I förvaltningsberättelsen lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av kommunens verksamhet det gångna året.
Översikt över verksamhetens utveckling
| 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal invånare | 18 360 | 19.112 | 19.312 | 19 573 | 19 882 |
| Kommunal skattesats | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 |
| Skatteintäkter och generella statsbidrag (mnkr) | 986,9 | 1041,7 | 1133,4 | 1173,4 | 1264,9 |
| Verksamhetens nettokostnader | 942,6 | 1026 | 1078,6 | 1126,3 | 1 169,6 |
| Årets resultat (mnkr) | 74,6 | -16,1 | 40,1 | 83,1 | 108,5 |
| Soliditet (%) | 77,7 | 77,9 | 78,3 | 84,4 | 76,0 |
| Soliditet inkl. ansvarsförbindelser (%) | 61,5 | 67,6 | 68,5 | 75 | 68,4 |
| Kassa och bank (mnkr) | 277,2 | 360,6 | 281,5 | 40,2 | 69,1 |
| Nettoinvesteringar (mnkr) | 87,2 | 81,4 | 156,7 | 261,8 | 373,0 |
| Ansvarsförbindelse, pensionsutfästelse (mnkr) | 268 | 178,8 | 174,8 | 168 | 161,4 |
| Låneskuld (mnkr) | 0 | 0 | 0 | 0 | 240,0 |
| Antal anställda | 1286 | 1308 | 1306 | 1 321 | 1 334 |
Den kommunala koncernen
Den samlade kommunala verksamheten bedrivs i kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation. Kommunmedborgarna ger fullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika uppdragen blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som har fastställts.
Burlövs kommun har inte något oppositionsråd utan i stället utgör två partigruppsledare för Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna oppositionsföreträde. Kommunfullmäktige har sammanlagt 41 mandat. För mandatperioden 2023–2026 är det minoritetsstyre i form av Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna som tillsammans utgör 13 av de 41 mandaten i kommunfullmäktige. Sara Vestering (M) är kommunalråd. Vid inledning av 2022 tillträdde Fredrik Löfqvist som ny kommundirektör och VD för kommunkoncernen.
Det finns också en del verksamheter som utövas i andra former, som i huvudsak bedrivs genom andra juridiska personer såsom det helägda Burlövs Bostäder AB och det delägda bolaget AB Malmöregionens Avlopp (ABMA). Kommunens aktier i Burlövs Bostäder AB och ABMA överläts den 31 december 2006 till det av kommunen helägda bolaget Skärfläckan AB. Under 2017 förvärvades Burlövs Bostäder Parkering AB av Burlövs Bostäder AB och är därmed dotterbolag till Burlövs Bostäder AB. Därtill finns fyra samverkansföretag: Kommuninvest ekonomisk förening, Kommunassurans Syd Försäkrings AB, Sysav och Sydvatten AB. För att ge en helhetsbild över kommunens verksamheter och engagemang redovisas i detta avsnitt uppgifter om kommunens samlade verksamheter oavsett juridisk form.
Nämndernas uppdrag
Kommunstyrelsen är nämnd för kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens organ för den strategiska och övergripande nivån för drift och utveckling av kommunen, i hela kommunkoncernen, inklusive bolag, förbund och så vidare. Förvaltningen stöder kommunens politiska ledning i såväl intern ledning och styrning som vid externa kontakter. Förvaltningen består av ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, kansliavdelningen, kommunikationsavdelningen, miljö- och byggavdelningen, tekniska avdelningen, tillväxtavdelningen och kommundirektörens stab. Ett tekniskt utskott har tillskapats under året.
Miljö- och byggnämnden har ansvar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagen, livsmedelslagen och miljöbalken med mera. Verksamhetsområde miljö fullgör kommunens lagstadgade myndighetsansvar inom miljö- och hälsoskyddsområdet, vilket innebär tillsynsansvar inom områdena miljö, hälsoskydd, smittskydd, livsmedel, strålskydd och kemikaliehantering. Verksamheten omfattar även miljöövervakning som kontroll av luft och vatten. Verksamhetsområde bygg omfattar bygglov, bygganmälan, tillsyn, tillstånd för egensotning, obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och rådgivning i anslutning till bostadsanpassningsbidrag.
Utbildnings- och kulturnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom de områden som anges i skollagen och omfattar: förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux. Nämnden har också ansvar för måltids- och lokalvårdsenheten, kulturskolan och kultur- och fritidslivet i kommunen som inkluderar bibliotek, allmänkultur, ungdomsverksamhet, Burlövsbadet och idrottsanläggningar samt stöd och bidrag till föreningar och studieförbund.
Socialnämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården och fullgör kommunens ansvar inom socialtjänsten och för LSS-verksamheten och vad som i lag sägs om socialnämnden. Nämnden ansvar även för kommunens arbetsbefrämjande åtgärder.
VR-satsning inom äldreomsorgen
Kommunala bolagens uppdrag
Skärfläckan AB:s uppgift är att äga och förvalta aktier i dotter- och intressebolag. Bolaget äger samtliga aktier i Burlövs Bostäder AB och 45 procent av aktierna i AB Malmöregionens Avlopp. Bolagets finansiella ställning påverkas i stor utsträckning av dotterbolagets förutsättningar att lämna kapitaltillskott i form av koncernbidrag.
Burlövs Bostäder AB äger, bygger och förvaltar bostäder och lokaler i Burlövs kommun.
Burlövs Bostäder Parkering AB bedriver uthyrning av parkeringsplatser.
VA SYD är en regional VA-organisation och som även har hand om avfallshanteringen i Burlövs kommun och Malmö Stad. Den 1 januari 2011 övergick kommunens VA-verksamhet till kommunalförbundet VA SYD. I kommunalförbundet ingår förutom Burlöv även Eslöv, Lomma och Lunds kommer samt Malmö stad.
AB Malmöregionens Avlopp (ABMA) äger, bygger och driver anläggningar för avledande av avloppsvatten från Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lomma till Malmö stads avloppsreningsverk Sjölunda. Anläggningen omfattar fyra pumpstationer, knappt tolv kilometer avloppsledningar och två mätbrunnar med utrustning för att mäta avloppsvattenflödena från Lomma till Hjärup.
Kommunfullmäktige har den 22 mars 2021, § 17, beslutat att godkänna plan för avveckling av bolaget och har delegerat till kommunstyrelsen att fatta erforderliga följdbeslut för att genomföra avvecklingen.
Räddningstjänsten Syd. Sedan 2006 bedrivs kommunens räddningstjänst via kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. I kommunalförbundet ingår, förutom Burlöv även Malmö, Lund, Eslöv och Kävlinge kommuner.
Driftentreprenader. Sedan den 1 april 2020 anlitar kommunen en extern utförare för skötsel av gator, gång- och cykelvägar och grönytor. Alla skötselplaner inom kommunen har uppdaterats och en inventering av ytor har genomförts.
IT-nämnden. Sedan 2012 bedrivs kommunens IT-verksamhet via en gemensam IT-nämnd tillsammans med Kävlinge och Staffanstorps kommuner.
Löneservicenämnden. Sedan 2013 bedrivs kommunens löneserviceenhet via en gemensam löneservicenämnd tillsammans med Kävlinge och Staffanstorps kommuner.
Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning
Befolkningsutveckling och fysisk planering
Burlövs kommun har haft en fortsatt befolkningstillväxt under 2022. Befolkningen ökade med 129 personer, motsvarande 0,65 procent. Antalet invånare i Burlövs kommun uppgick den siste december 2022 till 19 882. Totalt färdigställdes 40 bostäder under året. 31 lägenheter och 5 radhus i Åkarp samt 4 radhus i Kronetorp. Totalt beräknas 46 bostäder bli färdigställda under 2023, varav 19 i Kronetorp och 27 i Åkarp.
Den 11 mars invigde Burlövs kommun ett nytt badhus. Med ett nytt badhus på plats påbörjades även rivningen av det gamla badhuset under 2022. Vid rivningen av det gamla Burlövsbadet genomförs sanering av mark och förberedelser för kommande exploatering. En viktig del i upphandlingen för rivningen av det gamla Burlövsbadet var fokuset på hållbara rivningslösningar och återbruk av befintligt material.
Våren 2022 beslutade kommunstyrelsen att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att påbörja arbetet med framtagande av en ny kommunomfattande översiktsplan för Burlövs kommun utifrån Vision 2040 med beskrivningar av klimatanpassningsåtgärder kopplade till höjda havsvattennivåer och övrigt inträngande vatten, samt att medel för detta ändamål ska beaktas i beredningen av budget för 2023. Översiktsplanen lägger grunden för den fysiska planeringen och befolkningsutvecklingen.
Sommaren 2022 var en ny detaljplan för i första hand bostäder vid Lervägen, Murvägen och Bruksvägen i västra delen av Åkarp, direkt norr om Södra stambanan på samråd. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten för bostadsbebyggelse, möjliggöra område för parkmark, samt knyta samman befintliga och nya gator i ett grönt gaturum med förbättrad gång- och cykeltrafik. Utöver detta syftar detaljplanen till att säkerställa bevarande av de två kulturhistoriskt värdefulla bostadshusen inom planområdet. Planförslaget bygger på en varierad bebyggelse i öppen kvartersstruktur om 2–5 våningar.
Hösten 2022 var detaljplan för fastighet Tågarp 17:1 m.fl. Grönblågrå utbyggnad mellan Åkarp och Arlöv ute på samråd. Detta blir en ny detaljplan för den blivande allmänna platsmarken i Kronetorpstaden. Detaljplanens syfte är att pröva områdets lämplighet för, samt behovet av, ytor för grön, blå och grå infrastruktur. Detta för att möjliggöra vidare utveckling inom Burlövs kommuns största kollektivtrafiknära utbyggnadsområde, Kronetorpstaden. Den grönblågrå infrastruktur sätter ramarna för de framtida bostäderna som kommer att beskrivas och fastslås i kommande detaljplaner.
Planprogram för Sockerbruksområdet i Arlöv, Arlöv 22:191 m.fl. godkändes 2021. Planprogrammet omfattar cirka 650 bostäder i flerbostadshus. Programmet är inte juridiskt bindande, men anger kommunens viljeinriktning för platsen och utgör utgångspunkten för de detaljplaner inom sockerbruksområdet som nu har startat upp.
Under 2022 förvärvades mark i både stationsområdet i Åkarp samt i stadsdelen Kronetorpstaden. Förvärven medför att kommunen får rådighet över mark och därmed kan styra utbyggnadstakten av bostäder och kvalitet på det som byggs.
Burlövsbadet
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. Kommunen är den största arbetsgivaren, det finns 12 privata företag som har fler än 100 anställda. 60 procent av alla företag inom kommunen har färre än fem anställda.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.
För att stödja redan etablerade företag och stimulera till nyföretagande har Burlövs kommun ett samarbete med Nyföretagarcenter Syd, Burlövs Företagsgrupp, Företagarna samt andra utvecklingsorganisationer.
I början av 2022 började pandemins effekter minska men i stället kom energifrågan och kriget i Ukraina att skapa viss tveksamhet och försiktighet på marknaden. Därutöver ökade oron på grund av inflationen och ränteläget i slutet av året. Trots detta står sig näringslivet i Burlövs kommun fortsatt starkt.
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att få sänka arbetslösheten. I statistiken mäts andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa och sökande i program. I december uppmättes i Burlöv andelen av den registerbaserade arbetskraften, 16-64 år till 11,1 procent medan Skåne uppmättes till 8,6 procent och i riket till 6,6 procent.
År 2022 uppgick antalet arbetslösa i Burlöv till 976 personer, att jämföra med 2021 då det var 1095 personer. En minskning med 119 personer, dvs 11 procent mellan åren.
Genomsnittlig arbetslöshet 2022 för den andelen arbetslösa av arbetskraften som är 18–24 år (ungdomsarbetslösheten) var 103 personer. Minskningen mellan 2021 och 2022 är 38 personer, vilket motsvarar 27 procent.
Finansiella risker
Finansiell nettotillgång/nettoskuld
Burlövs kommuns finansiella tillgångar uppgick per 2022-12-31 till sammanlagt 533,0 mnkr. Tillgångarna består av kassa och bank (69,1 mnkr), långfristiga räntebärande lån till VA-SYD (93,2 mnkr) och Skärfläckan AB (175 mnkr), placeringar i värdepapper (171,9 mnkr) samt aktier och andelar (23,7 mnkr)
De samlade finansiella skulderna, inklusive ansvarsförbindelse för pensioner uppgick till 412,0 mnkr.
Burlövs kommuns finansiella nettotillgång uppgick därmed till 121,0 mnkr vilket var en minskning med 222,6 mnkr jämfört med 2021-12-31. Minskningen av nettotillgången är i sin helhet orsakad av negativt kassaflöde på rund av investeringar. För kommande år förväntas nettotillgången övergå till en finansiell nettoskuld.
Kommunkoncernens samlade finansiella nettoskuld uppgick per 2022-12-31 till 877,7 mnkr vilket var en ökning med 273,1 mnkr från 2021-12-31.
Ränterisk
Räntemarknadens utveckling påverkar såväl kostnader för lånat kapital som intäkter på utlånade medel. Burlövs kommun har per 2022-12-31 finansiella räntebärande fordringar samt kassa- och bankbehållningar med sammanlagt 337,4 mnkr. De räntebärande skulderna uppgick till 240 mnkr. Räntan för de räntebärande skulderna är bunden med en genomsnittlig räntebindningstid på 2,15 år.
Burlövs Bostäder AB arbetar med en tänkt normalportfölj med en teoretisk och jämn förfalloprofil för att optimera andelen rörlig ränta utifrån affärsverksamhetens förutsättningar. Det övergripande riksmåttet är att andel rörlig ränta ska vara mellan 20–50 procent.
VA-SYD lånar från Burlövs kommun med fast ränta som är bunden i 5 år åt gången vilket ger en långsam anpassning till marknadsräntorna över tiden. Räntan på Skärfläckans skuld till Burlövs kommun motsvarar den genomsnittliga låneräntan hos Burlövs Bostäder AB inklusive borgensavgift.
VA-SYD och Skärfläckan AB har upptagna lån från Burlövs kommun vilket innebär att en förändring av ränteläget ger en nettoeffekt på kommunkoncernens räntekostnad som är noll.
En förändring av ränteläget med +/- 1 procent beräknas påverka kommunens räntenetto med 1,3 mnkr och kommunkoncernen beräknas påverkas med 6,6 mnkr.
I takt med att kommunen expanderar ökar investeringarna i verksamhetslokaler och exploateringsutgifter och motsvarande investeringsbehov i Burlövs Bostäder AB och VA-SYD beräknas behovet av så väl kommunala lån som kommunal borgen att öka. Kommunen bevakar och analyserar fortlöpande hur den egna och koncernens finansiella situation förändras.
Pensionsmedel och pensionsförpliktelser
Rådet för kommunal redovisning har lämnat rekommendationer om uppföljning av kommunens pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Nedanstående tabell följer så långt som möjligt denna rekommendation.
| Pensionsmedel och förpliktelser (mnkr) | 2022 | 2021 | Förändring |
|---|---|---|---|
| - Avsättningar i balansräkningen | 10,6 | 10,4 | 0,2 |
| - Ansvarsförbindelse | 161,4 | 168,0 | -6,6 |
| Summa förpliktelser | 172,0 | 178,4 | -6,4 |
| Pensionsmedel: | |||
| - Finansiella placeringar | 115,6 | 145,9 | -30,3 |
| - Återlånade medel | 56,4 | 32,5 | 23,9 |
| Summa pensionsmedel: | 172 | 178,4 | -6,4 |
| Förpliktelser minskade: | |||
| - Genom försäkring | 199,7 | 194,6 | 5,1 |
| - Erlagd löneskatt | 48,5 | 47,2 | 1,3 |
| - Överskottsmedel i försäkring | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Fullmäktige beslutade 2005 att 50,0 mnkr av kommunens likvida medel skulle avskiljas och placeras i långsiktig kapitalförvaltning. Dessa skulle användas till framtida pensionsutbetalningar eftersom likviditetspåfrestningen för pensionskostnaderna ökade. Placeringarna utgörs idag av andelar i aktiefonder med aktier noterade på Stockholmsbörsen. Värdet av de finansiella placeringarna uppgår till 115,6 mnkr per den 31 december 2022, vilket innebär en stor minskning (-30,3 mnkr) jämfört med bokslut 2021. Nedgången av finansiella placeringar ser ut att fortsätta och med stor sannolikhet kommer behovet av återlånade medel för pensionsförpliktelser blir ännu större.
I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas inte pensionsförmåner som har intjänats före 1998 som skuld i balansräkningen utan upptas som en så kallad ansvarsförbindelse. Beloppet utgör en skuld till de anställda som, i fast penningvärde, kommer att minska i takt med att utbetalningar av pensionerna sker.
Under 2022 minskade ansvarsförbindelser med -6,6 mnkr. Förändringen beror till största delen på årets pensionsutbetalningar (-12,2 mnkr) samtidigt som skulden ökade till följd av ränte- och basbeloppsuppräkningar och regelverksförändringar gällande vissa förmåner (+5,6 mnkr). Avsättningar, pensionsförmåner som är intjänade efter 1998, har minskat med 0,2 mnkr och förklaras främst med pensionsutbetalningar 2022.
Pensionsutbetalningar kommer dock att öka under de närmaste åren och innebär, förutom en belastning på likviditeten, även en belastning på resultaträkningarna framöver.
Händelser av väsentlig betydelse
Burlöv har haft en fortsatt befolkningstillväxt under 2022 och befolkningen uppgår per den 31 december till 19 882 invånare.
Nya mål har antagits av kommunfullmäktige för den kommande mandatperioden 2023–2026, där Vision 2040 har legat till grund.
Omvärldsläget med kraftigt stigande priser och osäkra leveranser har påverkat kostnadsläget för byggnation, personalkostnader, el- och livsmedelspriser.
Kriget i Ukraina har präglat året och det har gjorts ett gediget arbete med planering för ett gott mottagande av anvisade flyktingar inom individ- och familjeomsorgen. Inledningsvis i form av att iordningsställa evakueringsplatser för akut, tillfälligt boende, och fortsättningsvis i form av att ta emot anvisade flyktingar enligt massflykting direktivet och erbjuda dem stadigvarande bostäder i kommunen.
Under 2022 förvärvades mark i både stationsområdet i Åkarp samt i stadsdelen Kronetorpstaden.
Två byggnadsprojekt har färdigställts: Burlövsbadet och fritids- och föreningshuset Magneten. Nybyggnation av Grönebo förskola var i slutfasen. Övriga större byggnationsprojekt som gått i en mer aktiv fas är bland annat tillbyggnad av Tågarpskolan, Rusthållargårdens förskola, Kronetorpskolan, ombyggnad av Bibliotek och Dalslundskolan.
Inom kommunen har den digitala resan tagit stora kliv framåt. Burlövs kommun har under året tilldelats utmärkelsen Guldtrappan för det framgångsrika arbetet med digital undervisning i förskola och skola. Vidare har digitala läkemedelskåp installerats inom hemvården och inom särskilt boende på Harakärrsgården.
Arbetet med VR (Virtual Reality) har fortsatt under året. En ny kompetensgrupp har startat under hösten, Virtual Reality, (VR) -guider har utbildats för att kunna erbjuda brukarna en form av välfärdsteknologi med ökad aktivitet och för nya upplevelser. Previct och Boet är ytterligare exempel på digital utveckling som genom en app erbjuder brukare stöd i sin vardag. Sen tidigare används VR av vår demenssjuksköterska i utbildningssyfte. Under hösten startades arbetet med (VR) som aktivitet på särskilt boende. Det finns nu totalt 15 kompetensgrupper som jobbar med utveckling och utbildning internt.
Under året har en ny handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer utarbetats. Behovet av stöd kopplat till våld i nära relationer har ökat markant. Även antal ärenden kopplade till missbruk bland vuxna samt orosanmälningar för barn och unga har ökat. Det finns en större komplexitet i barnutredningar än tidigare, vilket har lett till en ökning av antalet placerade barn.
Ett nytt koncept med kyld mat till ordinärt boende startade under våren, vilket har minskat transporterna, ökat medborgarnas valmöjlighet, förbättrat kvalitet, lett till förhöjt näringsinnehåll och en ökad säkerhet. Kostnaden har sammantaget minskat.
I den årliga enkäten om skolmaten visar resultatet på en förbättring från 35 procent till 86 procent.
Svenskt Näringslivs ranking visar att Burlövs kommun upprätthåller och förbättrar redan höga resultat från tidigare år, Burlöv har en 2:a plats i Skåne och 6:e rankningsplats i Sverige.
Årets resultat i grundskolan försämrades gällande meritvärde och gymnasiebehörighet. Resultatutvecklingen skiljer sig åt mellan högstadieskolorna i Åkarp och Arlöv. Skolverket har under 2022 släppt en rapport om pandemins påverkan. I rapporten konstateras att pandemin förstärkte redan befintliga utmaningar med likvärdighet i skolväsendet. Hög frånvaro, restriktioner och undervisning på distans påverkade elevers kunskapsutveckling negativt. Måendet och möjligheter till olika samarbeten försämrades.
Burlövs kommun stödjer Ukraina
Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Styrning i Burlövs kommun
Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunerna ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och att all verksamhet ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt och med en finansiering som garanterar långsiktig verksamhet. Utifrån detta ska kommunen ange såväl mål och riktlinjer för dess verksamheter som finansiella mål. Burlövs kommuns styrsystem utgår från god ekonomisk hushållning. Detta utgör en plattform där ekonomistyrning integreras med verksamhetsstyrning. Modellen utgår från en tydlig styrning där vision, värdegrund och mål ingår tillsammans med de resurser som är politiskt fördelade. Syftet är att erbjuda kommuninvånaren bästa möjliga service utifrån givna resurser.
Med utgångspunkt i detta har kommunfullmäktige tagit fram övergripande inriktningar som nämnderna ska utgå ifrån i sitt målarbete. Inför varje mandatperiod tar nämnderna fram prioriteringsförslag som anses vara av extra vikt att arbeta med under perioden för att uppfylla kommunfullmäktiges intention. Förslagen bereds av fullmäktige som prioriterar och beslutar om mandatperiodens mål och uppdrar åt respektive nämnd att arbeta med dessa. Fullmäktige fastställer även målvärdet för år 2022 medan nämnderna tar fram en årlig progressionstakt.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
Attraktiva Burlöv: Burlövs kommun som varumärke ska stärkas för att attrahera såväl blivande som nuvarande företagare, medarbetare och invånare. Målen destineras till såväl kommunstyrelsen som enskilda nämnder. Bakomliggande indikatorer omfattar såväl verksamhetsspecifika som strategiskt övergripande områden.
Hållbara Burlöv: Hållbarhet är en bred aspekt av kommunfullmäktiges målbild för 2022. Grundtanken är att vi inte får efterlämna en börda som överskuggar framtida generationers möjligheter. Det omfattar socioekonomiska faktorer, ekonomiska faktorer och det ekologiska perspektivet. Därmed ska Burlövs kommun verka för att ge såväl nuvarande som framtida generationers medborgare förutsättningar för en god hälsa, god livskvalitet och lika förutsättningar.
Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög och kvalitativ servicenivå och skapa goda förutsättningar för samverkan och bemöta alla medborgare och företagare lika. Därtill fokuserar målområdet på den fysiska tillgängligheten i den utemiljö och de fastigheter som kommunen ansvarar för såväl som tillgänglighet till kommunens verksamheter.
Trygga Burlöv: Trygghet är ett relativt begrepp som uppfattas olika. Genom att arbeta med den upplevda såväl som den faktiska tryggheten i alla delar av kommunens verksamheter kan vi också möta medborgarnas olika uppfattningar om vad som ger dem en tryggare och säkrare plats att leva och verka i.
God ekonomisk hushållning
Måluppföljning
Med utgångspunkt från Vision 2030 har fullmäktige beslutat om fyra strategiska inriktningar för perioden 2019–2022. De övergripande inriktningarna är Attraktiva Burlöv, Hållbara Burlöv, Tillgängliga Burlöv och Trygga Burlöv. I sammanställningen av arbetet med kommunens övergripande mål syns att flera underliggande målnivåer är uppfyllda. Andra mål är på väg att kunna uppfyllas i samband med målperiodens slut, sett till den progressionstakt som syns i indikatorerna. Det krävs dock ett fortsatt aktivt arbete för att de goda resultaten ska fortsätta och för att de områden som inte når angivna målnivåer idag ska stärkas.
Varumärket Burlöv ska stärkas för att attrahera medborgare, företag och personal till kommunen. För att målområdet Attraktiva Burlöv ska uppfyllas finns fem prioriterade mål, varav två bedöms vara uppfyllda för den fyraåriga målperioden och två av målen är på väg att uppfyllas.
Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög och kvalitativ servicenivå samt skapa goda förutsättningar för samverkan. Inom målområdet Tillgängliga Burlöv finns fyra prioriterade mål, varav två av målen är uppfyllda för 2022 och ett av målen bedöms kunna vara på väg att uppfyllas.
För målområdet Hållbara Burlöv finns mål kopplade till skolresultat och insatser för de medborgare som är i behov av ekonomiskt bistånd samt andel återvunnet hushållsavfall. Utöver dessa mål hör också två finansiella mål som ska säkerställa en långsiktig ekonomisk hållbarhet för kommunen. Utifrån de insatser som genomförts i verksamheterna under året innebär den samlade bedömningen att kommunfullmäktiges övergripande inriktning gällande Hållbara Burlöv är på väg att uppnås, även om man ännu inte nätt hela vägen fram.
Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att bo och verka i. För att målområdet Trygga Burlöv ska uppfyllas finns ett prioriterat mål som samtliga nämnder arbetar för att uppnå. Stort fokus har lagts på målet och det finns ett flertal relevanta aktiviteter kopplade till trygghet och säkerhet. Inte någon av de två indikatorerna som kopplas till målet har uppnåtts för 2022. Analys visar dock att en positiv förflyttning har uppnåtts och att Burlövs kommun stigit i rankingen från plats 104 till 78.
Målperioden för år 2019–2022 är nu avslutad. De fyra målområdena Attraktiva, Hållbara, Tillgängliga och Trygga Burlöv har under perioden tjänat som övergripande strategiska inriktningar för kommunen. Varje målområde har haft ett eller flera mål knutna till sig med i sin tur tillhörande indikatorer.
Det kan vid en övergripande bedömning konstateras att Burlövs kommun förflyttat sig i önskvärd riktning. För året har också ett överväldigande ekonomiskt resultat uppnåtts.
Många aktiviteter och åtgärder har genomförts -både under året och för hela målperioden – som på sikt kommer att leda till förbättring i kommunen. Pandemins påverkan kan ses både i vissa verksamheter och på resultaten för en del av indikatorerna. Detta bedöms dock förändras under kommande målperiod för år 2023-2026.
Ett fåtal indikatorer där utfallet kommer först nästkommande år samt omarbetning av vissa undersökningar har medfört att måluppföljningen i ett par fall blivit något trubbig.
Den sammanlagda bedömningen är att de aktiviteter och åtgärder som genomförts lett till en positiv förflyttning för Burlövs kommun. Arbetet kommer att fortsätta med de strategiska inriktningarna samt nya mål och indikatorer för målperioden 2023–2026.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
För att säkerställa ett bra resultat ska samtliga mål vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Det finns således mål utifrån ett finansiellt och ett verksamhetsmässigt perspektiv som utgör prioriteringen för vad som ska åstadkommas under året. Genom kontinuerlig uppföljning av målen säkerställs att verksamheterna följer politiska beslut och har en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Graderingen av måluppfyllelse i samband med bokslutet är följande:
Om 33 % eller färre av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras det med ett rött ljus.
Om andelen mål eller riktlinjer som bedöms nå det övergripande målet ligger i intervallet 34 % – 67 % markeras detta med gult ljus.
Om minst 68 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras detta med ett grönt ljus.
Trafikljusen visar därmed den samlade måluppfyllelsen per målområde.
Observera att målen är formulerade utifrån SKR:s rekommendationer om så kallade SMART:a mål. Målen ska därmed vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. Målformuleringarna ska därmed utläsas med ett inledande ”Till år 2022 ska…”
Attraktiva Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Varumärket Burlöv ska stärkas för att attrahera medborgare, företag och personal till kommunen.
Burlövs kommun är en tillväxtkommun med växande befolkning. Samtidigt som nya medborgare flyttar in är det viktigt att upprätthålla en god service som håller hög kvalitet gentemot kommunens befintliga invånare. Målområdet Attraktiva Burlöv innehåller flera underliggande mål som gemensamt bidrar till att stärka varumärket Burlöv, i syfte att attrahera medborgare, företagare och medarbetare. Tillsammans bildar målen en grund för att kommunen som helhet är attraktiv för dem som bor och verkar här.
Kommunen har fem mål tillhörande målområdet, varav två bedöms vara uppfyllda och två är på väg att uppfyllas. Bedömningen är att det inom målområdet skett en positiv utveckling till följd av en mängd genomförda och planerade aktiviteter. Den sammanvägda bedömningen, baserad på underliggande mål, är att målområdet uppnår gul status.
Burlövsborna ska vara mer nöjda med kommunen som en plats att leva och bo i så att de kan rekommendera andra att flytta hit
Resultatet för indikatorn gällande planberedskap för nya bostäder redovisas i SKRs rapport Öppna Jämförelser. Utfallet beräknas av SKR i tvåårsperioder, och perioden 2022-2023 kommer att redovisas i Öppna jämförelser-rapporten under 2024, vilket innebär att något resultat för 2022-2023 ännu inte finns att tillgå.
Planberedskapen i Burlöv bedöms vara fortsatt god. En viss minskning kan dock antas komma ske då framtagna planer tas i anspråk och bygglov för planerade bostäder beviljas. Utifrån SKR:s beräkningsmodell kommer angiven målnivå sannolikt att kunna uppnås för målperioden, om fortsatt planering vidhålls. Denna indikator bedöms grön.
Indikatorn gällande hur många som kan rekommendera andra att flytta till kommunen ersätter tidigare Nöjd-Region-Index-Rekommendation från SCB:s medborgarundersökning. Då SCB förändrat medborgarundersökningen både gällande frågor och svarsskala, har tidigare indikator ersatts. Detta innebär att 2021 års resultat får ses som en nollmätning. Enligt uppsatt målvärde för 2022 skulle minst 55 procent av medborgarna kunna rekommendera andra att flytta till kommunen. Resultatet uppgick till 49,6 procent för 2022. Intressant att jämföra med är resultatet från en annan fråga från medborgarundersökningen, där 87 procent tycker att Burlövs kommun är en ganska eller mycket bra plats att bo och leva på. Denna indikator bedöms röd, då målvärdet inte uppnås och då resultatet försämrats sen 2021.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Planberedskap för nya bostäder som kan byggas med stöd av alla gällande detaljplaner per den 31 december, antal per 1 000 invånare | 28,4 | 23 | |
| Medborgare som kan rekommendera andra att flytta till kommunen | 49,6 | 54 | 55 |
Minst 9 av 10 Burlövsbor som använder hemtjänsten ska vara nöjda med servicen
Målet att minst 9 av 10 Burlövsbor som använder hemtjänsten ska vara nöjda med servicen är destinerat till socialnämnden.
Resultatet i den nationella brukarundersökningen visar att 74 procent av brukarna är nöjda med hemtjänsten som helhet vilket är en förbättring med 9 procentenheter från 2020. För att öka förståelsen för brukarnas behov och synpunkter har ett komplement till den nationella brukarundersökningen tagits fram. Komplementet bygger på fördjupade intervjuer med brukare som erhåller insatser och kan bidra till en tydligare bild av vilka förbättringsåtgärder som behövs för att höja kvaliteten i hemvården.
Ett flertal aktiviteter har genomförts under 2022 i syfte att öka nöjdheten med servicen inom hemtjänsten och utvecklingsarbetet fortsätter enligt plan. Ny organisation inom hemvården tar tid att genomföra och se omedelbara effekter av eftersom det är ett långsiktigt förbättringsområde. Bland annat har hemvården arbetat aktivt i sin planering för att personalkontinuiteten ska vara så hög som möjligt. Ett mått gällande personalkontinuitet i hemvården visar att brukare i Burlöv som har minst två insatser om dagen av hemvården i snitt enbart behövt möta 10 olika medarbetare under en 14-dagarsperiod under 2022. Rikets alla kommuner har ett genomsnitt på 16. Detta bedöms kunna påverka nöjdheten positivt.
En positiv utveckling har skett sen år 2020 då utfallet blev 65, men indikatorn når ej det satta målvärdet för 2022 och målet får därför röd status.
Indikator
Utfall 2022
Utfall 2021
Mål 2022
Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn, andel (%)
74
92
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn, andel (%) | 74 | 92 |
Företagarna i Burlövs kommun ska i högre grad vara nöjda med den service som kommunen tillhandahåller
Kommunens arbete för att skapa ett gott företagsklimat har fortsatt under perioden. Ambitionen är att företag ska kunna erbjudas god service kring tillstånd och tillsyn samt stöd i utvecklingen av verksamheten, till exempel vid markförvärv. Genom regelbundna företagsbesök, företagslots, ett aktivt näringslivsråd och goda relationer till befintliga företagsföreningar bygger kommunen relationer till näringslivet som bidrar till ett gott företagsklimat och stimulerar den lokala arbetsmarknaden.
I Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimat har Burlövs kommun de senaste fem åren placerat sig bland de främsta tio procenten i riket. I år kom kommunen på 2:a plats i Skåne och på 6:e plats i Sverige.
Kvalitetsmätningen Insikt genomförs årligen av SKR. Undersökningen granskar kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företag. I Burlöv bedöms NKI (Nöjd Kund Index) för företag utifrån Bygglov, Miljö- och hälsoskydd och Livsmedelskontroll. Årets resultat presenterats i april efterföljande år, vilket innebär att utfallet för 2022 ännu inte är fastställt. Halvårsutfallet för 2022 visar emellertid på fortsatt goda resultat och innebär ett resultat över uppsatt målvärde. NKI (Nöjd Kund Index) för Burlöv uppgår till 80,2 vilket är en bra nivå. Högst omdöme ges Bemötande, med ett index på 86.
Indikatorn är uppnådd och målet får grön status.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Företagsklimat enligt Insikt – Totalt, NKI | 80,2 | 80,2 | 70 |
Burlövs kommun som arbetsgivare ska verka för en tryggad personalförsörjning genom att erbjuda heltid som norm i den utsträckning medarbetaren önskar
Kommunstyrelsen och HR-avdelningen på kommunledningsförvaltningen ansvarar särskilt för målet, som berör samtliga av kommunens verksamheter och medarbetare. Det bedrivs ett systematiskt arbete med att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare.
Burlövs kommun uppnådde redan 2020 målvärdet med att andelen heltidsanställda inom avtalsområdet AB (allmänna bestämmelser) exklusive timanställda och PAN skulle vara minst 79 procent. För år 2022 är andelen 84,1 procent. Ett partsgemensamt arbete har bedrivits. Inom ramen för varje verksamhet har man sett över vilka möjliga sätt som finns att organisera och bemanna verksamheten utifrån ett heltidsperspektiv på tjänsterna. För varje år ökar andelen heltidsanställningar, till viss del utifrån omvandlingar i samband med omorganisationer men främst utifrån att kommunen växter och då rekryteras heltidsanställningar i första hand.
Indikatorn är uppnådd och målet får grön status.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Andel heltidsanställda inom avtalsområdet AB (Allmänna Bestämmelser) exklusive timanställda och PAN | 84,1 | 83 | 80 |
PAN = Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för personlig assistent och anhörigvårdare.
Burlövs kommun ska i högre grad attrahera medarbetare med hög kompetens för att möjliggöra en god service till Burlövsborna
Målet att attrahera medarbetare med hög kompetens är utskickat till kommunstyrelsen samt till utbildnings- och kulturnämnden, men spänner över samtliga av kommunens förvaltningar. Burlövs kommun arbetar uthålligt för att vara en attraktiv arbetsgivare och det bedrivs ett systematiskt arbete med att attrahera, rekrytera, introducera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare.
Målet mäts genom indikatorn Medarbetarengagemang (HME) samt genom indikatorn årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen. HME följs upp vartannat år i samband med att en medarbetarenkät skickas ut till de anställda. Nästa medarbetarenkät genomförs år 2023 och då följs även indikatorn upp. Målvärdet uppnåddes vid förra mätningen och bedömningen är att utvecklingen är positiv, vilket gör att status bedöms vara gul.
Att rekrytera utbildade förskollärare är en utmaning då det är stor efterfrågan på denna profession. Trots detta har andelen årsarbetare i kommunens förskolor som har pedagogisk högskoleexamen ökat de senaste tre åren. Utfallet för 2022 är 49 procent och indikatorns målvärde nås således.
En indikator får grön status och en indikator får gul status. Målets status bedöms vara gul.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Medarbetarengagemang (HME) totalt kommunen - Totalindex | 77,3 | 79 | |
| Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, andel (%) | 49 | 48,4 | 45 |
Sjuksköterskor inom hemvården
Tillgängliga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög och kvalitativ servicenivå samt skapa goda förutsättningar för samverkan och bemöta alla medborgare och företagare lika.
Med tillgänglighet som ett övergripande målområde har kommunens nämnder getts i uppdrag att beakta och utveckla olika perspektiv av begreppet. Tillgänglighet följs därmed upp utifrån såväl den fysiska tillgängligheten till kommunens lokaler som hur medborgare och andra intressenter kan komma i kontakt med kommunen och få frågor besvarade eller hur brukare anser att de kan lämna synpunkter och få gehör för sina önskemål.
För att målområdet ska uppfyllas finns fyra prioriterade mål kopplade till Tillgängliga Burlöv. Måluppfyllelsen för målområdet visar att två av målen är uppfyllda och ett är på väg att uppfyllas. Den sammanvägda bedömningen, baserad på underliggande mål, är att målområdet uppnår gul status.
Kommunen ska tillhandahålla en högre grad av tillgänglighet för Burlövsborna avseende kontakten med dess verksamheter
Samtliga nämnder har i uppdrag att arbeta för att uppfylla målet att kommunen ska tillhandahålla en högre grad av tillgänglighet för Burlövsborna avseende kontakten med dess verksamheter. I syfte att tillhandahålla en hög grad av tillgänglighet för Burlövsborna har ett flertal aktiviteter genomförts under året.
Målet mäts genom två indikatorer. Indikatorn gällande andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får svar på en enkel fråga är numera borttagen från Kommunens kvalitet i korthet och mätningen genomförs inte längre från och med år 2021. Målvärdet fram till 2022 är satt till 70 och detta uppfylldes redan 2020. Bedömningen är att de aktiviteter som genomförs i syfte att utveckla kommunens servicenivå har en god effekt.
Indikatorn gällande andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum uppgår till 87 procent och målvärdet är således nått. Alla barn erbjuds plats på förskola inom de fyra månader som lagen föreskriver. Ett aktivt arbete har initierats för att i högre grad kunna erbjuda förskoleplats det datum som vårdnadshavarna önskar. Särskild hänsyn tas till barn som av psykiska, fysiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola har rätt att skyndsamt få förskoleplats.
Indikatorerna är uppfyllda och status bedöms vara grön.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) | 70 | ||
| Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) | 87 | 82 | 60 |
Burlövsborna ska i hög utsträckning uppleva att de erbjuds ett brett utbud av kulturaktiviteter och en bra biblioteksverksamhet
Målet att Burlövsborna i hög utsträckning ska uppleva att de erbjuds ett brett utbud av kulturaktiviteter och en bra biblioteksverksamhet är särskilt destinerat till utbildnings- och kulturnämnden. Dess verksamheter arbetar för att tillgängliggöra ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter samt för att skapa, tillhandahålla och utveckla mötesplatser i syfte att öka kommuninvånarnas känsla av delaktighet i samhället.
SCBs medborgarundersökningar har under 2022 ändrats och de frågor som indikatorerna kopplats till har tagits bort. Utbildnings- och kulturnämnden har under 2022 genomfört en egen besöksenkät där 973 kommuninvånare svarade. Resultaten har i denna höjts sedan föregående år: 95 procent av alla svarande känner sig alltid eller oftast välkomna. 85 procent tycker att det alltid eller oftast är ett utbud som passar dem. 87 procent tycker att det är enkelt att delta. 35 procent tycker att de alltid eller oftast kan påverka det verksamheterna erbjuder.
Angående indikatorn medborgare som är ganska eller mycket nöjda med bibliotekens utbud av aktiviteter så har 83,6 procent av de svarande i Burlövs kommun angett att de tycker att bibliotekens utbud av aktiviteter är mycket eller ganska bra. Eftersom frågorna har omformulerats är resultatet inte jämförbart med tidigare år.
Målet bedöms få en gul status då en av indikatorerna får grön status medan den andra indikatorns målvärde får gul status för 2022 (utfallet är oförändrat sen 2021).
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Medborgare som är ganska eller mycket nöjda med det lokala kultur- och nöjeslivet | 28 | 28 | 50 |
| Medborgare som är ganska eller mycket nöjda med bibliotekens utbud av aktiviteter | 83,6 | 60 |
Kommunala fastigheter och den yttre miljö som kommunen ansvarar för ska så långt det är möjligt vara tillgänglighetsanpassad för Burlövsborna
Kommunala fastigheter och den yttre miljö som kommunen ansvarar för ska så långt det är möjligt vara tillgänglighetsanpassade för Burlövsborna. Det finns ett särskilt mål avseende detta som är destinerat till kommunstyrelsen.
Arbetet pågår med att arbeta in tillgängligheten i kommunens gängse arbete. Främst sker det vid nybyggnation alternativt ombyggnation av fastigheter och den yttre miljön som kommunen ansvarar för. Gällande lagkrav innebär att frågor om tillgänglighet ska implementeras vid förvaltandet av befintliga byggnader och allmän platsmark såväl som vid nybyggnation vilket innebär att tillgänglighetshinder kan åtgärdas och förebyggas. Dessa lagkrav ersätter den tidigare indikatorn och målet bedöms få en grön status.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Andel åtgärdade enkelt avhjälpta hinder utifrån gjord inventering | 75 | 60 | 75 |
Minst 9 av 10 Burlövsbor som bor i ett särskilt boende ska tycka att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål
Socialnämnden ansvarar särskilt för målet att minst 9 av 10 Burlövsbor som bor i ett särskilt boende ska tycka att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål. Av de svarande i brukarundersökningen uppger 59 procent att de anser att hänsyn tas till deras åsikter och önskemål och målvärdet om 90 procent nås således inte. Undersökningen visar emellertid ett något bättre resultat jämfört med den senaste undersökningen som genomfördes 2020. På särskilt boende framkommer en tydlig skillnad när det gäller nöjdhet mellan boendena och således fortsätter arbetet med utveckling och kvalitetshöjande insatser för att kunna säkerställa en likvärdig service på kommunens boenden. Arbetet med att tydliggöra och kommunicera vilka förväntningar brukaren ska kunna ha på den service som erbjuds fortlöper.
Indikatorn är inte uppfylld för 2022, och målets status bedöms vara röd.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) | 59 | 90 |
Hållbara Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Burlövs kommun ska verka för att ge medborgarna förutsättningar för en god hälsa livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid.
Genom målområdet Hållbara Burlöv arbetar nämnderna aktivt för att ge kommunens invånare goda förutsättningar under livets olika skeenden. Därtill är det av vikt att inte efterlämna avtryck som överskuggar framtida generationers möjligheter att utvecklas. Utifrån det har kommunfullmäktige antagit mål gällande skolresultat och insatser för de medborgare som är i behov av ekonomiskt bistånd samt andel återvunnet hushållsavfall. Till detta hör också två finansiella mål som ska säkerställa en långsiktig ekonomisk hållbarhet för kommunen (se avsnitt 3.3 Finansiella mål).
Utifrån de insatser som genomförts i verksamheterna under året innebär den samlade bedömningen att kommunfullmäktiges övergripande inriktning gällande Hållbara Burlöv inte fullt uppnås och att fler insatser krävs för att få en långvarig måluppfyllelse. Bedömningen är grundad på de sammantaget tre verksamhetsmålen samt de två finansiella målen, samt till de riktade aktiviteter som genomförts i syfte att nå målet. Av målen är ett av de två finansiella målen uppnått för 2022, medan ett verksamhetsmål är på väg att uppnås. Den sammanvägda bedömningen, baserad på samtliga mål, är att målområdet uppnår gul status.
Alla elever ska ges förutsättningar för att nå kunskapsresultaten i läroplanen
Att alla elever ska ges förutsättningar för att nå kunskapsresultaten i läroplanen är ett av kommunfullmäktiges mål som destinerats till utbildnings- och kulturnämnden. Resultatet för 2022 är 65,2 procent vilket är en försämring jämfört med föregående år. Resultaten på Dalslundskolan (84 procent 2022) är bättre än exempelvis 2019 (77 procent) och 2021 (81 procent) vilket är positivt. Vårboskolans resultat har dock en negativ trend.
Samtliga grundskolor arbetar systematiskt med att utveckla undervisningen i ett gemensamt utvecklingsarbete vilket kommer att skapa förutsättningar för högre måluppfyllelse. En särskild analysgrupp bestående av rektorer från Arlöv, biträdande förvaltningschef och kvalitets- och utvecklingschef har tillsatts för att identifiera ytterligare utvecklingsinsatser för de elever som är berörda. Grundskolan har påbörjat den kommungemensamma satsningen på dels undervisningsutveckling och dels bättre resultatuppföljningsmetoder. Ett samarbete med Sverigeledande forskare inom området har inletts och satsningen förväntas pågå i flera år. Fortsatta satsningar på lovskola kan i viss mån kompensera för vissa elevgrupper.
Indikatorn för 2022 är inte uppnådd och målet bedöms få en röd status.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Elever i årskurs 9 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen (exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund), kommunala skolor, andel (%) | 65 | 68,1 | 79 |
Burlövsborna ska i högre grad ges förutsättningar att leva miljövänligt och minst hälften av hushållsavfallen återvinnas
Målet att Burlövsborna i högre grad ska ges förutsättningar att leva miljövänligt och minst hälften av hushållsavfallet återvinnas är destinerat till kommunstyrelsen.
Utvecklingen har under de senaste åren har varit positiv. Under perioden 2018-2022 har andelen hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning ökat med 10 procentenheter. Utfallet för 2022 kommer att presenteras först våren 2023 när all rapportering och datahantering är slutförd.
Under 2021 ökade insamlingen av förpackningar och returpapper i kommunen med ca 65 procent jämfört med 2018. Det är dock oklart hur insamlingen av förpackningar och returpapper från privata aktörer hanteras i statistiken. Någon uppdaterad analys har inte gjorts för 2021 års data. Mängden restavfall har minskat med nästan 20 procent per person mellan 2018 och 2021 vilket är positivt.
Utvecklingen av indikatorn har varit positiv över tid, och förväntningen är att denna utveckling fortsätter. Då utfallet ännu inte publicerats för 2022 sätts dock sammantaget status gul för målet.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Hushållsavfall som har samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel (%) | 37 | 40 |
Burlövsborna ska i större utsträckning vara självförsörjande genom arbete eller studier
Målet att Burlövsborna i större utsträckning ska vara självförsörjande genom arbete eller studier är destinerat till utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden. Ett antal aktiviteter genomförs under året i syfte att bidra till målets uppfyllande.
Indikatorn gällande ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd har uppnåtts för året, genom att andelen ej återaktualiserade personer uppgår till 93 procent. Kommunen arbetar med hållbara och långsiktiga planeringar och stegförflyttningar. Exempel på insatser som bidragit till måluppfyllelsen är samverkan med det lokala näringslivet och Arbetsförmedlingen genom projektet Samteam samt feriejobb för unga. Ansökningar om försörjningsstöd behandlas delvis av en digital medarbetare vilket möjliggör för socialsekreteraren att träffa den sökande i högre utsträckning vilket också bedöms vara bidragande till måluppfyllningen.
Målvärdet för indikatorn elever som avbryter kurs vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning uppnås inte. Utfallet ligger år 2022 på 24 procent (ju lägre desto bättre) och innebär en marginell försämring från föregående år. Insatser som ökat samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare samt en kontinuerlig uppföljning av elevresultat har fortlöpt under året. Flera kvalitetshöjande åtgärder i form av både kompetensutveckling och utveckling av lärplattformen har genomförts i syfte att förbättra resultaten. Inom ”Burlöv bygger utmärkt undervisning” arbetar lärarna med att utveckla undervisningens kvalitet så att genomströmningstakten ökar samt avbrotten minskar.
Gällande indikatorn ”Kursdeltagare på respektive kurs inom SFI som slutfört kurs, genomsnittlig tid i veckor” har målvärdet att kursdeltagare på SFI ska slutföra sin kurs på i genomsnitt 26 veckor inte uppnåtts för 2022. Genomströmningen har förbättrats på flera kurser, och kommunen ligger avsevärt bättre än riket på vissa kurser, men på några av kurserna är resultatet sämre. Kompetensutveckling för lärare samt utökat samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare är några anledningar till resultatet på de kurser där genomströmningen förbättrats.
Av målets tre tillhörande indikatorer har två röd status och en grön. Sammantaget bedöms målets statuts därför vara röd för 2022.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) | 93 | 92 | 82 |
| Elever som avbryter kurs vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, andel (%) | 24 | 23 | 18 |
| Kursdeltagare på respektive kurs inom sfi som slutfört kurs, genomsnittlig tid i veckor | 37 | 34 | 26 |
Trygga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Rött ljus
Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att bo och verka i. För att målet ska uppfyllas finns ett prioriterat mål kopplat till Trygga Burlöv. Stort fokus har lagts på målet och det finns ett flertal relevanta aktiviteter kopplade till trygghet och säkerhet.
En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där invånarna känner sig trygga, där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. För detta bedriver kommunen ett förebyggande arbete för att öka tryggheten, förebygga brottslighet och ha en hög krisberedskap.
Områdets bredd medför också att en heltäckande analys av samtliga insatser är svår att göra men utifrån polisens trygghetmätning och SKR:s ”Öppna jämförelser: trygghet och säkerhet” sammanställs en bild av kommunernas arbete utifrån ett övergripande samhällsperspektiv. Inte någon av de två indikatorerna som kopplas till målet har uppnåtts för 2022. Analys visar dock att en positiv förflyttning har uppnåtts och att Burlövs kommun stigit i rankingen från plats 104 till 78.
Den sammanvägda bedömningen, baserad på underliggande mål och indikatorer, är att målområdet får röd status, trots den positiva förflyttning som skett i ranking. Sammantaget har stora ansträngningar gjorts, och många samordnade insatser har genomförts i syfte att uppnå ökad säkerhet och trygghet. Detta arbete kommer att fortsätta även under nästa målperiod.
Burlövs kommun ska vara en tryggare och säkrare plats att leva och verka i
Trygghetsmätningen genomförs årligen i polisens olika lokalpolisområden där Burlöv tillhör samma område som Kävlinge, Staffanstorp och Lomma. Resultaten ges i form av ett index från 1-6 där 0 är ”närmast obefintligt problem” och 6 är ”alarmerande påtagligt problem”. Analysmodellen som ligger till grund för Polisens trygghetmätning uppdaterades under 2022. Strukturen i mätningen är samma som innan men några viktiga ändringar har gjorts. För att mätningen ska bli mer korrekt har intervallerna för problemområdena (t.ex. utomhusstörningar, trafik, utsatthet för brott) förändrats vilket innebär att problemindexen har justerats. För att ändå kunna jämföra bakåt i tiden har alla resultat räknats om retroaktivt. Detta innebär att kommunerna nu har fått nya, omräknade resultat för de senaste åren. Det totala problemindexet har inte förändrats vad gäller relationerna mellan kommuner, kommundelar, eller över tid.
Trygghetsmätningen 2022 har inneburit en marginell försämring av det samlade resultatet för Burlövs kommun från 2,27 år 2021 till 2,32 för år 2022. Sett i ett längre tidsperspektiv uppvisar Burlöv emellertid en tendens till ett förbättrat index. Nedskräpning upplevs av kommuninvånarna fortsatt som ett stort problem. Det är samma högra siffror som förra året och i Arlöv upplevs det till och med lite värre. Skadegörelse ligger också högt och även här upplevs det som störst problem i Arlöv. Den anmälda skadegörelsen har under perioden september 2021 till september 2022 minskat med 25 procent, vilket bekräftar den trend som kunnat skönjas de senaste åren. Ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen ligger på ungefär samma nivå som 2021. Den upplevda störningen är störst i Åkarp där ökningen är markant. Detta till skillnad från Arlöv, där man upplever att störningen har minskat. Att trafikregler inte respekteras är ett återkommande problem i kommunen och är som störst i Arlöv. Antalet trafikkontroller i kommunen dubblerades 2022, januari till september, jämfört med samma tid förra året. Polisens kontroller för ökad trafiksäkerhet kommer att fortsätta. Antalet medborgare som anmäler alla brott är för få. Trygghetsmätningen visar att det bara är 32 procent som uppger sig anmäla allt. Där är ingen större skillnad mellan kommunens olika delar. Oron för inbrott i bostad har minskat totalt i kommunen men är fortsatt hög i Åkarp. Detta trots att bostadsinbrotten var relativt få 2022. Många medborgare upplever att det är otryggt att åka buss eller tåg. Oron är något större i Arlöv än i Åkarp. En positiv utveckling är att färre känner sig otrygga ensam ute sen kväll.
Öppna jämförelser är en sammanställning över nationell statistik inom området Trygghet och säkerhet. Årets mål – att hamna på minst plats 50 – uppfylls inte. Däremot gör Burlövs kommun en positiv förflyttning med 26 placeringar från plats 104 till plats 78. De fyra underliggande kategorierna som ligger till grund för indikatorn är antal personskador, antal utvecklade bränder i byggnader, antal anmälda våldsbrott samt antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott. Det kan konstateras att antal bränder har minskat jämfört med föregående år. De övriga tre är oförändrade. Burlövs förbättrade placering kan inte enbart förklaras med att antalet bränder minskat, utan en förklaring är också att andra kommuner upplevt en försämrad utveckling.
Indikatorn gällande polisens trygghetsundersökning uppnås inte för 2022. Indikatorn rörande ranking i Öppna Jämförelsers undersökning uppnås inte heller, även om där kan ses en stor positiv förflyttning sedan 2021. Denna indikator får därför en gul status. Sammantaget bedöms målets status vara röd.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2021 | Mål 2022 |
|---|---|---|---|
| Polisens Trygghetsundersökning – Problemindex 0–6 | 2,32 | 2,27 | 2 |
| Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet, rankning | 78 | 104 | 50 |
Finansiella mål
Finansiellt mål 1
”Varje årsresultat exklusive reavinster från fastighetsförsäljning och exploateringsöverskott, ska vara lägst 2 % av intäkter från skatter och statsbidrag, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravavstämning.”
Målsättningen innebär att hänsyn måste tas till de beslut om reservationer av tidigare överskott som skett. Från årets resultat exklusive reavinster ska då läggas redovisade/planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare reserverats. Det framräknade resultatet benämns ”Justerat resultat” och redovisas i tabellen nedan.
| (mnkr) | Utfall 2020 | Utfall 2021 | Utfall 2022 |
|---|---|---|---|
| Resultat enligt resultaträkning | 40,1 | 83,1 | 108,5 |
| Avgår reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott | -1,0 | -2,6 | 51,6 |
| Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 0,0 | 0 | 0,0 |
| Justerat resultat | 39,1 | 80,5 | 56,9 |
Årets justerade resultat uppgår till + 56,9 mnkr, vilket motsvarar 4,5 procent av de samlade intäkterna från skatter och statsbidrag. Detta innebär att det justerade resultatet är 2,1 procent högre än den finansiella målsättningen för 2022. Resultatmålet är därmed uppfyllt för år 2022.
Sett utifrån hela målperioden 2019–2022 uppgår resultatet, exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, till +5,4 procent intäkterna från skatter och statsbidrag.
Finansiellt mål 2
”Burlövs kommun årliga självfinansieringsgrad ska vara minst 90 procent under målperioden.”
Målsättningen innebär att årets investeringsvolym till 90 procent ska finansieras med kommunens egna medel under målperioden 2019–2022. I det fall investeringsvolymen medför att en självfinansiering till 90 procent inte är möjlig under ett år bör de kommande årens investeringsvolym i större utsträckning finansieras med egna medel.
Investeringsvolymen, inklusive försäljningar och förvärv av anläggningstillgångar, uppgår under målperioden till 865,3 mnkr samtidigt som resultaten exklusive avskrivningar, nedskrivningar och inlösen av pensionsskulden är 552,4 mnkr, vilket innebär att kommunens självfinansieringsgrad uppgår till 63,8 procent. Det finansiella målet för självfinansieringsgrad av investeringarna uppnås därmed inte på grund av en omfattande investeringsnivå som sin tur är avhängigt beslutet att investera i ny badanläggning (331,6 mnkr) men även på grund av att kommunen under 2022 förvärvat mark inom främst Kronetorp (265,5 mnkr).
Sammantaget får målet röd status men exkluderas utgifter för markförvärv och försäljning av anläggningstillgångar under målperioden 2019–2022 uppgår investeringsvolymen till 602,7 mnkr och målet får en grön status. Självfinansieringsgraden av investeringarna hamnar då på en betydligt högre nivå motsvarade 91,6 procent.
Samlad bedömning av God ekonomisk hushållning
Målperioden för år 2019–2022 är nu avslutad. De fyra målområdena Attraktiva, Hållbara, Tillgängliga och Trygga Burlöv har under perioden tjänat som övergripande strategiska inriktningar för kommunen. Varje målområde har haft ett eller flera mål knutna till sig med i sin tur tillhörande indikatorer.
Det kan vid en övergripande bedömning konstateras att Burlövs kommun förflyttat sig i önskvärd riktning. För året har också ett överväldigande ekonomiskt resultat uppnåtts.
Många aktiviteter och åtgärder har genomförts -både under året och för hela målperioden – som på sikt kommer att leda till förbättring i kommunen. Pandemins påverkan kan ses både i vissa verksamheter och på resultaten för en del av indikatorerna. Detta bedöms dock förändras under kommande målperiod för år 2023–2026.
Ett fåtal indikatorer där utfallet kommer först nästkommande år samt omarbetning av vissa undersökningar har medfört att måluppföljningen i ett par fall blivit något trubbig.
Den sammanlagda bedömningen är att de aktiviteter och åtgärder som genomförts lett till en positiv förflyttning för Burlövs kommun. Arbetet kommer att fortsätta med de strategiska inriktningarna samt nya mål och indikatorer för målperioden 2023–2026.
I tabellen nedan sammanfattas måluppfyllelsen för de olika perspektiven inom god ekonomisk hushållning; övergripande mål och finansiella mål.
För kommunfullmäktiges övergripande mål når utfallet för respektive mål inte upp till den beslutade målnivån 2022 men att utvecklingen i stort har varit i önskvärd riktning
För de finansiella målen är utfallet såväl för 2022 som för hela målperioden 2019-2022 att målet om ett överskott med 2 procent av skatter och statsbidrag är uppfyllt medan självfinansieringsgraden av investeringar inte når upp till den satta målnivån 90 procent.
Den samlade bedömningen blir att kommunens verksamheter i huvudsak bedrivs utifrån god ekonomisk hushållning.
| Vi har uppnått målet | Vi är på väg att uppnå målet | Vi har inte uppnått målet | |
|---|---|---|---|
| Attraktiva Burlöv | X | ||
| Hållbara Burlöv | X | ||
| Tillgängliga Burlöv | X | ||
| Trygga Burlöv | X | ||
| Finansiell målsättning 1 | X | ||
| Finansiell målsättning 2 | (X)* | X |
* Om förvärv och försäljning av anläggningstillgångar (markförvärv) exkluderas har målet om självfinansiering uppnåtts över målperioden 2019–2022.
Resultat och ekonomisk ställning i kommunala verksamheter
Årets resultat
Burlövs kommuns ekonomi har under de senaste åren varit genomgående god med tillfredställande överskott. I diagrammet nedan redovisas resultatutvecklingen de senaste fem åren. Till stor del har resultaten de senaste åren påverkat av jämförelsestörande poster bestående av exploateringsöverskott, orealiserade vinster av kommunens finansiella placeringar och gatukostnadsersättningar. Resultatet 2019 har varit ett undantag då kommunen redovisade ett negativt resultat motsvarande -16,1 mnkr. Det negativa resultatet förklaras huvudsakligen att kommunen löste in delar av pensionsskulden, ca 100,0 mnkr.
Årets resultat 2022 uppgår till +108,5 mnkr och är i förhållande till tidigare år det högsta resultatet Burlövs kommun haft sedan 2000-talets start. De jämförelsestörande posterna är totalt +11,1 mnkr och består av exploateringsöverskott (+51,6 mnkr), gatukostnadsersättningar (+6,5 mnkr), orealiserade förluster av kommunens finansiella placeringar (-35,8 mnkr), rivning och utrangering av gamla badhuset (-5,7 mnkr) och nedskrivning av bredbandsverksamheten (-5,5 mnkr).
Exklusive jämförelsestörande poster uppgår årets resultat till +97,4 mnkr, vilket är +55,8 mnkr bättre jämfört med föregående årsresultat. Resultatförändringen förklaras till stor del med ökade skatteintäkter (+91,4 mnkr). Under 2022 ökar verksamhetens nettokostnader med 3,8 procent (43,3 mnkr) medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 7,8 procent (91,4 mnkr).
Nettokostnaden ökar inom samtliga nämnder och störst ökning finns inom utbildnings- och kulturnämnden (20,1 mnkr) och kommunstyrelsen (10,0 mnkr).
Resultatutveckling
Utifrån begreppet god ekonomisk hushållning är det viktigt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Verksamheternas kostnader bör därför inte öka i snabbare takt än intäkterna från skatter och statsbidrag. Genom att ställa verksamhetens nettokostnader i relation till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag ges en bild av hur kommunen finansierat sin verksamhet, det vill säga om det finns balans mellan intäkter och kostnader.
Under de senaste fem åren har kommunens skatteintäkter ökat i högre takt än kommunens nettokostnader. Nettokostnaderna har under denna period ökat med 226,9 mnkr, vilket motsvarar 24,1 procent, medan skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 278,0 mnkr, motsvarande 28,2 procent.
Verksamhetens nettokostnader har under 2022 ökat med 43,3 mnkr och uppgår till 1 169,6 mnkr, vilket är en ökning med 3,8 procent jämfört med 2021. En stor del av kostnadsökningarna mellan åren går att hänföra till pris- och löneuppräkningar mellan åren. Personalkostnaderna står för den största delen av årets samtliga driftskostnadsökningar, en ökning med 19,8 mnkr jämfört med föregående år.
Kostnader för köp av huvudverksamhet har ökat med 18,6 mnkr, kostnadsökningar finns framförallt inom pedagogiska verksamhet och vård och omsorg. Vidare har avskrivningarna ökat med 6,8 mnkr. och förklaras huvudsakligen med att ny badanläggning tagits i bruk vilket genererat högre avskrivningskostnader.
Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 91,5 mnkr, vilket motsvarar 7,8 procent jämfört med föregående år. Bidragande faktorer till den gynnsamma utvecklingen är framförallt kommunens befolkningstillväxt. Inkomstutjämningen som kompenserar kommuner för låg skattekraft står för den största ökningen, 23,1 mnkr medan kostnadsutjämningen som kompenserar kommuner för bland annat en ogynnsam befolkningsstruktur står för 8,7mnkr. Dock har avgifter för LSS-utjämningen som utjämnar kostnadsskillnader i kommunernas LSS-verksamheter ökat med 7,1 mnkr.
Nämndernas resultatutveckling
Nämndernas resultatutveckling (nettokostnadsutveckling) bygger på utfall för intäkter minus kostnader, justerat med interna intäkt- och kostnadsposter, jämfört mellan åren 2021 och 2022. I underlaget exkluderas förändring i kapitaltjänster, internhyra samt löneökningar enligt avtalsrörelsen.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens nettokostnad ökade med 3,4 mnkr eller 2,18 procent räknat i fasta priser 2022 jämfört med 2021. Nämndens intäkter ökade med 1,3 mnkr eller 0,8 procent jämfört med 2021. Nämndens kostnader ökade med 4,7 mnkr eller 2,9 procent, främst inom politisk verksamhet, fysisk och teknisk planering samt teknisk avdelning.
Miljö- och byggnämnden
Miljö- och byggnämndens nettokostnader ökade med 0,8 mnkr (20,2 procent) mellan 2021 och 2022. Intäkterna minskade med 0,9 mnkr främst inom bygglovsverksamheten.
Nämndens resultat för 2022 är 31 procent (0,2 mnkr) lägre än resultatet 2021. Resultatförsämringen beror främst på minskade intäkter inom bygglov.
Utbildnings- och kulturnämnden
Utbildnings- och kulturnämndens nettokostnader har ökat med 7,8 mnkr (+1,35 procent) mellan 2021 och 2022.
Intäkter har ökat med 10,9 mnkr (7,9 procent) varav försäljningsintäkter samt taxor och avgifter står för 6,5 mnkr. Statsbidrag och försäljning av verksamhet inklusive intern försäljning har ökat med 3,9 mnkr.
Största intäktsökningen mellan åren finner man inom kultur och fritid avseende Burlövsbadet med +6,6 mnkr och måltids-och lokalvårdsenheten med +3,7 mnkr, samt förskola +3,6 mnkr. En minskning av intäkter finns inom grundskola och vuxenutbildning.
Kostnaderna har ökat med 18,7 mnkr (2,6 procent). Personalkostnader har ökat med 5,9 mnkr och övriga kostnader med 12,8 mnkr varav köp av verksamhet står för cirka 3,6 mnkr. Årets inflation har inte beaktats i nettokostnadsutvecklingen. Störst kostnadsökning avser Burlövsbadet med 10,1 mnkr.
Socialnämnden
Nämndens nettokostnad har minskat med 1,1 mnkr jämfört med 2021.
Intäkterna har minskat jämfört med 2021 med -0,7 mnkr. Under 2021 fick nämnden ersättningar från Socialstyrelsen för covid-19 relaterade kostnader samt ersättningar från Försäkringskassan för höga sjuklönetal.
Totala kostnader har sammantaget minskat med 1,8 mnkr jämför med 2021.
Nämnd och central administration visar en nettokostnadsminskning mellan åren på 26 tkr. Verksamhetsområdet har haft vakanta tjänster under delar av året.
Inom Vård- och äldreomsorg finns en nettokostnadsminskning med 0,6 mnkr tkr då inköp av sjukvårdsrelaterad utrustning inte har varit nödvändig i samma utsträckning som under 2021.
LSS visar en nettokostnadsminskning mellan åren på 0,1 mnkr. Under 2022 har kostnaden för placering utanför kommunen inom korttids-och fritidsverksamheten blivit lägre.
Nettokostnadsförändringen inom Individ och familjeomsorgen, visar mellan åren, på lägre nettokostnader på 0,3 mnkr. Under året har intäkter från Migrationsverket ökat, enligt Massflyktingsdirektivet, samt att kostnaden för försörjningsstödet har minskat vilket sammantaget balanserar ökade kostnader för institutionsplaceringar.
Budgetavvikelse
Budgeten har en central roll i den kommunala ekonomistyrningen. Med budgeten sätter fullmäktige gränser för nämndernas resursförbrukning och styr mot finansiella mål och god ekonomisk hushållning. I följande avsnitt beskrivs de avvikelser som beräknas uppstå i förhållande till kommunens beslutade budget 2022. Budgetavvikelserna förklaras mer i detalj i tabellen och texten nedan:
| Budgetavvikelse 2022 (mnkr) | Utfall 2022 | Budget 2022 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Nettokostnader | -1 114,2 | -1 125,9 | 11,7 |
| Avskrivningar | -55,4 | -60,4 | 5,0 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1 169,6 | -1 186,3 | 16,7 |
| Skatter, statsbidrag enligt SKR | 1 264,9 | 1 227,9 | 37,0 |
| Finansiella poster | 8,8 | 4,3 | 4,5 |
| Uppräkning S Stambanan | -6,7 | -1,0 | -5,7 |
| Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster | 97,4 | 44,9 | 52,5 |
| Jämförelsestörande poster | |||
| Exploateringsöverskott | 51,6 | 23,0 | 28,6 |
| Rivning av gamla Burlövsbadet | -4,8 | 0,0 | -4,8 |
| Nedskrivning av bredbandsverksamheten | -5,5 | 0,0 | -5,5 |
| Utrangering/försäljning av anlägg-ningstillgångar | -0,9 | 0,0 | -0,9 |
| Gatukostnadsersättningar | 6,5 | 0,0 | 6,5 |
| Orealiserade vinster/förluster av värdepapper | -35,8 | 3,9 | -39,7 |
| Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster | 108,5 | 71,8 | 36,7 |
Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster uppgår till +108,5 mnkr. Exklusive jämförelsestörande poster uppgår årets resultat till +97,4 mnkr, vilket är 52,5 mnkr bättre än budget.
Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar uppgår till 1 169,6 mnkr och är 16,8 mnkr lägre i förhållande till budget. Nämnderna sammantaget redovisar en negativ budgetavvikelse på -10,5 mnkr medan de centrala verksamheterna redovisar ett överskott på 22,2 mnkr.
Budgetavvikelsen inom kommunens centrala verksamheter beror främst på att medel för oförutsett och avsatta sociala projektmedel inte används fullt ut under året, totalt +16,6 mnkr. Löneökningar har även hamnat på en lägre nivå än budgeterat och genererar en positiv budgetavvikelse motsvarande +3,6 mnkr. Semesterlöneskulden och upplupna löner har minskat under året och påverkar resultatet positivt, totalt +3,3 mnkr i förhållande till budget. Bidrag från Migrationsverket för nyanlända flyktingar ger också en positiv budgetavvikelse med +1,0 mnkr. Pensionskostnaderna och interna pensionsavgifter överskrider dock budgeten med -2,2 mnkr.
Årets kostnader för avskrivningarna är lägre med 5,0 mnkr jämfört med budget, vilket förklaras med att kommunen har fortsatt stora investeringsutgifter upptagna som pågående arbete i balansräkningen. Avskrivningar för dessa projekt kommer att belasta driftresultatet med årliga avskrivningar under nyttjandeperioden när de tas i drift.
Skatteintäkter och statsbidrag är bättre med +37,0 mnkr jämfört med budget. Detta förklaras huvudsakligen med att sysselsättningen och lönesumman ökar mer än tidigare bedömningar, vilket har bidragit till att slutavräkningen för 2021 och 2022 justerats med cirka 26,5 i förhållande till budget. Särskilt riktade statsbidrag till skola och äldre har under årets klassats om från riktade statsbidrag till generella och därmed förstärkt resultatet med totalt 9,1 mnkr: skolmiljarden (2,9 mnkr), stöd till kommuner med särskilda utmaningar (5,0 mnkr), tillfälligt stöd på grund av ökade kostnader för finansiering (0,4 mnkr), kommunens medverkan i 2022 års val (0,5 mnkr) och tillfälligt stöd för kriget i Ukraina (0,3 mnkr).
De finansiella posterna är 1,4 mnkr högre än budgeterat och förklaras framför allt med betydligt högre kostnader för indexuppräkning för Södra stambanan. Det index som styr åtagandet har ökat markant de två senaste två åren. Budgetavvikelsen för Södra stambanan uppgår till -5,4 mnkr. Ränteintäkter är dock +3,2 mnkr högre än budgeterat, varav 2,9 mnkr avser till ränteintäkter för lån till moderbolaget Skärfläckan och 0,3 mnkr avser lån till VA-SYD. Utdelning från överskottsfonden avseende pensioner ger också en positiv budgetavvikelse motsvarade 0,7 mnkr och påverkar finansnettot positivt.
Budgetavvikelserna avseende jämförelsestörande poster uppgår till totalt -15,8 mnkr och beror i huvudsak på att orealiserade förluster för placerade medel (-39,7 mnkr), nedskrivning av bredbandsverksamheten (-5,5 mnkr), kostnader för rivning av gamla badet (-4,8 mnkr) och utrangering av anläggningstillgångar (-0,9 mnkr). Övriga jämförelsestörande poster genererar positiva budgetavvikelser och avser exploateringsöverskott för kv. Hanna (28,6 mnkr) och erhållna gatukostnadsersättningar under året (6,5 mnkr).
Nämndernas budgetavvikelse
| Budgetavvikelse per nämnd (tkr) | Bokslut 2022 | Budget 2022 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | -146 861 | -152 211 | 5 350 |
| Miljö- och byggnämnden | -5 160 | -5 684 | 524 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | -643 936 | -629 501 | -14 435 |
| Socialnämnden | -358 251 | -356 354 | -1 897 |
| Summa nämnder | -1 154 208 | -1 143 750 | -10 458 |
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat i förhållande till budget, +5,4 mnkr. Det positiva resultatet hänförs till gemensamma verksamheter (+8,8 mnkr) och politisk verksamhet (+1,4 mnkr). Överskottet inom gemensamma verksamheter beror huvudsakligen på att oförbrukade centrala medel inom förvaltningen samt lägre personalkostnader på grund av vakanser, framför allt inom HR-avdelningen, tillväxtavdelningen och ekonomiavdelningen. Det positiva resultatet inom politisk verksamhet är hänförbart till lägre kostnaderna för sammanträden, oanvända medel för bland annat internationella samarbeten, kurser och informationsmöten.
Överskottet inom förvaltningen dämpas med det negativa resultatet som återfinns inom tekniska avdelningen, -5,8 mnkr. Det negativa resultatet beror främst på ökade kostnader kopplade till höga elpriser. Bredbandsverksamheten visar dock ett positivt resultat med +2,1 mnkr till följd av återföring av avsättning för tidigare erhållen skadeståndsersättning.
Miljö- och byggnämnden
Miljö och byggnämnden redovisar ett överskott om 0,5 mnkr i förhållande till budget. Budgetöverskottet beror dels på att verksamheten haft lägre personalkostnader på grund av vakant tjänst och dels på erhållen inbetalning avseende sanktionsavgift. Övriga intäkter understiger miljö- och byggnämndens budget med cirka 0,5 mnkr och beror främst på den låga ärendeingågen under 2022.
Utbildning- och kulturnämnden
Utbildnings- och kulturnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse med -14,4 mnkr. Kultur- och fritid redovisar ett underskott på 5,2 mnkr och utbildningsdelen redovisar ett underskott på 9,2 mnkr, varav 4,9 mnkr avser gymnasieverksamhet.
Kultur- och fritids negativa avvikelse mot budget avser förväntat underskott för Burlövsbadet på grund av lägre försäljningsintäkter, högre personalkostnader och engångskostnader i samband med uppstart samt kostnadsökningar inom allmänkultur och biblioteksverksamheten.
Underskottet inom utbildning återfinns framför allt inom gymnasieutbildning (-4,9 mnkr) och beror till stor del på fler elever än reviderad budget 2022. Stor avvikelse finns även inom vuxenutbildning (-3,5 mnkr) och beror på minskad efterfrågan på vuxenutbildningar vilket lett till återkrav av statsbidrag.
Intäkterna för utbildnings- och kulturnämnden är 15,3 mnkr högre än budget och avser främst högre statsbidragsintäkter med 4,4 mnkr, intäkter från Försäkringskassan avseende ersättning för sjuklönekostnader med 3,4 mnkr, samt 2,0 mnkr högre interkommunal ersättning. Nämnden har fått högre kompensation i budget för sociala avgifter (PO) under 2022 som påverkat resultatet positivt med 2,5 mnkr. Även intern försäljning av verksamhet överstiger budget med 3,7 mnkr.
Kostnaderna överstiger utbildnings- och kulturnämndens budget med 29,8 mnkr. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal är 9,6 mnkr högre än budget och har till viss del motsvarighet på intäktssidan i form av riktade statsbidrag och försäljning av verksamhet till andra kommuner. Därutöver återfinns högre kostnader för interkommunal ersättning och köp av verksamhet internt med 8,9 mnkr och övriga driftskostnader med 11,3 mnkr. Inflationen har haft negativ påverkan på kostnaderna under året.
Socialnämnden
Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse för 2022 på -1,9 mnkr. Vård och omsorg samt individ- och familjeomsorg visa på underskott medan nämnd och central administration samt LSS-verksamheten ett överskott.
Nämnds- och centraladministration redovisar en positiv budgetavvikelse på +2,1 mnkr mnkr. Överskottet förklaras med att reserverade anslag inte nyttjas fullt ut under året och att vakanser har uppstått under året.
Vård och omsorg redovisar ett negativt resultat på -3,4 mnkr. Underskottet härleds framför allt till ökade personalkostnader inom hemvården. Antalet beslutade hemtjänsttimmar har ökat mot budget med 17,4 procent och med en ökning mot tidigare år med 6,9 procent. Verksamheten har även varit påverkad av pandemin under första kvartalet. Behovet av kvalificerad personal har varit stort vid delegeringar, tillgången dålig, vilket har gett ökad övertidsersättning.
Underskottet inom vård och omsorg dämpas dock av att det är lägre kostnader mot budget inom särskild boende och rehabilitering. Överskottet förklaras dels med vakanta tjänster, dels med schemaomläggningar som ger en bättre och effektivare resurshantering av personal. Bostadsanpassningar har varit färre under 2022 och inte lika omfattande och visar därför en positiv avvikelse (+1,1 mnkr) samt att efterfrågan på tekniska hjälpmedel har varit lägre.
LSS-verksamheten prognostiserar en positiv budgetavvikelse på 1,0 mnkr, vilket huvudsakligen förklaras av att LSS boende har fått högre intäkter på grund av återsökt moms. Inom Personlig assistans är det lägre kostnader mot budget till Försäkringskassan på grund av färre antal ärenden. Daglig verksamhet har högre intäkter mot budget då verksamheten har berett en skolelev plats. Sammanfattningsvis, Boende LSS +0,3 mnkr, Personlig assistans +0,3 mnkr och Daglig verksamhet +0,4 mnkr.
Individ- och familjeomsorgen visar sammantaget en negativ budgetavvikelse på -1,6 mnkr. Kostnader för konsulentstödda familjehemsplaceringar och institutionsplaceringar för vuxna överstiger budget med totalt 11,2 mnkr. Behovet av köpta jourhemsplatser och platser i externa familjehem har ökat kraftigt med anledning av en rad allvarliga orosanmälningar som lett till omedelbara placeringar. Skyddat boende är som regel akut vilket kan innebära förändringar som är svåra att förutse.
Personalkostnaden är lägre mot budget med 7,6 mnkr och balanserar delvis ökad placeringskostnad. Tiden mellan en anställning slutar och en ny tillsätts varierar och bidrar till lägre personalkostnader samt att alla tjänster ska vakans prövas enligt beslutad åtgärdsplan.
Ekonomiskt bistånd visar en positiv avvikelse på drygt 2,0 mnkr. Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat under 2022, med 28 hushåll, att jämföra med föregående år. Genomsnittliga antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd uppgick till 160 stycken under 2022.
Investeringsredovisning
Liksom de flesta kommuner i Sverige är Burlövs kommun inne i en period med höga investeringsnivåer. Det beror dels på att en ökad befolkning ger behov av fler platser i barnomsorg, skola och omsorg, dels på att det finns ett behov av att återinvestera i kommunens anläggningar och fastigheter. Under perioden 2023–2025 planerar Burlövs kommun att investera sammanlagt cirka 700 mnkr.
Kommunens investeringsbudget för 2022 är 479,9 mnkr inklusive beslutade tilläggsanslag. Bruttoinvesteringar uppgick till 375,3 mnkr medan investeringsbidrag till 2,3 mnkr, vilket är 106,9 mnkr lägre än den budgeterade nivån. Detta innebär att cirka 78,2 % av den totala investeringsramen har använts. Den höga investeringsvolymen under 2022 förklaras huvudsakligen med att kommunen under 2022 genomfört förvärv av mark i både stationsområdet Åkarp samt stadsdelen Kronetorpsstaden, totalt 265,5 mnkr, vilket inte budgeterats 2022. Markförvärven medför att kommunen får rådighet över mark och därmed kan styra utbyggnadstakten av bostäder och kvalitet på det som byggs.
Nettoinvesteringar exklusive årets markförvärv uppgår till 107,5 mnkr och innebär att cirka 50 % av den totala investeringsramen har använts. Under 2022 har två byggnadsprojekt färdigställts, Burlövsbadet och Fritids- och föreningshuset Magneten. Nybyggnation av Grönebo förskola är i slutfasen och invigning planeras i början av 2023. Övriga större byggnationsprojekt som gått i mer aktiv fas är bland annat tillbyggnad av Tågarpskolan, Rusthållargårdens förskola, Kronetorpsskolan, ombyggnad av Bibliotek och Dalslundskolan.
Det finns även investeringsprojekt som har senarelagts till 2023-2025. Förseningar beror på en mängd olika faktorer, där omvärldsläget har lett till försenade leveranser och stor osäkerhet samtidigt som planeringsfaktorer och överklaganden också har påverkat tidsplanerna.
Kassaflöde
Kassaflödesanalysen visar betalningsströmmarna i kommunen och hur de likvida medlen förändras under året. Kassaflödesanalysen utgår från årets resultat exklusive jämförelsestörande poster enligt resultaträkningen och exkluderar poster som inte motsvaras av ut- eller inbetalningar. Därutöver påverkas likviditeten av ut- och inbetalningar som inte redovisas i resultaträkningen; främst investeringar, försäljningar, in- och utlåning samt finansiella placeringar.
| Kassaflöde (mnkr) | 2022 | 2021 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Medel från: | |||
| Löpande verksamhet | 179,7 | 29,1 | 150,6 |
| Investeringsverksamhet | -373,0 | -258,7 | -114,3 |
| Finansiell verksamhet | 222,2 | 2,8 | 219,4 |
| Bidrag till infrastruktur | 0,0 | -14,5 | 14,5 |
| Årets Kassaflöde | 28,9 | -241,3 | 270,2 |
| Likvida medel: | |||
| Vid årets början | 40,2 | 281,5 | -241,3 |
| Vid årets slut | 69,1 | 40,2 | 28,9 |
Kommunens likviditet har varit mycket god under lång tid. Kassaflödet från den löpande verksamheten har tillsammans med försäljningar av exploateringsmark täckt investeringsutgifterna fullt ut. Under 2022 har kommunen förvärvat ett stort markområde inom Kronetorp och behövt låna 240,0 mnkr.
Kassaflödet från den löpande verksamheten blev +150,6 mnkr bättre i förhållande till föregående år. Ökningen är framför allt kopplad till årets positiva resultat och exploateringsöverskott (51,6 mnkr).
Förutom kassaflödet från den löpande verksamheten påverkas likviditeten av investeringar, försäljningar samt ut- och inlåning och finansiella omdispositioner. Nettoinvesteringarna uppgick till 373,0 mnkr, varav 210,0 mnkr avser markförvärv inom Kronetorp, vilket förklarar den stora förändringen i kassaflödet för investeringsverksamheten mellan åren.
Förändringen inom finansiell verksamhet är framförallt kopplat till nyupplåning 2022 (240,0 mnkr). Burlövs kommun svarar även för finansieringen av VA SYD:s verksamhet inom Burlöv. Under 2022 lånade kommunen ut netto 16,6 mnkr, vilket belastade kommunens likviditet
Kassaflödet totalt, det vill säga likviditetsförändringen, uppgick till +28,9 mnkr, vilket gjorde att de likvida medlen ökade från 40,2 mnkr 2021 till 69,1 mnkr vid 2022 års slut.
Soliditet
Burlövs kommuns egna kapital uppgår per den 31 december 2022 till 1 621,8 mnkr, vilket är 108,5 mnkr mer jämfört med 2021. Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna, uppgår till 76,0 procent vilket är -8,4 procent lägre än föregående år. Förändringen är till stor del kopplad till ökade anläggningstillgångar på grund av investeringar i ny badanläggning.
En hög soliditet innebär att endast en mindre del av intäkterna behöver tas i anspråk för räntekostnader och amortering av skulder, vilket medför att utrymmet för att täcka verksamhetens löpande kostnader ökar. Soliditeten är på så sätt ett mått på de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna.
Enligt de kommunala redovisningsreglerna tas inte den skuld kommunen har för pensioner intjänade före 1998 upp i balansräkningen, utan redovisas som en så kallad ansvarsförbindelse. Hade denna post räknats in i balansräkningen skulle soliditeten uppgått till 68,4 procent, vilket är cirka 6,6 procent lägre jämfört med föregående år.
Borgensåtagande
Totalbeloppet för kommunens borgensåtaganden ökade med 5,8 mnkr till 774,9. Borgen för Sydvatten AB ökade med 6,1 mnkr till 48,5 mnkr. Borgen för Burlövs Bostäder AB var oförändrad 722 mnkr under hela 2022. Övriga borgensåtaganden som avser främst pensionsskulder till kommunala bolag har minskat med 0,3 mnkr.
Burlövs kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld, för Kommuninvest i Sverige AB:s alla nuvarande och framtida förpliktelser. Alla medlemskommuner i Kommuninvest har tecknat likalydande borgensförbindelser.
Resultat och ekonomisk ställning i den kommunala koncernen
Skärfläckan AB
Bolagets finansiella ställning påverkas i stor utsträckning av dotterbolagets förutsättningar att lämna kapitaltillskott i form av koncernbidrag. Moderbolaget har erhållit 3,9 mnkr i koncernbidrag från Burlövs Bostäder AB. Bolagets intjänade förmåga bedöms ligga i stort sett på samma nivå som föregående år. Moderbolagets resultat uppgår till +2,0 tkr efter bokslutsdispositioner och skatt. Det bundna egna kapitalet uppgår till 0,1 mnkr.
Burlövs Bostäder AB
Årets resultat före bokslutsdispositioner uppgick till 27,0 mnkr, vilket är en förbättring med 2,4 mnkr jämfört med 2021. Hyrorna höjdes med 1,9 procent från den 1 februari 2022 och vid årets slut uppgick bolagets hyresintäkter 227,3 mnkr. Den genomsnittliga bostadshyran är 1 177 kr/kvm.
Driftskostnaderna har ökat jämfört med föregående år och uppgick till 350 kr/kvm jämfört med 327 kr/kvm för 2021. Kostnaderna för underhåll har under året minskat något jämfört med tidigare år då det genomförts färre kostnadsbokförda ombyggnadsprojekt. Underhållsnivån uppgick till 209 kr/kvm jämfört med 211 kr/kvm för 2021.
Energiuppföljning är en viktig del både för den ekonomiska uppföljningen och för miljöpåverkan. Under hösten har justeringar gjorts i fastigheterna, genom att sänka temperaturerna i lägenheterna med ca 0,5–1,0 grader. Detta, tillsammans med att januari och februari 2022 var betydligt varmare än 2021, har medfört att bolagets faktiska värmeförbrukning (fjärrvärme och gas) under året har minskat med 1 969 500 kWh. Totala förbrukningen uppgick till 22 278 200 kWh.
Direktavkastningen på bokfört värde på byggnader per 2022-12-31 uppgick till 7,3 procent, vilket är en höjning med 0,3 procent jämfört med föregående år. Direktavkastningen på marknadsvärdet ökade med 0,2 procent under 2022 och vid årets slut uppgick till 2,0 procent.
Bolaget har mellan åren 2007 och 2020 lämnat koncernbidrag till moderbolaget och erhållit ett villkorat aktieägartillskott som till storleken motsvarar det lämnade koncernbidraget minskat med den statliga skatten som bolaget annars skulle ha betalat.
Från och med 2021 lämnar bolaget ett koncernbidrag till moderbolaget men erhåller inget aktieägartillskott efter instruktioner från moderbolaget. Bolaget har under 2022 lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget motsvarande 3,9 mnkr.
Bolaget gör årligen en värdering av fastighetsbeståndet. Bolagets fastigheter är per 2022-12-31 bokförda till 1 098 mnkr, vilket motsvarar ett värde på 5 478 kr/kvm. Fastigheternas samlade marknadsvärde bedöms vid värdetidpunkten per balansdagen 2022-12-31 till 3 508 mnkr +/- 10 procent, vilket motsvarar 17 504 kr/kvm. Marknadsvärdet definieras som det mest sannolika priset vid en försäljning på en fri och öppen fastighetsmarknad vid en viss angiven tidpunkt. Det finns inget nedskrivningsbehov för någon av bolagets fastigheter.
Driftskostnaderna bedöms i normalfallet följa inflationen. Den långsiktiga vakansgraden för bostäder bedöms uppgå till mellan 0 och 2 procent och för lokaler till mellan 2 och 5 procent. Direktavkastningskravet för fastighetsportföljen bedöms ligga mellan cirka 3,0 – 6,0 procent.
Inga fastighetsförvärv har skett under året.
Nyproduktion fortskrider enligt plan inom kv. Södra Pillevallen, kv. Lervägen/Murvägen, kv. Vanningsåker och Burlövs Center P-hustomten.
Inga nya lån har tagits upp under året men ett lån på 44,6 mnkr har betalts av. Den totala låneportföljen uppgick 2022-12-31 till 722,0 mnkr (766,6). Alla lån har kommunal borgen som säkerhet. Bolaget betalar en marknadsmässig avgift för utnyttjade krediter som har kommunal borgen som säkerhet.
Marknadsräntorna har under flera år legat på en låg nivå men har under året stigit till följd av Riksbankens höjning av reporäntan. För att hantera ränterisken i bolagets skuldportfölj och för att uppnå en rimlig och väl avvägd ränterisk används ränteswappar. Bolaget har under 2022 tagit upp en ny swap på 60 mnkr. En swap på 30 mnkr och ett räntetak på 30 mnkr har enligt avtal avslutats under året.
Personalomsättningen har för 2022 legat på nästan samma nivå som föregående år, 5,0 procent (6 procent).
Burlövs Bostäder Parkering AB
Bolagets intäkter för uthyrning av parkeringsplatser har ökat under 2022. Årets resultat uppgår till 0,1 mnkr.
VA SYD
Årets resultat uppgår till +/- 0 mnkr. Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Burlövs brukningsavgifter var oförändrade inför 2022. Intäkterna ligger högre än budget bland annat på grund av planerad flytt av storkund inom produktion skjutits fram i tiden. Burlöv har en lägre debiterad vattenvolym på cirka 1 procent jämfört med föregående år. Brukningsavgifterna för perioden visar på en positiv budgetavvikelse med 1,0 mnkr.
Personalkostnader avviker positivt mot budget för året med 0,5 mnkr.
Bland övriga kostnader är de största posterna kostnader för transport och rening av avloppsvatten i Malmö (Sjölunda avloppsreningsverk), kostnader för inköp av vatten samt reparation och underhåll av ledningar.
Övriga kostnader, entreprenadarbeten, vatten för distribution, reparation och underhåll samt konsulter- och främmande tjänster är i nivå med årets budget.
Avskrivningar netto avviker positivt mot budget för året med 0,6 mnkr.
Finansnetto uppgår till -0,8 Mkr för året vilket är en negativ avvikelse mot budget på 0,2 Mkr.
Investeringsbudgeten för 2022 har varit 17,8 mkr, och 23,8 Mkr har nyttjats under året. Investeringsgraden är 134 procent för året. Investeringsgraden mäts som investeringsutfall/investeringsbudget.
Total låneskuld till Burlövs kommun är 93,2 mnkr per den 31 december 2022.
AB Malmöregionens Avlopp (ABMA)
Bolaget redovisade ett resultat på 0 tkr. Det egna kapitalet var oförändrat och uppgick till 114 tkr.
Driften av anläggningarna har i stort fungerat väl under 2022 med något undantag. I slutet av året havererade en av de två pumparna vid pumpstation D i Hjärup. Reservdelar gick inte att få tag på och nya pumpar beställdes till stationen med leverans januari/februari 2023.
Arbetet med en plan för avveckling av ABMA har pågått under 2022. Förestående avveckling innebär att anläggningstillgångarna överlåtes till VA-kollektiven i Burlöv, Lomma och Staffanstorp enligt geografin till bokfört värde, att kollektiven tar över anläggningstillgångarna fullt ut samt att ABMA:s skuld till kollektiven i form av förutbetalda intäkter regleras.
Föreslagen tidplan bygger på att ABMA:s anläggningstillgångar överlåts per den 31 december 2023. ABMA kommer finnas kvar som bolag även efter bolagsstämman den 28 mars 2023 men utan verksamhet eller driftansvar. En extra stämma erfordras för räkenskapsåret 2023 för en slutavräkning mot VA-kollektiven.
Årets resultat
Kommunkoncernens årsresultat 2022 uppgår till 126,6 mnkr, vilket är en ökning med 15,2 mnkr jämfört med föregående år. Burlövs kommun står för +108,5 mnkr Burlövs Bostäder AB för 18,0 och Burlöv Bostäder Parkering AB för ett mindre överskott på 0,1 mnkr.
| Resultat per 2022-12-31 (mnkr) | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Burlövs kommun | 108,5 | 83,1 |
| Skärfläckan AB | 0,0 | 0,0 |
| Burlövs Bostäder AB | 18,0 | 18,0 |
| Burlövs Bostäders Parkering AB | 0,1 | 0,1 |
| AB Malmöregionens Avlopp | 0,0 | 0,0 |
| Kommunalförbundet VA SYD | 0,0 | 0,3 |
Soliditet
Soliditeten har minskat från 56,8 procent föregående år till 54,7 procent 2022. Jämfört med föregående år har tillgångarna ökat med 343,4 mnkr medan det egna kapitalet med 126,6 mnkr. Soliditeten i de ingående företagen fördelas enligt följande:
| Soliditet (%) | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Burlövs kommun | 76,0 | 84,4 |
| Skärfläckan | 0,0 | 0,0 |
| Burlövs Bostäder AB | 36,0 | 34,4 |
| Burlövs Bostäder Parkering AB | 71,5 | 46,1 |
| AB Malmöregionens Avlopp | 0,0 | 0,0 |
| Kommunalförbundet VA SYD | 0,0 | 0,0 |
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagens balanskrav ska kommunen ha en ekonomi i balans. Det innebär att årets intäkter ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader efter att realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade förluster på värdepapper räknas bort från resultatet. Syftet med reglerna är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den genererar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av kommunens ekonomi. Vid eventuellt underskott ska det negativa resultatet återställas inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl.
| Avstämning av balanskrav (mnkr) | Utfall 2020 | Utfall 2021 | Utfall 2022 |
|---|---|---|---|
| Resultat enligt resultaträkning | 40,1 | 83,1 | 108,5 |
| Reducering av samtliga realisationsvinster | -2,6 | -2,6 | 0,0 |
| Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | -15,4 | -37,3 | 35,8 |
| Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 22,1 | 43,2 | 144,3 |
| - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv | -7,4 | -2,0 | -12,6 |
| + Användning av medel från resultatutjämningsreserv | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets balanskravsresultat | 14,7 | 41,2 | 131,7 |
Vid ett negativt balanskravsresultat får kommuner, som vill ta hänsyn till andra bedömningar som man anser vara förenliga med god ekonomisk hushållning, hantera dessa inom ramen för kommunlagens regler för synnerliga skäl. Om synnerliga skäl åberopas ska dessa skäl anges tydligt. Årets balanskravsresultat är positivt och således åberopas inga synnerliga skäl.
Burlövs kommun har uppfyllt balanskravet sedan det infördes 2000 och har därmed inget negativt balanskravsresultat från tidigare år att återställa. Årets resultat efter justeringar för orealiserade förluster avseende värdepapper (-35,8 mnkr) uppgår till +144,3 mnkr, vilket innebär att balanskravet är därmed uppfyllt.
Med anledning av omfattande markförvärv under 2022 förväntas kommunen bedriva planering och exploatering i väsentlig omfattning under de kommande åren. De kostnader som uppstår innan en detaljplan har vunnit lagakraft får enligt god redovisningssed inte hänföras till exploateringsinvesteringen utan ska kostnadsföras det år kostnaden uppstår. Exploateringen bedöms vara självfinansierad över tid men kostnader som ska redovisas i kommande års resultat kommer att uppstå före intäkterna från försäljningen redovisas. Av årets överskott föreslås därför att 25,0 mnkr reserveras för kommande kostnader åren 2023–2028 avseende tidiga skeden inkluderande återstående rivningskostnader avseende gamla burlövsbadet.
Resultatutjämningsreserv:
Reglerna i balanskravet tar fasta på att varje år ska ha ett positivt resultat. Detta kan ställa till problem vid ett hastigt fall i konjunkturen. För att motverka att kommunerna i sådana fall tvingas till kraftiga nerdragningar i verksamheten infördes från och med 2013 en möjlighet att sätta av delar av överskott för att kunna disponera detta under kommande år i de fall underskott då skulle uppkomma. Fullmäktige beslutade 2013 att införa en sådan resultatutjämningsfond i Burlövs kommun. Den del av årets resultat, efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag får avsättas till resultatutjämningsreserv. Denna reserv är tänkt att användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt.
Efter balanskravsjusteringar innebär det att kommunen har möjlighet att avsätta 12,6 mnkr till resultatutjämningsreserven.
Kommunens resultatutjämningsreserv per den 31 december 2022 uppgår till 58,7 mnkr. Under förutsättning att fullmäktige beslutar att avsätta ytterligare 12,6 mnkr kommer vid ingången av år 2023 den totala reserven att uppgå till 71,3 mnkr.
Väsentliga personalförhållanden
Varje medarbetare är viktig för att göra Burlöv till en kommun där medborgarna känner sig välkomna, trygga och det erbjuds service och myndighetsutövning av hög kvalitet.
Samverkansavtalet med majoriteten av de fackliga parterna trädde i kraft under våren. Ett partsgemensamt förberedelsearbete pågick under första kvartalet vilket resulterade i en partsgemensam utbildning, film, vägledningsmaterial och övningar till arbetsplatsträffar. Under mars månad utbildades samtliga chefer, fackliga och skyddsombud. I Burlövs kommun finns nu stärkta förutsättningar för ledare och medarbetare att ta ansvar för sina uppdrag och att, tillsammans och i samspel, skapa vägar för att nå mål och utveckla verksamheten och en hållbar arbetsmiljö.
Under 2022 uppmärksammades för första gången årets chef, årets medarbetare och årets team vilka utöver det vanliga bidragit till att stärka verksamheten avseende kvalitet, utveckling och ansvar och/eller gjort det lilla extra för medborgare, brukare eller elever.
Covid 19 har fortsatt påverkat bemanningen i verksamheterna. Detta framgår av stycket om sjukfrånvaron.
Utveckling och kompetensförsörjning
Att lära nytt och utvecklas, uppleva förtroende och möjlighet att ta ansvar i arbetet är viktiga komponenter i utvecklingsorienterade arbetsplatser. Burlövs kommun har fortsatt arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsorienterade arbetsplatser och kompetensutveckling.
Under 2022 har, utöver den stora utbildningsinsatsen avseende samverkansarbetet, flera kommunövergripande utvecklingsinsatser genomförts:
- Ledarutvecklingsprogram 2021/2022 och 2022/2023
- Utbildning för Digitala ledare
- Introduktionsdag för nya medarbetare
- Utbildning i projektledarmetodik
- LETA- utbildningsprogram 2022 för potentiella chefer
- Chefshandledning
- Utbildning i upphandling
- Utbildningar i arbetsgivarrelaterade stödprocesser, rutiner och stödsystem
Samarbetet med omkringliggande kommuner är en viktig komponent i kompetensförsörjningen. LETA programmet genomförs i samarbete med Lomma, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och Vellinge kommuner. Chefshandledningen erbjuds i samarbete med Kävlinge.
Under 2022 delades totalt åtta innovationsanslag ut med syfte att prova medarbetares idéer om förändrade arbetssätt, metoder och nya verktyg. Alla medarbetare som fick bidrag erbjöds en kompetenshöjning inom projektledning. Exempel på idéer som har provats under 2022 är:
- Digital skilsmässohjälp
- Bullerprogram för säkrare handläggning
- Digitala arbetsordersystem
- Drönare för förbättrad arbetsmiljö
Utöver de kommunövergripande insatserna har ett planerat arbete med utveckling och kompetensförsörjning skett inom respektive nämnds verksamheter. Inom socialförvaltningen har det genomförts såväl utbildningssatsningar i nya digitala system för omvårdnadspersonal som validering av vårdbiträden till undersköterskor. Utbildnings- och kulturförvaltningen deltar, tillsammans med Sveriges ledande forskare, i ett av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att uppnå fördjupad förståelse för undervisningens betydelse för elevers lärande, utveckling och välmående. Genom konkret undervisningsutvecklande verkstad beprövas erfarenheter samtidigt som utgångspunkt tas i den egna verksamheten och de egna elevernas behov.
Hållbart arbetsliv
Ett hållbart arbetsliv är en förutsättning för Burlövs kommuns attraktivitet som arbetsgivare och för en väl fungerande kompetensförsörjning. I och med införandet av samverkansavtalet har förutsättningarna stärkts ytterligare för att knyta ihop arbetsplatsens utveckling med ett hållbart arbetsliv; det har bland annat blivit fler arbetsplatsträffar och verktyg har tagits fram för att främja dialog och delaktighet. Precis som tidigare har det systematiska arbetsmiljöarbetet varit en integrerad del i verksamhetsutvecklingen.
Sjukfrånvaron har minskat marginellt från 7,5 (2020) till 7,4 procent (2021). Sjukfrånvaron har haft en positiv trend under 2022. För samtliga månader, undantaget januari, var sjukfrånvaron samma eller lägre jämfört med samma månad 2021. I januari månad sammanföll en hög sjukfrånvaro med en stor smittspridning av Covid i samhället. Sjukfrånvaron har minskat för såväl män som kvinnor. Sett till ålder har det skett en minskning inom åldersgruppen 30 – 49 år medan övriga åldersgrupper ökat något. Det är korttidssjukfrånvaro under 60 dagar som har minskat mest. Sistnämnda bedöms huvudsakligen vara relaterat till pandemin.
Socialnämndens verksamheter har minskat med 1,1 procentenheter från 9,4 (2021) till 8,3 procent (2022). Såväl kommunstyrelsens som utbildnings och kulturnämndens verksamheter har ökat något; utbildnings- och kulturnämndens från 6,9 till 7,3 procent och kommunstyrelsens från 3 till 4,3 procent.
| Sjukfrånvaro uppdelat på kön och ålder (%) | <30 | 30-49 | >50 | Totalt | Varav långtid |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | 5,3 | 6,8 | 10,7 | 8,2 | 35,3 |
| Män | 3,5 | 5,0 | 4,8 | 4,7 | 21,1 |
| Totalt | 4,7 | 6,3 | 9,7 | 7,4 | 33,3 |
Varav långtid anger hur stor andel av den totala sjukfrånvaron som utgörs av sjukfrånvaro över 60 dagar.
Anställda och årsarbetare
Av kommunens medarbetare under året var 78 procent kvinnor och kommunens stora yrkesgrupper – förskollärare, undersköterskor och barnskötare – var fortsatt kvinnodominerade.
Kommunens mål att över 80 procent av medarbetarna ska ha en heltidsanställning har uppnåtts med marginal. Av kommunens 1 160 tillsvidareanställda har 977, dvs. 84 procent, en heltidsanställning. Detta är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2021 och 5 procentenheter jämfört med 2019. Socialnämndens verksamheter har ökat andelen heltidsanställda från 69 (2021) till 71 procent (2022) och det är socialnämndens verksamheter som har bidragit till ökningen på kommunövergripande nivå under 2022. Det har bedrivits ett aktivt arbete vid nyanställningar, organisationsförändringar och övrigt utvecklingsarbete.
Antal årsarbetare, det vill säga den faktiskt arbetade tiden under hela året, har ökat med 8 årsarbetare; från 1074 (2021) till 1082 (2022). Utbildnings- och kulturförvaltningen har ökat med 11 årsarbetare vilket främst hänför sig till öppningen av Burlövsbadet. Socialnämndens verksamheter har minskat med 4,7 årsarbetare vilket framför allt hänförs till hög sjukfrånvaro i januari, ett antal vakanta tjänster samt minskning av extratjänster.
Antalet tillsvidareanställda har jämfört med samma mätdatum föregående år ökat med tre stycken; från 1 157 (2021) till 1 160 (2022). Det är primärt socialnämndens verksamheter som bidrar till ökningen då verksamheterna ökat med 7 tillsvidareanställda under 2022. Socialförvaltningen har en nyinrättad tjänst som kvalitets- och utvecklingschef och individ- och familjeomsorgen har utökats med en tjänst. Övrig ökning hänvisas till att det vid mätpunkten 2021 fanns ett antal vakanta tjänster som vid mätpunkten 2022 var tillsatta.
| Årsarbetare per nämnd | Årsarbetare Snitt 2022 | Årsarbetare Snitt 2021 | Förändring 2022 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 80 | 78 | 1,7 |
| Miljö- och byggnämnden | 10 | 9 | 0,3 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 602 | 591 | 11 |
| Socialnämnden | 391 | 395 | -4,7 |
| Totalt | 1 082 | 1 074 | 8,4 |
Tabellen ”Antal årsarbetare per nämnd” avser arbetad tid och urvalet är tillsvidare- och visstidsanställda inom avtalsområdet AB (Allmänna bestämmelser), BEA (Beredskapsavtalet) och PAN (Personliga assistenter, Anhörigvårdare). Räknat på 165 timmar i månaden.
| Antal anställda per nämnd | Kvinnor 2022 | Män 2022 | Totalt | Kvinnor 2021 | Män 2021 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 53 | 41 | 94 | 52 | 36 | 88 |
| Miljö- och byggnämnden | 4 | 7 | 11 | 4 | 7 | 11 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 594 | 177 | 771 | 592 | 170 | 762 |
| Socialnämnden | 388 | 70 | 458 | 395 | 64 | 459 |
| Totalt | 1 039 | 295 | 1 334 | 1 043 | 277 | 1 320 |
Tabellen ”Antal anställda per nämnd” visar antalet tillsvidare- och visstidsanställda inom kommunen inom avtalsområdet AB och PAN exklusive timanställda. Mätdatum är den 30 november.
| Antal tillsvidareanställda | Heltid 2022 | Deltid 2022 | Totalt | Heltid 2021 | Deltid 2021 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 85 | 1 | 86 | 83 | 1 | 84 |
| Miljö- och byggnämnden | 11 | 0 | 11 | 11 | 0 | 11 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 580 | 60 | 640 | 582 | 64 | 646 |
| Socialnämnden | 301 | 122 | 423 | 285 | 131 | 416 |
| Totalt | 977 | 183 | 1 160 | 961 | 196 | 1 157 |
Tabellen ”Antal heltid / deltid per nämnd” visar antal tillsvidareanställda per heltid respektive deltid per den 30 november exklusive vilande anställningsgrupp.
Personalomsättning
Under 2022 har det bedrivits ett aktivt arbete med utvecklad preboarding och kommungemensam rutin för exitsamtal. Arbetet förväntats slutföras under kvartal ett 2023.
Personalomsättningen har ökat från 15,1 (2021) till 15,9 procent (2022) och är fortsatt en utmaning. Personalomsättningen inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter har ökat med två procent från 13,5 till 15,5 procent. Ökningen var störst inom grundskoleverksamheten där följande yrkesgrupper har den högsta personalomsättningen: fritidspedagog, lärare i grundskola samt lärare i fritidshem. Förändringar i organisatoriska förutsättningar på två grundskolor samt förändrade kompetenskrav inom fritidsverksamheten har bidragit till ökningen. Inom socialnämndens verksamheter ökade personalomsättningen från 15,9 till 17,1 procent. Personalomsättningen inom kommunstyrelsens verksamheter har minskat från 22,1 (2021) till 12,6 procent (2022). Bland annat har Löneservice, som i samband med en omorganisation 2019 och neddragningar 2021 hade högre personalomsättning, har bidragit till minskningen.
Miljöredovisning
Miljöprogram
Miljöprogram 2030 är ett övergripande strategiskt dokument som visar riktningen för Burlövs kommuns miljöarbete. De övergripande målen är ”Frisk luft – hållbara transporter”, ”Rent vatten – Hållbar utveckling av natur och stad” samt ”Hållbar konsumtion och produktion”. Implementeringen pågår kontinuerligt och kommer så göra under programtiden.
Frisk luft – hållbara transporter, (Energi och klimatutsläpp).
Officiell utsläppsstatistik* visar att det skett en minskning av de totala utsläppen av växthusgaser per invånare med ca 46 procent mellan medeltalet för perioden 2000-2010 och 2020. I absoluta tal är minskningen ca 33 procent. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 73 procent per person.
För att uppnå målet är de viktigaste strategierna att planera för kollektivtrafik, stationsnära lägen vid nybyggnationer, teknikutveckling samt beteendeförändringar. Ett gott exempel på hållbart byggande, som leder till mindre bilberoende, är markanvisningstävling för kvarteret Hanna där hållbarhetsfrågorna gavs stort utrymme i tilldelningen.
Under året har arbetet med laddinfrastruktur för att möta ny lagstiftning och öka antalet el-bilar i kommunen fortgått. Under 2022 har två nya fordon tagits i bruk av kommunen och båda är el-fordon. Vid upphandling ställs miljökrav på fordon för tjänster där transporter ingår.
Under 2022 har Energirådgivningen, som kommunen har tillsammans med Trelleborgs kommun, arbetat med energifrågor gentemot kommunens invånare samt små och medelstora företag. Totalt har 11 företag och 34 privatpersoner fått råd via energirådgivningens ordinarie kanaler som telefon och platsbesök.
Under 2021 fördubblades nästan den installerad effekten för solceller i kommunen gentemot 2020.
Noterbart är att kostenheten sänkt utsläppen från inköp från 1,8 CO2e/kg 2021 till 1,5 CO2e/kg.
Energin som används till kommunens fastigheter utgörs normalt av el (bra miljöval), gas (biogas) samt fjärrvärme (ca 87 procent återvunnet och 1,5 procent förnybar och drygt 10 procent fossilt). Beslut har fattats om att anlägga solceller på Grönebo, Tågarp skolans tillbyggnad och Rusthållaragårdens förskola under 2022. Beslut fattades också om att köpa in helt förnybar fjärrvärme till det nya badet. Arbetet med att ta fram en ny energiplan påbörjades. Arbetet med att minska utsläppen fortskrider.
Rent vatten – Hållbar utveckling av natur och stad
Kommunen har en antagen vattenplan från 2019. Målet är bland annat att minska utsläppen av fosfor till Sege å och Alnarpsån till 2027 och att översvämningsriskerna ska minska. En del åtgärder genomförs också genom utbyggnaden av Södra stambanan och utbyggnaden av VA enligt VA-plan.
Ett antal detaljplaner är för närvarande avhängda av att ett kustskydd kan komma tillstånd i framtiden. Under 2022 arbetades ett Kustskydds-PM fram som remitterades i början av 2023. Ett stort komplicerat arbete med att genomföra åtgärder för både föroreningar och översvämningar återstår.
Hållbar konsumtion och produktion
Mängden insamlat restavfall till förbränning per invånare i kommunen sjönk återigen och har nu sjunkit med ca 30 procent de senaste 10 åren. Mängden utsorterat matavfall har ökat och var 2021 uppe i 44 kg/invånare jämfört med 5 kg/inv 2010. År 2021 beslutades en ny renhållningsordning. Aktiviteter för att genomföra planen har arbetats fram under året.
Under 2022 genomfördes återigen skräpplockardagarna/miljödagarna också med publik verksamhet (uppehåll 2020-2021 på grund av pandemin). Under Miljödagarna var ca 1500 personer föranmälda, varav majoriteten var från skolor och förskolor. Glädjande var att det deltog ett antal privatpersoner och föreningar.
Kommunen har genomfört två skräpmätningar på allmän plats under året. Resultat visar på medelskräpighet jämfört med mätningar i andra kommuner. En del insatser har vidtagits på återvinningsstationen vid Badhusvägen för att komma tillbukt med den omfattande dumpningen som sker där. Exempel är kameraövervakningsskylt, sarg, utökad bevakning och informationstavlor. Kommunen har också satt upp informationsaffischer om nedskräpning på valda platser runt om i kommunen.
*Statistikhanteringen inom miljöområdet har ofta en tidsförskjutning eftersom den bygger på många olika uppgifter som samlas in från olika källor. Detta är inget som kommunen själv råder över och därför är statistiken för Burlövs kommun som geografiskt område förskjuten med upp till två år.
Förväntad utveckling
De senaste årens resultat i Burlövs kommun har skapat goda förutsättningar för att fortsätta driva bra och ändamålsenlig verksamhet. Kommunen står inför stora utmaningar de kommande åren. Burlövs kommun är en av de kommuner som förväntas växa mest i förhållande till sin befolkningsmängd i Sverige. Utvecklingen leder till en fortsatt expansiv fas med flera intressanta utbyggnadsområden. Utbyggnaden av Södra stambanan och Kronetorpstaden har tillsammans förutsättningar att utveckla kommunen och attrahera nya invånare. Kommunal service i form av skolor och förskolor kommer att behövas och parker, gator, gång- och cykelvägar, parkeringar med mera ska fram parallellt.
Kommunen står även inför stora investeringar kopplat till exploateringen av bland annat Kronetorpsområdet, Burlöv C och andra områden, dels att de samverkansorgan som finns inom området – Sysav, VA SYD och Sydvatten – alla står inför stora investeringar i det befintliga nätet och förstärkningar de kommande åren. Åtagandena kommer att påverka kommunens likviditet och resultaträkning i form av ökade kapital- och driftskostnader. På sikt kommer delar av kommunens åtaganden att täckas av eventuella inkomster för markförsäljningar och markersättningar från exploatörer. Resterande åtaganden kommer att finansieras via exploateringsbidrag och skattemedel till följd av att befolkningen växer eller eventuella skattehöjningar.
Stora demografiska förändringar och stora infrastrukturprojekt kommer att få betydande konsekvenser för kommunens ekonomi och verksamheter. Enligt Burlövs kommuns fastställda befolkningsprognos kommer de behoven att växa mer än befolkningen de närmsta åren för att sedan åter utvecklas i takt med den generella befolkningsutvecklingen. Kommunens befintliga skolor och förskolor är idag i princip fullbelagda. Det finns ett stort behov av att producera ny lokalkapacitet och fram till dess att nya skolor och förskolor är byggda kommer paviljonglösningar att vara nödvändiga. En ökad befolkning kommer också att ställa större krav på samtliga kommunens verksamheter.
På grund av undanträngningseffekten måste en ständig avvägning göras mellan storleken på resultatet och storleken på planerade investeringar. Den främsta utmaningen blir då att klara de finansiella målen samtidigt som behoven av investeringar kan komma att uppgå till 1,4 mdkr till och med 2026.
Den höga inflationen, liksom de stigande räntorna, slår alltmer mot investeringar och hushållens konsumtion i Sverige. Den höga inflationen påverkar dock alla sektorer och urholkar köpkraften, ekonomin växer svagare och resursutnyttjande minskar. Den ökade inflationen slår även på kommunsektors pensionskostnader vilket leder till att pensionsskulden kommer att öka kraftigt.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Burlövs kommuns ekonomi och kvalitet på verksamheter är god. Men kommunen står inför en expansiv utveckling framöver, vilket är en anledning till stor osäkerhet rörande den ekonomiska utvecklingen. För att undvika allt för stor påfrestning på kommunens ekonomi och kvalitet, blir det i förlängningen viktigt att genomföra en översyn av kommunens drift. Det handlar om:
- att kontinuerligt se över strukturen i kommunens verksamheter
- att investeringsbehovet kontinuerligt utvärderas utifrån faktiska behov vad gäller demografi, underhåll med mera
- att den finansiella målsättningen kontinuerligt utvärderas för att skapa ett handlingsutrymme för kommande års ekonomiska påfrestningar
- att budgeten följs för att undvika oplanerade påfrestningar på kommunens ekonomi