscykel till de medarbetare som önskar.
Under 2025 har en kompetensförsörjningsstrategi arbetats fram, i samverkan med chefer och fackliga parter, och beslutats. Verksamheterna ska ha rätt förutsättningar att ta sig an kompetensförsörjningsutmaningen utifrån sina specifika behov. Grunden för kompetensförsörjningsarbetet ska vara samarbete och ansvarstagande för helheten med utgångspunkt i Burlövs kommuns arbetsgivarpolicy och SKR:s nio strategier.
För att skapa förutsättningar för verksamheterna att ta sig an kompetensförsörjningsutmaningen har det tagits fram ett antal kommunövergripande verktyg:
- GAP-analys för att hitta eventuella kompetensbrister
- Burlövs kompetensanalysmodell (BKM) för att analysera arbetsuppgifter och kompetenskrav i syfte att finna hållbara och effektiva lösningar som till exempel arbetsuppgiftsväxling, digitalisering, rekrytera bredare med mera.
- material till mässor och arbetsmarknadsdagar.
Chefsförsörjning och ledarutveckling
I kommunen finns 77 chefer vilka i sitt chefsuppdrag är demokratibärare, verksamhetsansvariga, arbetsgivarrepresentanter och kommunikatörer. För att uppnå kommunens mål är det av stor vikt att framgångsrikt kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta chefer och ledare. Det har bedrivits ett aktivt arbete för att skapa goda förutsättningar för chefer.
Fyra gånger har samtliga chefer träffats på Ledarcafé – ett forum för att tillsammans stärka såväl den gemensamma kompetensen som arbetet mot kommunens mål och vision. Fokus har varit styrning- och ledning ur olika perspektiv vilket legat väl in linje med införandet av det nya styr- och ledningssystemet.
År 2020 startades ett gemensamt ledarutvecklingsprogram med fokus på det personliga ledarskapet, det strategiska ledarskapet och förändringsledning. Programmet skapar också en grund för nätverksbyggande och gemensamt arbete för att nå kommunens övergripande mål och vision. Programmet har genomförts 2020, 2021 och 2022 och under årets startade omgång fyra. En ny modul har också lanserats, för chefer som leder chefer, med fokus på att utveckla ledningsgrupper.
Ytterligare fyra medarbetare i kommunen har rustats för en framtida ledarroll då de genomgått LETA-programmet; ett program för potentiella chefer, vilka genomförs tillsammans med samarbetskommunerna Kävlinge, Staffanstorp, Lomma, Vellinge och Svedala.
Innovationer, kompetensutveckling och förändrade arbetsmetoder
Innovationer och förändrade arbetsmetoder är viktiga för att möta kompetensförsörjningsutmaningen. Under 2025 delades totalt sex innovationsanslag ut med syfte att prova medarbetares idéer om förändrade arbetssätt, metoder och nya verktyg. Alla medarbetare som fick bidrag erbjöds en kompetenshöjning inom projektledning. Exempel på idéer som har provats under 2025 är:
- AI-tjänst för vägunderhåll
- interaktiv måltidsrobot för att köra disk och transportera mat
- ”kockkollo” för att lära kommunens yngre medarbetare laga mat.
- läkemedelsrobot som säkerställer rätt medicin till rätt person vid rätt tidpunkt,
Utöver de kommunövergripande insatserna har ett planerat arbete med utveckling och kompetensförsörjning skett inom respektive nämnds verksamheter. Inom socialnämndens verksamheter har arbetet fortsatt med att kvalitetssäkra vikariehantering och bemanningsplanering med utgångspunkt i verksamhetens behov. Inom vård- och omsorgsverksamheterna har även kartläggning av arbetsuppgifter påbörjats vilket är första steget i arbetet med rätt använd kompetens och arbetsdifferentiering.
Burlövs kommun följer upp om medarbetare upplever att det finns bra utvecklingsmöjligheter för dem i organisationen. Målet för 2026 är ett värde på 4 av 5. Värdet för 2025 är 3,6 vilken är en förbättring med 0,2 steg jämfört med 2023. Ett nytt dialogmaterial för arbetsplatsträffar, med fokus på utvecklingsmöjligheter i verksamheten, har lanserats.
Hållbart arbetsliv
Ett hållbart arbetsliv är en förutsättning för Burlövs kommuns attraktivitet som arbetsgivare och för en väl fungerande kompetensförsörjning.
Burlövs kommun har, tillsammans med de fackliga parterna, en avsikt att genom medarbetarnas delaktighet och dialog bidra positivt till verksamhetsutveckling, måluppfyllelse och ett hållbart arbetsliv. Detta sker genom samverkan och delaktighet. Utvärderingen av årets samverkansarbete visar på en god samverkan (värdering 7,1 av maximalt 10) som i stor utsträckning kännetecknas av ett öppet och respektfullt klimat, goda dialoger och resonemang samt tydlig struktur. En ny digitaliserad samverkansutbildning har tagits fram för att stärka ny fackliga- och arbetsgivarrepresentanter i samverkansarbetet.
Under hösten 2025 genomfördes mätningen av SKR:s index hållbart medarbetarengagemang (HME). Burlövs kommuns totalindex har fortsatt att utvecklas i positiv riktning och ökade från 78,3 (2024) till 78,5 (2025). Det långsiktiga målet är att nå 80 på totalindex vid utvärderingen av 2026.
Sjukfrånvaron har minskat från 7,2 % (2024) till 6,8 % (2025). Minskningen syns ur i princip alla perspektiv; såväl mäns som kvinnors sjukfrånvaro har minskat på helheten och för samtliga åldersgrupper undantaget gruppen män över 50 år. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar har minskat från 37,1 % (2024) till 34,4 % (2025).
I socialnämndens och samhällsbyggnadsnämndens verksamheter har sjukfrånvaron minskat: från 8,3 % (2024) till 7,3 % (2025) inom socialnämndens verksamheter och från 4 % (2024) till 2,9 % (2025) inom samhällsbyggnadsnämndens verksamheter. I utbildnings- och kulturnämndens verksamheter är sjukfrånvaron oförändrad på 6,8 % och inom kommunstyrelsens verksamheter har sjukfrånvaron ökat från 5 % (2024) till 5,4 % (2025).
| Sjukfrånvaro 2025 uppdelat på kön och ålder (%) | <30 | 30-50 | >50 | Totalt | Varav långtid |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | 5,6 | 7,1 | 8,3 | 7,5 | 35,7 |
| Män | 3,3 | 4,6 | 4,8 | 4,5 | 27,8 |
| Totalt | 4,7 | 6,4 | 7,7 | 6,8 | 34,4 |
Anställda och årsarbetare
Av kommunens medarbetare under året var 76 % kvinnor. Kommunens största yrkesgrupper; förskollärare, undersköterskor och lärare i grundskolans årskurs 4–6, var fortsatt kvinnodominerade.
Det genomsnittliga antalet årsarbetare, det vill säga den faktiskt arbetade tiden under hela året, har ökat med 29,1 årsarbetare; från 1 094,1 (2024) till 1 123,2 (2025). En ökning har skett inom samtliga nämnders verksamheter undantaget kommunstyrelsens som minskat med 0,5 årsarbetare.
Övergripande har den minskade personalomsättningen och sjukfrånvaron bidragit till en ökad arbetad tid. Inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter, som ökat från 581,7 (2024) till 595,8 (2025) årsarbetare, ökade antalet elever i årskurs 7-9 och resurstjänster har tillsatts för att höja elevernas måluppfyllelse. Inom socialnämndens verksamheter, som ökat från 418,5 (2024) till 429,9 (2025) ökade antalet ferieungdomar med 79 stycken och ett förebyggande team skapades. Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter, som ökat från 41,5 (2024) till 45,6 (2025), har stärkt verksamheten med tre tjänster med fokus på samordning, projektledare och samhällsplanering.
Antalet tillsvidareanställda har, jämfört med samma mätdatum föregående år ökad med 67, från 1 147 (2024) till 1 214 (2025). En ökning har skett inom samtliga nämnders verksamheter. Störst ökning har skett inom utbildnings och kulturnämndens verksamheter och socialnämndens verksamheter med en ökning med 40 respektive 21 tillsvidareanställningar. Den främsta bakgrunden är att det var en restriktivitet med att tillsätta vakanser under 2024 samt de planerade tillsättningarna enligt stycket ovan.
Andelen heltidsanställda ökar fortsatt. Av kommunens 1 214 tillsvidareanställda har 1 064, det vill säga 87,6 %, en heltidsanställning. Detta är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2024. Såväl utbildnings- och kulturnämndens som socialnämndens verksamheter bidrar till ökningen. Inom socialnämndens verksamheter har en drivande faktor varit att kompetensförsörjningen underlättas vid erbjudande av heltidstjänster.
Sett till antalet anställda per nämnd, det vill säga samtliga månadsanställda per den 30 november 2025, framgår att det totala antalet anställda för kommunen som helhet ökat med 25: från 1 338 (2024) till 1 363 (2025).
I statistiken, i avsnitten nedan, omfattar kommunledningsförvaltningens och samhällsbyggnadsförvaltningens avdelningar i enlighet med omorganisationen som trädde i kraft den 1 september 2024.
Antal årsarbetare per nämnd
| Årsarbetare per nämnd | Årsarbetare snitt 2025 | Årsarbetare snitt 2024 | Förändring 2025 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 51,9 | 52,4 | -0,5 |
| Samhällsbyggnadsnämnden | 45,6 | 41,5 | 4,1 |
| Utbildning- och kulturnämnden | 595,8 | 581,7 | 14,1 |
| Socialnämnden | 429,9 | 418,5 | 11,4 |
| Totalt | 1123,2 | 1094,1 | 29,1 |
”Antal årsarbetare” avser genomsnittligt arbetad tid per månad under perioden januari till och med december. Urvalet är tillsvidare- och visstidsanställda inom avtalsområdet AB (Allmänna bestämmelser), BEA (Beredskapsavtalet) och PAN (Personliga assistenter, Anhörigvårdare), räknat på 165 timmar i månaden.
Antal månadsanställda anställda per nämnd
| Antal anställda per nämnd | Kvinnor - 25 | Män - 25 | Totalt | Kvinnor - 24 | Män - 24 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 40 | 18 | 58 | 39 | 20 | 59 |
| Samhällsbyggnadsnämnden | 21 | 37 | 58 | 16 | 35 | 51 |
| Utbildning- och kulturnämnden | 579 | 181 | 760 | 572 | 180 | 752 |
| Socialnämnden | 392 | 95 | 487 | 397 | 79 | 476 |
| Totalt | 1032 | 331 | 1363 | 1024 | 314 | 1338 |
”Antal anställda” visar antalet månadsanställda oavsett anställningsform. Mätdatum är den 30 november.
Antal heltid/deltid per nämnd
| Antal tillsvidareanställda | Heltid - 25 | Deltid - 25 | Totalt | Heltid - 24 | Deltid - 24 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 54 | 1 | 55 | 55 | 1 | 56 |
| Samhällsbyggnadsnämnden | 55 | 0 | 55 | 48 | 0 | 48 |
| Utbildning- och kulturnämnden | 604 | 61 | 665 | 566 | 59 | 625 |
| Socialnämnden | 351 | 88 | 439 | 332 | 86 | 418 |
| Totalt | 1064 | 150 | 1214 | 1001 | 146 | 1147 |
”Antal tillsvidareanställda” visar antalet tillsvidareanställda. Mätdatum är den 30 november.
Personalomsättning
Personalomsättningen har fortsatt minska; från 12,5 % (2024) till 8,6 % (2025). Det långsiktiga målet, att nå en personalomsättning på 12 % per 2026, har uppnåtts.
Personalomsättningen har minskat inom samtliga verksamheter undantaget kommunstyrelsens verksamheters vilken är oförändrad på 14,3 %. Personalomsättningen har minskat inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter; från 12 % (2024) till 8 % (2025) och inom socialnämndens verksamheter från 13,4 % (2024) till 9,1 % (2025). Inom samhällsbyggnadsnämndens verksamheter har personalomsättningen minskat från 8,3 % (2024) till 4,2 % (2025).
Över de senaste åren har ett antal insatser genomförts vilka anses bidra till minskad personalomsättning: en kvalitetssäkring av introduktionen, ledarutvecklingsprogram, införande av samverkansavtal. Under 2025 bedöms den stabilare bemanningen och ett framåtskridande förändringsarbete med hög delaktighet från såväl medarbetare som fackliga parter inom vård- och omsorgsverksamheterna särskilt ha bidragit till en fortsatt positiv trend. Inom skolverksamheterna bedöms såväl de stabila chefsleden samt marknadsläget ha bidragit.
Miljöredovisning
Miljöprogram
Miljöprogram 2030 är ett övergripande strategiskt dokument som visar riktningen för Burlövs kommuns miljöarbete. Implementeringen pågår kontinuerligt under programtiden. Nedan presenteras relevant statistik och särskild händelseutveckling som har bäring på respektive mål.
Frisk luft – hållbara transporter, (Energi och klimatutsläpp).
De utsläpp av växthusgaser som sker inom Burlövs kommuns geografiska område minskade för fjärde året i rad. Enligt den senaste nationella statistiken (2023 års utsläpp), låg utsläppen 2023 på knappt 51 000 ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar cirka 27 procent av 1990 års nivå. De senaste åren är det huvudsakligen industriutsläppen som har minskat, vilket är en följd av den successiva avvecklingen av en större verksamhet i kommunen och med det minskad användning av gas.
Inga nya kommunala laddplatser har satts upp under 2025. På pendlarparkeringen vid Burlöv station är det däremot förberett för åtta laddstolpar.
Fordon upphandlas enligt riktlinjer för inköp av fordon. Här premieras fordon med låga utsläpp av växthusgaser. Enligt aktuella siffror är 67,5 procent av kommunens fordon ”fossiloberoende”, enligt Miljöfordon Sveriges definition (2024).
Den installerade effekten av nätanslutna solcellsanläggningar i kommunen ökade med nära 40 procent mellan 2023 och 2024, till totalt 10,57 MW. Detta reflekterar en nationell, för att inte säga global, trend av växande intresse för mikroproduktion av el.
Arbetet med en ny energiplan har fortsatt. Energiplanen beräknas vara redo för antagande innan sommaren 2026.
Under 2025 har kommunens energi- och klimatrådgivare erbjudit stöd till både privatpersoner och företag genom 17 individuella rådgivningstillfällen via telefon, e-post, fysiska möten och platsbesök. Därutöver har två pop-up-rådgivningar genomförts på Burlöv Center och i samband med Skräpplockardagen, med cirka 20 kontakter vid varje tillfälle. Fokus har varit energiberedskap och energieffektivisering i hemmet. Samtliga aktiviteter har marknadsförts via kommunens Facebooksida.
Rent vatten – Hållbar utveckling av natur och stad
Kommunens vattendrag är övergödda och uppnår inte miljökvalitetsnormerna för vatten. Samtidigt finns en översvämningsproblematik som drivs av klimatförändringar och dess konsekvenser i form av högre flöden, ökad nederbörd samt allt högre havsnivåer. Problemen hanteras delvis i Plan för Burlövs vatten som listar åtgärder för att hantera såväl översvämningar som föroreningar. Burlövs kommun deltar även i det arbete med att förbättra vattenkvaliteten, som bedrivs inom ramen för Segeås vattendragsföbund.
En strategisk grupp för klimatanpassning har inrättats för att samordna och driva kommunens klimatanpassningsarbete. Gruppen, som består av planarkitekt, stadsarkitekt och miljöstrateg, arbetar kontinuerligt med att utveckla, kvalitetssäkra och stärka kommunens arbete med klimatanpassning.
Klimatanpassningsfrågorna tar stor plats kommunens nya översiktsplan, som vann laga kraft i oktober. Här lyfts kustskyddsfrågor, riktlinjer för detaljplaner samt generella principer för klimatanpassning.
Invasiva arter hanteras kontinuerligt enligt bekämpningsplanen. Under 2025 prioriterades övervakning av tidigare bekämpad Jätteloka.
Hållbar konsumtion och produktion
År 2025 hölls kommunens skräpplockardag på grönområdet Granbacken. Där deltog medborgare, politiker, trygghetsvärdar och tjänstepersoner i gemensam skräpplockning. Under dagen grillades det och glass delades ut från glassbilen som fanns på plats. Ambitionen är att fortsätta arrangemanget och varje år förlägga skräpplockardagen till ett nytt grönområde i kommunen.
Skräpmätningen genomförs årligen i samarbete mellan tekniska avdelningen och enheten Service och transport. 2025 var tredje året i rad som skräpmätningen genomförs. Resultaten visar att skräpmängden fluktuerar både uppåt och nedåt mellan åren. Den kontinuerliga mätningen ger dock en god överblick och möjlighet att följa utvecklingen över tid.
Under 2025 har verksamheterna inom Måltid och Lokalvård fortsatt att stärka sitt systematiska hållbarhetsarbete med fokus på klimatpåverkan, resurseffektivitet och cirkulära arbetssätt. Arbetet är integrerat i den dagliga driften och kopplat till kommunens övergripande miljö- och hållbarhetsmål.
Under året har måltidsverksamheten arbetat strukturerat för att minska matsvinn genom uppföljning av produktions-, serverings- och tallrikssvinn samt vidareutvecklat menyplaneringen med fler växtbaserade och klimatsmarta alternativ. Inköpen har optimerats genom förbättrad prognostisering och systematisk uppföljning, samtidigt som livsmedelsupphandlingar fortsatt ställer höga krav på djurskydd, miljöhänsyn och social hållbarhet. Verksamheten har även fört en aktiv dialog i skolor kring matens betydelse för hållbarhet, hälsa och lärande. Sammantaget bidrar arbetet till minskad klimatpåverkan och en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning.
Under 2025 har lokalvårdsverksamheten fortsatt övergången till miljömärkta och kemikaliesnåla städmetoder samt stärkt doseringskontrollen för att minska kemikalieförbrukning och belastning på avloppssystem. Arbetssätten har utvecklats för mer effektiv användning av vatten, material och transporter, och maskinparken har successivt uppdaterats till mer energieffektiva alternativ. Medarbetare har även fått utbildning i hållbara städmetoder och arbetsmiljö. Genom detta strukturerade och förebyggande arbete bidrar lokalvården till en trygg, hygienisk och miljömässigt hållbar inomhusmiljö
Förväntad utveckling
Burlövs kommun befinner sig i en fortsatt utvecklingsfas med växande befolkning, pågående stadsutveckling och ökande investeringsbehov. Enligt kommunens befolkningsprognos väntas invånarantalet fortsätta öka under de kommande åren, bland annat till följd av planerad bostadsutbyggnad. Befolkningsutvecklingen innebär ökade krav på kommunal service, inte minst inom utbildning, omsorg och infrastruktur.
Samtidigt innebär utvecklingen ett fortsatt behov av investeringar i verksamhetslokaler, bostadsområden och teknisk infrastruktur. De ökade investeringsvolymerna medför att kommunens låneskuld förväntas öka under kommande år, vilket ställer krav på fortsatt god ekonomisk styrning och prioritering.
Den samhällsekonomiska utvecklingen väntas successivt stabiliseras efter de senaste årens konjunkturavmattning, men osäkerhet kvarstår kring kostnadsutveckling, räntenivåer och utvecklingen av skatteunderlaget. För kommunen innebär detta ett fortsatt behov av långsiktig planering och ekonomisk försiktighet.
Kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn är en viktig framtidsfråga. Arbetet med att utveckla kommunen som arbetsgivare och stärka kompetensförsörjningen kommer därför att vara fortsatt prioriterat. Sammantaget bedöms Burlövs kommun ha goda förutsättningar för fortsatt utveckling. Samtidigt kräver den växande kommunen fortsatt fokus på effektiv resursanvändning, långsiktig planering och en stabil ekonomisk utveckling.