Resultatmål
Enligt budgetberedningens förslag förväntas resultatet exklusive jämförelsestörande poster, bli +- 0 mnkr för budgetåret 2026 och planperioden 2027–2028. Detta innebär att kommunen inte kommer att uppnå det fastställda resultatmålet på 2,0 % av skatteintäkter och statsbidrag.
Däremot uppfyller det föreslagna budgetförslaget kommunallagens krav på ekonomisk balans, som innebär att kommunens intäkter måste vara minst lika stora som kostnaderna. Mot bakgrund av detta föreslås att kommunfullmäktige fastställer ett reviderat resultatmål för 2026 till 0,0 %, vilket anses vara en mer realistisk och ansvarsfull nivå under rådande ekonomiska förhållanden.
Resultatmål % av skatter och statsbidrag
Självfinansieringsgrad av investeringar
Burlövs kommuns planerade nettoinvesteringar, exklusive markförvärv, förväntas uppgå till cirka 357,3 mnkr under 2026, 157,6 mnkr under 2027 och 54,1 mnkr under 2028.
Målet är räknat som ett genomsnitt för perioden 2023–2028 och självfinansieringsgraden beräknas uppgå till 56,0 %. Detta antagande bygger på att alla föreslagna investeringar genomförs enligt plan och att resultatnivån blir i enlighet med det budgeterade förslaget.
Enligt beredningens förslag kommer Burlövs kommun inte att uppfylla den föreslagna finansiella målsättningen, som kräver att självfinansieringsgraden av nettoinvesteringar, exklusive markförvärv, ska vara minst 60 % under målperioden.
För att nå målet om självfinansiering behöver antingen det samlade resultatet förbättras eller planerade nettoinvesteringar minska med cirka 83 mnkr till och med 2026.
Båda alternativen kan bidra till att uppnå målet om självfinansiering, men det är viktigt att välja den lösning som är mest lämplig och hållbar för kommunen på lång sikt.
Med hänsyn till detta föreslås att målet för självfinansieringsgraden för 2026 justeras till 55 %. Detta innebär en anpassning av den ursprungliga målsättningen för att bättre återspegla kommunens nuvarande ekonomiska situation och möjligheter. Genom att sätta ett mer realistiskt mål kan kommunen arbeta mot en hållbar och ansvarsfull ekonomisk utveckling.
Finansiell nettoskuld/skuldkvot
Med finansiell nettoskuld menas de låneskulder som upptagits för att finansiera den kommunala skattefinansierade verksamheten. Den finansiella nettoskulden omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar – kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder).
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
Per den 31 december 2026 beräknas den finansiella nettoskulden uppgå till 253,8 mnkr.
Det föreliggande budgetförslaget innebär att nettoskulden minskar till 188,3 mnkr och en beräknad nettoskuldkvot om -12 % per den 31 december 2028. Således inryms budgetförslaget i det föreslagna målvärdet om högst 25 % nettoskuldkvot.
Resultatutveckling
Burlövs kommuns ekonomi har under de senaste åren varit genomgående god med tillfredställande överskott, men 2024 har varit ett tufft år med hög inflation och stora kostnadsökningar. I diagrammet nedan redovisas resultatutvecklingen de senaste åren. Till stor del har resultaten de senaste åren påverkats av jämförelsestörande poster bestående av exploateringsöverskott, orealiserade vinster av kommunens finansiella placeringar och gatukostnadsersättningar.
Resultat inklusive jämförelsestörande poster
Under årens gång har de redovisade resultaten påverkats av poster som stör resultatet, så kallade jämförelsestörande poster och extraordinära poster. Dessa består främst av reavinster efter försäljning av fastigheter och aktier men även av nedskrivningar av fastigheter och mark och orealiserade vinster/förluster.
För 2025 beräknas årets resultat, inklusive jämförelsestörande poster, uppgå till 8,0 mnkr. Detta innebär en förbättring med 13,4 mnkr jämfört med 2024. Nettot av de jämförelsestörande posterna förväntas uppgå till -13,9 mnkr. I detta ingår bland annat exploateringsöverskott om 13,2 mnkr, kostnader för tidiga skeden om -23,4 mnkr och orealiserade förluster på kommunens finansiella placeringar om -3,7 mnkr.
Resultat exklusive jämförelsestörande poster
För 2025 beräknas resultatet till ett överskott om 21,8 mnkr, exklusive jämförelsestörande poster, visar på en ökning om 11,7 mnkr jämfört med 2024. Årets prognostiserade nettokostnadsökning på 1,6 % eller 21,8 mnkr är lägre än ökningen av skatter och statsbidrag, 4,4 % eller 58,1 mnkr.
Ekonomisk plan 2026-2028
Förslag till budget 2026 med flerårsplan 2027–2028 innebär följande ekonomisk utveckling:
| Bokslut 2024 | Prognos 2025 | Budget 2026 | Plan 2027 | Plan 2028 | |
| Resultatbudget: | |||||
| Nettokostnader | -1 276,2 | -1 294,2 | -1 351,3 | -1 383,4 | -1 446,6 |
| Avskrivningar | -62,6 | -66,3 | -85,2 | -105,4 | -108,5 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1338,8 | -1360,5 | -1436,5 | -1488,8 | -1555,1 |
| Skatter, statsbidrag | 1 321,7 | 1 386,1 | 1 447,1 | 1 500,8 | 1 566,7 |
| Övriga generella bidrag | 6,4 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Finansiella poster | 5,3 | -3,8 | -10,6 | -12,0 | -11,6 |
| Årets resultat | -5,4 | 21,8 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Jämförelsestörande poster | |||||
| Exploateringsöverskott | 22,3 | 13,2 | 5,5 | 87,9 | 28,0 |
| Reavinst/förlust omsättningstillgångar | |||||
| Kostnader före detaljplan | -18,9 | -23,4 | -13,8 | -1,0 | -0,5 |
| Orealiserade vinster/förluster | 18,1 | -3,6 | 3,9 | 4,0 | 4,1 |
| Avveckling av moduler | -1,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Gatukostnadsersättningar | -0,1 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Utköp exitavtal Tele2 | -5,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster | 9,5 | 8,0 | -4,4 | 90,9 | 31,6 |
| Finansieringsbudget: | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 120,4 | 62,8 | 71,4 | 103,8 | 107,3 |
| Övrigt: | |||||
| Nettoinvesteringar | -313,3 | -417,4 | -403,7 | -157,6 | -54,1 |
| Exploateringsverksamheten | 0,0 | 0,0 | 5,5 | 87,9 | 28,0 |
| Medelsförvaltning återinvesteringar | -0,3 | -0,3 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Medlemsinsats Kommuninvest | -1,7 | -1,0 | 0,0 | -3,5 | -2,0 |
| Utlämnade lån | -50,0 | -20 | -30 | -30 | -50 |
| Amortering utlämnade lån | 5,9 | 3,5 | 5,3 | 6,1 | 8,0 |
| Upplåning | 300 | 300 | 350 | 0,0 | 0,0 |
| Likviditetsförändring | 61,0 | -72,4 | -1,5 | 6,7 | 37,2 |
| Likvida medel | |||||
| - vid årets början | 70,5 | 131,5 | 59,1 | 57,6 | 64,3 |
| - vid årets slut | 131,5 | 59,1 | 57,6 | 64,3 | 101,5 |
Budget 2026 innebär en försämring av resultatet med -21,8 mnkr jämfört med 2025 års prognostiserade resultat.
Budget för 2026 innebär att verksamhetens nettokostnader ökar med 6,3 % (85,2 mnkr) i förhållande till prognosen för 2025. Intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas med 4,4 % (61 mnkr).
För 2027 och 2028 fortsätter kommunens nettokostnadsutveckling att ligga på en hög nivå. Verksamhetens nettokostnader enligt fastställd plan för 2027 och 2028 ökar med 3,6 % respektive 4,5 % per år, vilket motsvarar kostnadsökningar på 52,3 mnkr respektive 66,3 mnkr. Intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas med 3,7 % respektive 4,4 % för 2027 och 2028.
Kommunfullmäktige föreslås fastställa resultatmålet för 2026 till 0 % som ett genomtänkt ställningstagande i ett osäkert läge, utan att införa generella besparingskrav i nämndernas ramar. Förslaget syftar till att värna kärnverksamheterna och skapa förutsättningar för långsiktig verksamhetsstabilitet, trots ett svagt skatteunderlag jämfört med genomsnittet för de senaste tio åren, till följd av utdragen lågkonjunktur och långsam återhämtning.
Det finns en budgetmarginal på 13 mnkr för 2026, och om denna inte används under budgetåret förbättras resultatet med motsvarande belopp.
Även för åren 2027 och 2028 planeras ett resultatmål på 0 %, i syfte att tillgodose nämndernas nödvändiga behov. Budgetmarginalen uppgår då till 5,9 mnkr respektive 10,1 mnkr.
Nettokostnader
Kommunens nettokostnader 2026 budgeteras öka med 48,1 mnkr i förhållande till 2025 års budget. Av kostnadsökningen härleds 40,6 mnkr till pris- och löneökningar. Pensionskostnaderna inklusive interna pensionsavgifter och andra centrala poster beräknas minska med 3,3 mnkr respektive 6,9 mnkr.
Av nettokostnaderna avser 12,0 mnkr medel avsatta för oförutsedda kostnader och 3,5 mnkr avsatta till sociala projekt- och innovationsmedel. Om dessa medel inte behöver utnyttjas kan nettokostnadsutvecklingen bli lägre och därmed förbättras också resultatet i relation till budget 2026. Avskrivningarna beräknas bli 1,7 mnkr högre 2025 jämfört med budget 2025.
I likhet med de senaste åren kommer nämnderna att kompenseras för prisutveckling i budget 2026 utifrån SKR:s bedömning motsvarande 11,4 mnkr. Lönerna budgeteras som en central post. För 2025 uppgår den till 22,2 mnkr, och nämnderna kompenseras när utfallet är känt.
I budget 2026 ökar nämndernas anslag i förhållande till föregående års budget med 24,5 mnkr i satsningar för utökad verksamhet alternativt högre kvalitet. I dessa anslag ligger bland annat kompensation (+) alternativ reduktion (-) för volymer inom pedagogisk verksamhet, 10,2 mnkr, vård och äldreomsorg, 2,9 mnkr, och LSS-verksamhet, 1,8 mnkr. i ökningen mellan 2025 och 2026 ingår även beredningens föreslagna permanenta och tillfälliga satsningar på totalt 10,9 mnkr. Nettot av tidigare beviljade anslag och återbetalning av tillfälliga anslag uppgår till totalt -1,3 mnkr.
Följande nettotillskott (-) alternativt minskningar (+) har nämndernas budgetramar justerats med i 2026 års budget och flerårsplan 2027–2028:
Nettokostnadsutveckling i fasta priser med budget 2025 som utgångspunkt
| Nämnd (tkr) | Budget 2026 | Plan 2027 | Plan 2028 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | -3 682 | -2 882 | -2 882 |
| Samhällsbyggnadsnämnden | -4 358 | -3 391 | -2 736 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | -10 934 | -12 127 | -24 316 |
| Socialnämnden | -5 568 | -3 971 | -7 552 |
| Totalt | -24 542 | -22 371 | -37 486 |
Skatter och statsbidrag
Skatter och statsbidrag har budgeterats utifrån SKR:s prognos från den 29 april 2025 och bygger på en oförändrad kommunal utdebitering med 20,09 kronor per skattekrona för åren 2025–2028. Följande utveckling beräknas:
| 2025 | 2026 | Diff 25/26 | 2027 | 2028 | |
| Skatteintäkter | 961 041 | 996 564 | 35 523 | 1 048 608 | 1 105 566 |
| Inkomstutjämning | 338 469 | 373 894 | 35 425 | 392 339 | 409 590 |
| Slutavräkning | 5 391 | 0 | -5 391 | 0 | 0 |
| Delsumma skatteintäkter | 1 304 901 | 1 370 458 | 65 557 | 1 440 947 | 1 515 156 |
| Kostnadsutjämning | 57 621 | 62 214 | 4 593 | 57 133 | 57 336 |
| Regleringspost | 52 998 | 47 228 | -5 770 | 35 786 | 27 881 |
| Fastighetsavgift | 36 999 | 37 518 | 519 | 37 518 | 37 518 |
| LSS-utjämning | -66 345 | -70 283 | -3 938 | -70 565 | -71 233 |
| Övriga generella statsbidrag | |||||
| Totalt | 1 386 174 | 1 447 135 | 60 961 | 1 500 819 | 1 566 658 |
| Summa skatter och statsbidrag | 1 386 174 | 1 447 135 | 60 961 | 1 500 819 | 1 566 658 |
Det senaste året har svensk arbetsmarknad präglats av svag till vikande tillväxt i antalet arbetade timmar. Utvecklingstakten 2024 blev 0,3 % lägre jämfört med utfallet 2023. Återhämtningen väntas ske i år då skatteunderlagets utvecklingen är bättre än 2024.
Ökningen av skatteunderlaget behöver täcka kostnader för såväl stigande priser och löner som en växande befolkning med ökade välfärdsbehov. Den nominella tillväxten i skatteunderlaget för 2024 har beräknats till 3,9 %, vilket är 0,6 procentenheter lägre än genomsnittet för de senaste tio åren. För 2025 förväntas skatteunderlaget växa i snabbare takt och nå en ökningstakt på 4,5 %. Efter en successiv urholkning av det reala skatteunderlaget under 2023 och 2024, förväntas en återhämtning under 2025, då det reala skatteunderlaget beräknas öka med 4,7 %, bland annat till följd av en lägre inflation jämfört med 2024. Enligt SKR:s prognos i april blir konjunkturuppgången mer påtaglig under 2026, men den årliga ökningen väntas ligga på en nivå som är 0,5 % lägre än genomsnittet för de senaste tio åren.
Skatteintäkterna baseras till största delen på medelskattekraften i riket, det vill säga den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och antalet invånare i kommunen. Alla kommuner garanteras en skattekraft på 115 % av medelskattekraften. Burlövs skattekraft i förhållande till riket väntas minska med 1,4 %. Detta, tillsammans med en ökning i antalet invånare, gör att intäkterna via inkomstutjämningssystemet ökar mellan 2025 och 2026 med 35,5 mnkr.
De skatteintäkter som kommunen erhåller respektive budgetår baseras på en prognos över skatteunderlagets utveckling. När utfallet blir känt i december året efter budgetåret, sker en korrigering genom att kommunen antingen får ytterligare skatt eller betalar tillbaka. För 2025 beräknas den preliminära avräkningen landa på +5,4 mnkr utifrån SKR:s prognos i april 2024.
I utjämningssystemet ingår även en utjämning baserad på befolkningsstrukturen i kommunerna, så kallad kostnadsutjämning. Kommuner med, ur kostnadssynpunkt, ogynnsam struktur får bidrag medan kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift. För 2024 beräknas bidraget via kostnadsutjämningen hamna på 51,4 mnkr, vilket ökas med 6,7 mnkr år 2025.
Kommunen bidrar med en avgift till den nationella utjämningen av LSS-kostnader med 66,3 mnkr år 2025. Bidraget/avgiften beräknas som skillnaden mellan de genomsnittliga kostnaderna i landet och kommunens faktiska kostnader. För 2026 beräknas avgiften öka till 70,2 mnkr för Burlövs del då LSS-insatserna i Burlövs kommun inte har ökat i samma takt som genomsnittet i riket.
År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Under 2026–2028 beräknas avgiften betalas ut med 37,5 mnkr.
Bland de generella statsbidragen ingår även den så kallade regleringsposten. Det är ett bidrag eller en avgift som avser ett stort antal regleringar under lång tid mellan staten och kommunerna, till exempel förändringar i statsbidrag och inkomstskatteregler med mera. För 2025 uppgår regleringsposten till 53,0 mnkr och beräknas minska till 47,2 mnkr under 2026.
Finansiella kostnader och intäkter
I budget 2026 beräknas de finansiella intäkterna öka med 1,2 mnkr jämfört med budget 2025 som härleds dels till ökade ränteintäkter från VA SYD, dels till utdelning från Kommuninvest. Därefter ökar intäkterna med 0,8 mnkr respektive 0,4 mnkr för 2027 och 2028. Orsaken till ökningen är ökade ränteintäkter från VA SYD på grund av utökade lån.
Bland kommunens finansiella poster finns utöver ränteintäkter också avkastning från kommunens innehav av andelar i ränte- och aktiefonder. Dessa placeringar är delvis kopplade till medel som avsatts för att täcka kommunens pensionsåtaganden. Marknadsvärdet av finansiella placeringar uppgick till 154,8 mnkr per den 31 december 2024.
Under 2026 beräknas börsutvecklingen vara positiv och för 2026 budgeteras för en årlig avkastning med 2,5 %. Enligt redovisningsreglerna bokförs förändringen av marknadsvärdet (orealiserade vinster/förluster) och utdelningar från fonder och aktier i resultatet. Netto för orealiserade vinster beräknas under 2026 till 3,8 mnkr. Utdelningar från överskottsfonden Kommuninvest och Sysav beräknas hamna på 1,4 mnkr.
Övriga finansiella intäkter utgörs främst av borgensavgift från Burlöv Bostäder AB och Sydvatten AB. Borgensavgifter för perioden 2024–2026 beräknas hamna på cirka 3,0 mnkr per år.
Kommunens ökade investeringsbehov under de kommande åren leder till ett behov av upplåning. Räntekostnaderna för de lån på cirka 300,0 mnkr som kommer att behöva tas under 2025 beräknas, tillsammans med befintliga lån, till 21,0 mnkr under 2025. Nya lån behöver därefter upptas under 2026 med 350 mnkr. Räntekostnaderna för 2026 beräknas till 28,6 mnkr, och för 2027 och 2028 beräknas de till 31,0 mnkr respektive 30,9 mnkr.
Sammantaget beräknas de finansiella posterna, exklusive orealiserade vinster, till en nettokostnad på -10,6 mnkr 2026, -12,0 mnkr för 2027 och -11,5 mnkr för 2028.
Kassaflödesanalys
Kassaflödet från den löpande verksamheten 2026 beräknas vara positivt med 76,9 mnkr. Med anledning av främst nettoinvesteringar på 403,7 mnkr, inklusive markförvärv med 46,4 mnkr och utlåning till VA SYD med 30 mnkr, beräknas det samlade kassaflödet vara negativt med 351,4 mnkr under 2025. Nya lån budgeteras därför med 350 mnkr för att möta det negativa kassaflödet.
Under 2026 beräknas likviditeten minska från 59,1 mnkr till 57,6 mnkr vid årets slut. Den samlade låneskulden beräknas per den 31 december 2026 uppgå till 1 210 mnkr.
De kommande två åren, 2027–2028 väntas kommunen inte behöva ta upp nya lån, till följd av en lägre investeringsvolym och intäkter från försäljning av mark och exploateringsområden
I budget- och planperioden ingår de försäljningar av mark och exploateringsområden med totalt 121,4 mnkr för projekt som i nuläget kan bedömas verkställas. Utöver dessa försäljningar har kommunen en betydande markreserv som planeras att avyttras i samband med kommande exploatering varvid kommunens lånebehov bedöms kunna reduceras.