Den kommunövergripande omvärldsanalysen är baserad dels på samtliga nämnders omvärldsanalyser, dels på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ekonomirapport (maj 2025), och cirkulär som publicerats löpande under 2025.
Samhällsekonomisk utveckling i Sverige
Den ökade globala osäkerheten, främst till följd av USA:s handelskrig och en förändrad utrikes- och säkerhetspolitik, har kraftigt påverkat världsekonomin. Särskilt allvarligt är USA:s minskade försvarsåtaganden gentemot Europa och dess närmande till Ryssland, vilket har försämrat det globala säkerhetsläget och skapat oro på finansmarknaderna. På kort sikt är det dock handelskonflikterna som har störst direkt effekt på tillväxt och stabilitet.
För Sverige har den globala turbulensen bromsat den konjunkturuppgång som tidigare förutspåtts. BNP-tillväxten 2025 ser ut att bli dämpad, då den ekonomiska osäkerheten gör både hushåll och företag mer avvaktande. Den fördröjda återhämtningen beror till stor del på osäkerhet om framtida villkor för handel och investeringar.
Arbetsmarknaden förblir svag under 2025. Antalet arbetade timmar ökar något jämfört med 2024, men utvecklingen är i stort sett stillastående över båda åren. Trots det bidrar den svaga uppgången, tillsammans med fortsatt hög timlöneökning, till en tydlig förstärkning av skatteunderlagets tillväxt i år.
För hushållen ser de ekonomiska förutsättningarna relativt goda ut: inflationen har sjunkit, reallönerna stiger och skattesänkningar stärker inkomsterna. Ändå hålls konsumtionen tillbaka, dels av fortsatt osäkerhet, dels av högre räntekostnader och en försvagad köpkraft efter tidigare prisuppgångar. Hushållen sparar mer för att bygga upp sin ekonomiska buffert, och konsumtionsökningen väntas ta fart först när osäkerheten gradvis avtar under 2026.
Trots det svaga konjunkturläget stärks den kommunala ekonomin under 2025. Efter flera år av pressade finanser väntas skatteunderlaget öka reellt med nära 5 %, främst tack vare lägre inflation och minskade pensionskostnader. Denna förbättring kommer dock efter en period av urholkad köpkraft, och nya geopolitiska kriser kan snabbt försämra läget igen.
Sammanfattningsvis har den globala osäkerheten haft en negativ inverkan på Sveriges ekonomi, vilket har dämpat tillväxten och fördröjt återhämtningen. Under 2025 förväntas BNP-tillväxten vara svag, arbetsmarknaden trög och hushållen avvaktande, trots att inkomsterna förbättras. Däremot förväntas kommunsektorn stärkas av ett ökat skatteunderlag, drivet av lägre inflation och högre löner. Konsumtionen väntas dock inte ta fart förrän osäkerheten minskar under 2026. Trots den förväntade förbättringen under 2026 väntas utvecklingen av skatteunderlaget för år 2026 understiga genomsnittet för de senaste tio åren. Detta tyder på att den ekonomiska återhämtningen kommer att vara långsam och att det kommer att ta tid innan ekonomin återgår till en mer normal tillväxt.
Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring
| 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | |
|---|---|---|---|---|---|
| BNP | 1,0 | 1,8 | 2,4 | 2,5 | 2,0 |
| Sysselsättning, timmar | -0,3 | 0,3 | 0,9 | 1,1 | 1,0 |
| Relativ arbetslöshet, % | 8,4 | 8,6 | 8,3 | 7,8 | 7,6 |
| Timlön, nationalräkenskaperna | 3,9 | 3,7 | 3,4 | 3,5 | 3,5 |
| Timlön, konjunkturlönestatistiken | 4,1 | 3,7 | 3,4 | 3,5 | 3,5 |
| Inflation, KPIF | 1,9 | 2,6 | 1,8 | 1,9 | 2,0 |
| Konsumentpris, Inflation, KPI | 2,8 | 0,6 | 1,4 | 2,2 | 2,4 |
Kommunernas ekonomi
Kommunernas samlade resultat uppgick 2024 till knappt 16 miljarder kronor, motsvarande cirka 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär en minskning med 9 miljarder kronor jämfört med 2023. Drygt en tredjedel av kommunerna redovisade negativa resultat, det högsta antalet på ett enskilt år sedan 2003.
Detta berodde på flera faktorer, inklusive höga pensionskostnader, prisökningar på varor och tjänster samt en allmän lågkonjunktur som bromsade skatteintäkterna. Hushållen var också försiktiga med konsumtionen, vilket hade en negativ påverkan på den lokala ekonomin.
Den kommunala ekonomin väntas förbättras tydligt under 2025, efter två år av real urholkning av skatteunderlaget. Prognosen pekar på en stark återhämtning med en real ökning på 4,7 %. Minskade pensionskostnader till följd av lägre inflation bidrar till den positiva utvecklingen. Samtidigt har de föregående åren försvagat kommunsektorns köpkraft.
Även med lite ljusare ekonomiska utsikter kvarstår flera långsiktiga utmaningar. En åldrande befolkning leder till ökat behov av vård och omsorg, vilket ställer krav på resurser och personal. Rekryteringssvårigheter inom välfärdssektorn försvårar situationen ytterligare. Dessutom finns behov av stora investeringar i infrastruktur, skolor och klimatanpassning, något kommunerna behöver hantera med fortsatt ekonomisk försiktighet.
Sammanfattningsvis ser kommunernas ekonomi 2025 något bättre ut än 2024, men för att säkerställa långsiktig hållbarhet kommer det att krävas fortsatt fokus på effektiva lösningar. Om det geopolitiska läget skulle förvärras kan tillväxten och skatteunderlaget utvecklas svagare än förväntat.
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande
Burlövs kommun är en tillväxtkommun med en växande befolkning. Befolkningsutvecklingen är viktig för kommunen eftersom den påverkar planeringen för vilka kommunala tjänster dagens och framtida invånare kommer att efterfråga. Den tydliggör även vilka framtida kostnader som kan väntas uppstå till följd av den demografiska utvecklingen. Dessutom påverkas kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen av invånarantalet och invånarsammansättningen i kommunen.
De senaste tio åren har befolkningen ökat med cirka 16,0 % i Burlövs kommun, vilket är högre än genomsnittsökningen för riket. Ökningen var som störst mellan 2018 och 2019, då befolkningen ökade med 4,1 % och kommunen hade högst ökningstakt bland alla svenska kommuner. Antal invånare per den 31 december 2024 uppgick till 20 101 invånare, vilket innebär en ökning med 267 innevånare och motsvarar 1,3 % jämfört med föregående år.
På grund av lågkonjunktur och minskad nybyggnation av nya bostäder visar den senaste befolkningsprognosen på en långsammare takt i befolkningstillväxten under de närmaste åren. Tillväxttakten beräknas dock öka till jämförbara nivåer med tidigare prognoser allt eftersom byggnationen i kommunen återupptas. Under perioden 2025–2028 beräknas inflyttning tillsammans med ett positivt födelse- och invandringsöverskott leda till att kommunens invånarantal ökar med cirka 1 029 personer jämfört med antal invånare per den 31 december 2024.
Enligt befolkningsprognosen från december 2024 planeras 1 312 nya bostäder fram till 2030, varav cirka 378 bostäder i olika upplåtelseformer planeras bli färdigställda under perioden 2025–2028. De områden där det uppskattas tillkomma flest bostäder är i Burlövs stadsutvecklingsområde och Burlöv C.
Trygghet
En viktig faktor för att Burlövs kommun ska fortsätta att växa enligt gällande befolkningsprognos är att det finns attraktiva, trygga och säkra miljöer att vistas och bo i. En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. För detta bedriver Burlövs kommun ett förebyggande arbete för att öka tryggheten, minska brottsligheten och ha en hög krisberedskap. Detta görs bland annat genom att sprida kunskap, utbilda, stödja olika verksamheter och delta i samarbeten med såväl polis som andra aktörer.
Den utökade satsningen på trygghetsskapande åtgärder i form av förstärkning av trygghetsvärdar samt fältarbete som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 avsågs upphöra 2024 men beviljades i den reviderade budgeten för 2025 fortsätta under 2025 och 2026.
Även det utökade anslaget till socialnämnden med 1 mnkr avseende förstärkning av budgetramar med anledning av ökade kostnader för våld i nära relationer som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 avsågs upphöra 2026 men har permanents i budget 2025 från och med 2027.
Kommunstyrelsen har beviljats 300 tkr i budget 2025 för perioden 2025-2029, för att stödja den ideella föreningen BID Kronetorp, som startades i oktober 2024. BID står för Boende, Integration och Dialog och har som syfte att öka trygghet, trivsel och samhörighet i Kronetorp genom samverkan mellan kommun, polis, fastighetsägare, boende och civilsamhälle. Målet är att skapa en attraktiv boendemiljö med minskad omflyttning, stabila hyresnivåer och ökade fastighetsvärden.
Arbetet med att skapa trygghet i kommunen kommer att fortgå även i framtiden och fokus de närmaste åren, utifrån en gemensam problembild, är att arbeta med frågor som bland annat berör:
- fortsatta trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet
- fortsatt tätt samarbete mellan kommunen och externa parter
- fortsatta åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism
- planering för ökad egen förmåga vid kriser kopplat risk- och sårbarhetsanalyser
- samordning och utveckling av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet
- förberedning av anslutning till Säker Digital Kommunikation (SDK).
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. Kommunen är den största arbetsgivaren, men det finns 42 företag som har fler än 49 anställda och 74 företag i storlek 20–49 anställda. Den största andelen av alla företag inom kommunen har färre än fem anställda. Statistiken avser både bolag som är registrerade i kommunen och bolag som har arbetsställe i kommunen.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, bygg, vård och omsorg, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden. Handel är den vanligaste näringsgrenen.
Kommunens företagare rankar Burlövs kommun högt och målsättningen är att fortsätta stimulera näringslivet i syfte att skapa fler arbetstillfällen för invånarna. Kommunen placerades på plats tre i Svenskt Näringslivs rankning 2024.
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att få ner arbetslösheten. Arbetslösheten i Burlövs kommun är högre än i riket och snittet för Skåne. Detta kan bero på att utbildningsnivån i kommunen är lägre än genomsnittet för riket och för Skåne, samtidigt som företagen i kommunen ofta ställer krav på att deras anställda har någon form av gymnasial utbildning och att de menar sig se en sviktande motivation från den potentiella arbetskraften.
I Arbetsförmedlingens statistik för arbetslöshet på kommunnivå mäts andelen av den registerbaserade arbetskraften 16-65 år som är arbetslös (inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller i program). Den genomsnittliga arbetslösheten i Burlövs kommun var 10,3 % år 2023 och 11,3 % 2024. I absoluta tal fanns det i genomsnitt 1 093 arbetslösa i Burlövs kommun under 2024 vilket var en ökning med 94 personer jämfört med 2023.
För att öka andelen förvärvsarbetande i kommunen pågår ett arbete med att stödja etablerade företag och att stimulera företag till nyetablering. Kommunen samverkar och samarbetar med många parter för att underlätta för företag, till exempel Nyföretagarcenter Syd, Företagarna Öresund, Burlövs Företagsgrupp, Arbetsförmedlingen, Sustainalink, Region Skåne och Sparbanksstiftelsen. För att stärka näringslivet ytterligare finns ett näringslivsråd som fungerar som ett forum där näringsliv och kommun möts för att bygga förtroende och utbyta information kring viktiga näringslivsfrågor.
En annan del är att höja utbildningsnivån genom den kommunala vuxenutbildningen. Inom socialnämnden pågår ett statsbidragsfinansierat arbete för att i samarbete med vuxenutbildningen höja personalens utbildningsnivå.
Kommunens enhet för arbete och försörjning har som målsättning att stötta invånare som har hamnat i långtidsarbetslöshet eller har arbetshinder med tonvikt på anvisade brukare från socialtjänsten och arbetsförmedlingen enligt överenskommelse. Enheten erbjuder individanpassade lösningar utifrån brukares individuella behov och förutsättningar. Därigenom får de som står särskilt långt från arbetsmarknaden möjlighet att komma i arbete, studier eller genom stegförflyttning närma sig arbetsmarknaden och med rätt ersättning.
Under 2025 och 2026 fortsätter utvecklingen internt med syfte att skapa bättre tvärgående integration mellan kommunens verksamheter, allt med syfte att förbättra kommunens arbete med kompetens och matchning.
Tillgänglighet
Medborgarnas krav på ökad tillgänglighet ställer krav på kommunerna, som ska hjälpa allmänheten med information och rådgivning om den kommunala servicen och i kontakten med kommunala verksamheter, myndigheter och organisationer. Målet är att ge invånarna en god service. Kravet på ökad tillgänglighet innebär bland annat att det ska vara möjligt att kommunicera och utföra kommunala ärenden dygnet runt. Att fortsätta införa e-tjänster och andra digitala lösningar är ett sätt att möta dessa krav.
Medborgarservice ger medborgarna ”en väg in” till kommunen. Många ärenden som frågor, synpunkter, ansökningar och beställningar handläggs direkt av medborgarservice, som därmed avlastar övriga verksamheter. Genom digitalisering och medborgarservice utvecklas kommunens service och tjänster i syfte att bättre och snabbare kunna möta medborgarnas behov och krav. Tät samverkan mellan medborgarservice och förvaltningarna är en framgångsfaktor.
Digitalisering
Idag sker mycket av kommunens information och kommunikation med medborgarna på Burlövs kommuns webbplats. Syftet med burlov.se är att underlätta kontakten med kommunen. Här finns bland annat information om kommunens verksamheter och service, nyheter, evenemang, e-tjänster och kontaktuppgifter.
Som ett led i kommunens löpande arbete med kvalitetsutveckling finns en digital agenda för Burlövs kommun. Syftet är att ange en enad väg framåt för kommunens digitalisering och att visa hur digitaliseringen kan öka nyttan för de som bor och verkar i kommunen.
Digitaliseringen handlar i första hand om verksamhetsutveckling och därför är målsättningen att varje verksamhet i kommunen ska ta egna initiativ i syfte att effektivisera och förbättra för såväl näringsliv, civilsamhälle som medborgare och anställda.
En del av detta arbete tar sin utgångspunkt i kommunens innovationsbudget, som etablerades under 2019. Genom innovationsbudgeten finns det möjligheter för verksamheterna att söka medel för att utveckla nya arbetsmetoder och testa ny teknik och flera lyckade projekt har genomförts.
Bredband
För att möta medborgarnas krav på digital tillgänglighet har utbyggnaden av bredband stor betydelse för kommunen. Regeringen antog 2016 en nationell strategi som innebär att 100 % av befolkningen i Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband senast 2025.
Kommunfullmäktige beslutade 2018 om en ny bredbandsstrategi. I den sattes målet att senast 2025 ska 100 % av kommunens hushåll, företag och kommunala verksamheter ha tillgång till bredband med en hastighet av 1 Gbit/s.
De senaste åren har kommunen arbetat med att bygga ut fiber i stora delar av kommunen. Idag har 98,8 % av hushållen möjlighet till bredband via fiber. Från år 2022 och framåt ligger fokus på att skapa ett robust stadsnät, förbättra redundansen och möjliggöra anslutningar för fler företag i kommunen. Åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att fastigheter utanför utbyggda områden kan få tillgång till snabbt bredband innan 2025.
Fysisk planering
Fysisk planering omfattar den verksamhet som planerar och avgör hur mark och vatten ska användas över tid. I en expansiv kommun är det extra viktigt att planera för framtiden. Målet är att främja en samhällsutveckling där attraktiva boendemiljöer, verksamheter och mötesplatser skapas för de personer som bor här nu och för de som kommer att leva här i framtiden.
Utbyggnaden av kommunen och förädling av centralt placerad mark har gått fort de senaste åren.
Kommunen fortsätter sin planering och utbyggnad av det nya Burlöv – området mellan Åkarp och Burlöv station – genom nya detaljplaner och utbyggnaden av ny skola och angränsande vägar. Planeringen av utbyggnadsområdet vid Ler- och Murvägen i Åkarp (”Lemuren”) fortsätter, liksom vid Sockerbruksområdet.
Kommunen ser ett behov av att följa upp översiktsplan 2045 efter antagandet med en fördjupning av översiktsplanen för Åkarp.
Kommunikationer
Burlövs kommun har ett utmärkt kommunikationsläge, både beträffande kollektivtrafik och närheten till det nationella väg- och järnvägsnätet. Det finns pågatågsstationer i både Arlöv och Åkarp och genom kommunen går dessutom flera av Skånetrafikens busslinjer (Lund-Burlöv-Malmö, Lomma-Burlöv, Staffanstorp-Burlöv).
Utbyggnaden av Södra stambanan och anslutande anläggningar avslutas under 2025. Arbetet möjliggör ny stadsbyggnad i både Åkarp och Arlöv. Anslutande gator och torg till utbyggnaden kommer att byggas eller förbättras. Arbetet kommer att pågå i flera år framöver. I detta arbete ingår bland annat Åkarpsdammen och området kring Åkarps station och åtgärder på det så kallade locket, det vill säga överbyggnaden över spåren i Åkarp. Arbetet med Burlöv station och dess omgivning pågår och målsättningen är att skapa en attraktiv mötesplats med grönskande torg omgivna av butiker, restauranger, arbetsplatser och bostäder. Busshållplatser och pendlarparkering ska anordnas i anslutning till stationen.