Kommunala verksamheter är något som engagerar och intresserar invånarna i Burlövs kommun. De resultat och den kvalitet på utförandet som kommunens verksamheter levererar påverkar också invånarnas syn på kommunen som en plats att leva och bo i. Därför har Burlövs kommun i sitt ledningssystem valt att tillämpa det som kallas för mål- och resultatstyrning. Grundtanken är att den politiska nivån genom antagna mål anger vad som ska åstadkommas medan verksamheten beslutar om vad som ska genomföras för att nå de uppsatta målen. Till målen kopplas ett antal kvalitativa insatser och indikatorer som kan mäta verksamhetens prestationer utifrån de uppsatta målen. Det innebär att en löpande analys och uppföljning av de antagna målen blir möjlig. Styrmodellen bygger därmed på ett delegerat ansvar till dem som ska genomföra uppdraget och på att regelbunden återkoppling och analys av resultatet görs.
Förutom uppföljning av verksamheten följs även kostnadseffektiviteten upp, det vill säga vilken kvalitet som ges för varje använd krona. Att följa upp utförd verksamhet utifrån såväl kvalitet som kostnadsbegrepp görs för att säkerställa det som kallas för en god ekonomisk hushållning. I begreppet vägs även själva finansieringsgraden in, vilket ska garantera en långsiktig ekonomisk hållbarhet i verksamheten.
För att möjliggöra detta är det viktigt att ha ett fungerande styrsystem som beskriver processen. Burlövs kommuns modell utgår från ett decentraliserat ansvar, kommunfullmäktiges och nämnders samspel och en tanke om ett stringent och tydligt arbetssätt för styrning och ledning av verksamheterna.
Grunderna i styrmodellen är följande:
- En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrning och uppföljning i Burlövs kommun.
- Kommunens resurser, medarbetarna och ekonomin, är de tillgångar som finns för att nå målen. Genom kontinuerlig uppföljning av politiskt beslutade mål säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politikerna antagit. På så vis säkerställs en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
- Styrmodellens grund för att ta fram mål för nämnd och kommunfullmäktige utgår från en omvänd problemformuleringsprocess med ett tydligt nedifrån-upp perspektiv. Nämnderna föreslår specifika mål för kommunfullmäktige, som sedan väljer de mest prioriterade målen vilka antas som kommunfullmäktiges egna. Ett önskvärt målvärde anges för det sista året i målperioden.
Grundförutsättningarna för budget 2025 med flerårsplan 2026–2027 utgörs därmed av de av nämnderna förslagna övergripande målen för 2026 med nämndernas föreslagna progressionstakt för 2026 och det ekonomiska utrymme som finns i kommunen kopplat till den demografiska utvecklingen och de prioriteringarna som görs.
Vid bedömning av måluppfyllelsen i samband med delårsrapport och årsredovisning beaktas ett flertal faktorer. En analys görs genom en kombination av kvantitativa data och kvalitativa bedömningar. Underlaget till analysen innehåller bland annat indikatorerna som beslutats av kommunfullmäktige men även andra betydelsefulla delar såsom genomförda åtgärder enligt verksamhetsplaner, andra viktiga nyckeltal och egna kompletterande undersökningar eller mätningar. En sammanvägd bedömning görs därefter av huruvida målet kan bedömas vara uppfyllt, på väg att uppfyllas eller inte bli uppfyllt. Eftersom målen är fyraåriga kommer den slutgiltiga utvärderingen av måluppfyllelsen först i samband med årsredovisningen för år 2026. Fram till dess följs målen upp utifrån genomförda insatser samt långsiktig trend och målvärde för varje år.
Under 2024 pågår en översyn av styr- och ledningssystemet, vilket kan komma att förändra vissa delar framöver. Detta kommer dock inte att påverka det gällande styr- och ledningssystemet för 2024.