I förvaltningsberättelsen lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av kommunens verksamhet det gångna året.
Översikt över verksamhetens utveckling
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal invånare | 19 312 | 19 753 | 19 882 | 19 834 | 20 069 |
| Kommunal skattesats | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 |
| Skatteintäkter & generella statsbidrag (mnkr) | 1 133,4 | 1 173,4 | 1 264,9 | 1 303,7 | 1 328,1 |
| Verksamhetens nettokostnader | 1 078,6 | 1 126,3 | 1 169,9 | 1 277,9 | 1 338,3 |
| Årets resultat (mnkr) | 40,1 | 83,1 | 108,5 | 87,5 | 10,1 |
| Soliditet (%) | 80,7 | 84,4 | 76,0 | 76,9 | 65,8 |
| Soliditet inklusive. ansvarsförbindelser % | 70,8 | 75,0 | 68,4 | 69,6 | 59,2 |
| Kassa och bank (mnkr) | 281,1 | 40,2 | 69,1 | 70,5 | 131,5 |
| Nettoinvesteringar (mnkr) | 156,7 | 261,8 | 373,0 | 117,8 | 313,4 |
| Ansvarsförbindelse, pensionsutfästelse (mnkr) | 174,8 | 168,0 | 161,4 | 162,5 | 163,5 |
| Låneskuld (mnkr) | 0,0 | 0,0 | 240,0 | 260,0 | 560,0 |
| Antal anställda | 1 301 | 1 320 | 1 334 | 1 336 | 1 337 |
Den kommunala koncernen
Den samlade kommunala verksamheten bedrivs i kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation. Kommunmedborgarna ger kommunfullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Fullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika uppdragen blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som har fastställts.
Kommunfullmäktige har sammanlagt 41 mandat. För mandatperioden 2023–2026 är det minoritetsstyre i form av Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna som tillsammans utgör 13 av de 41 mandaten i fullmäktige. Sara Vestering (M) är kommunalråd och Fredrik Löfqvist är kommundirektör och vd för kommunkoncernen. Viktor Eriksson (S) och Ingvar Olsson (SD) är oppositionsföreträdare.
Det finns också en del verksamheter som utövas i andra former, som i huvudsak bedrivs genom andra juridiska personer såsom det helägda Burlövs Bostäder AB med dotterbolaget Burlövs Bostäder Parkering AB. Kommunens aktier i Burlövs Bostäder överläts 2006 till det av kommunens helägda bolaget Skärfläckan AB.
Därtill finns fyra samverkansföretag: Kommuninvest ekonomisk förening, Kommunassurans Syd Försäkrings AB, Sydskånes Avfallsaktiebolag (Sysav) och Sydvatten AB. För att ge en helhetsbild över kommunens verksamheter och engagemang redovisas i detta avsnitt uppgifter om kommunens samlade verksamheter oavsett juridisk form.
Nämndernas uppdrag
Kommunstyrelsen är nämnd för kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens organ för den strategiska och övergripande nivån för drift och utveckling av hela kommunkoncernen, inklusive bolag, förbund och övrigt. Förvaltningen stöder kommunens politiska ledning i såväl intern ledning och styrning som vid externa kontakter. Förvaltningen består av ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, kansliavdelningen, kommunikationsavdelningen och staben. Observera att en samhällsbyggnadsnämnd och en jävsnämnd har inrättats från och med den 1 september 2024.
Samhällsbyggnadsnämnden omfattar miljö- och byggavdelningen, tekniska avdelningen och tillväxtavdelningen. Nämnden svarar för kommunens planering av bebyggelse, mark, vatten och infrastruktur och för de uppgifter som författningsenligt ankommer på byggnadsnämnd enligt plan- och bygglagen. Nämnden svarar även för att förvalta och utveckla kommunens mark, fastigheter, vattenområden och infrastruktur och för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet i enlighet med miljöbalken och livsmedelslagstiftningen och andra författningar inom området. Nämnden svarar även för att processleda och samordna kommunens övergripande miljö- och klimatarbete.
Jävsnämnden svarar för kommunens uppgifter inom samhällsbyggnadsområdet, i de fall uppgifterna inte kan hanteras av samhällsbyggnadsnämnden på grund av jävsförhållande.
Utbildnings- och kulturnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom de områden som anges i skollagen och omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux. Nämnden har också ansvar för måltids- och lokalvårdsenheten, kulturskolan och kultur- och fritidslivet i kommunen, vilket inkluderar bibliotek, allmänkultur, ungdomsverksamhet, Burlövsbadet och idrottsanläggningar samt stöd och bidrag till föreningar och studieförbund.
Socialnämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården och fullgör kommunens ansvar inom socialtjänsten och för LSS-verksamheten och vad som i lag sägs om socialnämnden. Nämnden ansvar även för kommunens arbetsbefrämjande åtgärder.
Gemensamma nämnder
IT-driftsnämnden. Sedan 2012 bedrivs kommunens IT-verksamhet via en gemensam IT-nämnd tillsammans med Kävlinge och Staffanstorps kommuner. Kävlinge kommun är värdkommun.
Löneservicenämnden. Sedan 2013 bedrivs kommunens löneserviceenhet via en gemensam löneservicenämnd tillsammans med Kävlinge och Staffanstorps kommuner. Burlövs kommun är värdkommun.
Kommunala bolagens uppdrag
Skärfläckan AB:s uppgift är att äga och förvalta aktier i dotter- och intressebolag. Bolaget äger samtliga aktier i Burlövs Bostäder AB och 45 procent av aktierna i AB Malmöregionens Avlopp. Bolagets finansiella ställning påverkas i stor utsträckning av dotterbolagets förutsättningar att lämna kapitaltillskott i form av koncernbidrag.
Burlövs Bostäder AB äger, bygger och förvaltar bostäder och lokaler i Burlövs kommun.
Burlövs Bostäder Parkering AB bedriver uthyrning av parkeringsplatser.
Kommunalförbundens uppdrag
VA SYD är en regional VA-organisation och som även har hand om avfallshanteringen i Burlövs kommun och Malmö Stad. Den 1 januari 2011 övergick kommunens VA-verksamhet till kommunalförbundet VA SYD. I kommunalförbundet ingår förutom Burlöv även Eslöv, Lomma och Lunds kommer samt Malmö stad.
Räddningstjänsten Syd. Sedan 2006 bedrivs kommunens räddningstjänst via kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. I kommunalförbundet ingår, förutom Burlöv även Malmö, Lund, Eslöv och Kävlinge kommuner.
Driftentreprenader
Sedan den 1 april 2020 anlitar kommunen en extern utförare för skötsel av gator, gång- och cykel-vägar och grönytor. Alla skötselplaner inom kommunen har uppdaterats och en inventering av ytor har genomförts.
Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning
Befolkningsutveckling och fysisk planering
Burlövs kommun har haft en stark befolkningsutveckling under 2000-talet. De senaste åren har dock utvecklingen mattats av något då lågkonjunkturen påverkat nybyggnationen av nya bostäder. Enligt senaste befolkningsprognosen kommer befolkningstillväxten ha en långsammare takt de närmaste åren för att sedan öka i samband med fortsatt utbyggnad av bland annat ny stadsdel Burlöv. Under 2024 ökade befolkningen till 20 101 invånare, vilket motsvarar en ökning med 235 personer (1,3 %).
Fyrspårsprojektet löper vidare. De två nya stationerna som byggts i Åkarp och Burlöv är invigda och återställningsarbeten har pågått under året. Fyrspårsutbyggnaden möjliggör en fortsatt tillväxt med bostäder i lokaltrafikläge som bland annat ger möjlighet till hållbar pendling.
Kommunens stora byggprojekt för omvandling av torg och gator vid Burlöv station har påbörjats och första etappen har slutförts. Detta gäller ombyggnation av Vånggatan som kopplar samman Lundavägen med Hantverkaregatan, som möjliggör att busstrafiken kan nå Burlövs station på ett säkert och smidigt sätt.
En överenskommelse om mark- och byggåtgärder för dagvatten- och skyfallshantering har möjliggjort etablering och byggnation av det andra Costco-varuhuset i Sverige och det största Biltema-varuhuset i Norden.
Byggnation har påbörjats av ny F–6-skola mellan Arlöv och Åkarp, med idrottshall och ny mötesplats för Burlövs kommun. Tågarpskolans utbyggnad för att möjliggöra fler skolplatser i Arlöv har avslutats. Nybyggnation av Rusthållaregårdens förskola är upphandlad och byggnation påbörjad.
Detaljplaner är på gång för en grundskola årskurs 1–6 och två förskolor inom utvecklingsområde Burlöv för att möjliggöra och förbereda platser inom skolverksamheten när utbyggnaden av området fortgår. Framtagande av detaljplaner för stationsnära läge för flerbostadshus och lokaler pågår. Detaljplaner för villor pågår i Arlöv och Åkarp och för stadsradhus.
Ombyggnationen av Vånggatan möjliggör att busstrafiken kan nå Burlövs station på ett säkert och smidigt sätt.
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. I Burlövs kommun finns 1 887 organisationer verksamma, varav 879 är aktiebolag, 594 enskilda firmor, 38 är handelsbolag, 10 är kommanditbolag. Därutöver finns 366 övriga organisationer.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.
Under 2024 påbörjades två stora nya handelsetableringar. Costco och Biltema som tillsammans när de öppnar under 2025 beräknas skapa ytterligare ca 500 jobb inom handelssektorn.
För att stödja redan etablerade företag och stimulera till nyföretagande har Burlövs kommun ett samarbete med Nyföretagarcenter Syd, Burlövs Företagsgrupp, Företagarna och andra utvecklingsorganisationer.
De senaste årens inflations- och ränteuppgång har lett till en ekonomisk inbromsning. Den höga inflationen har inneburit kostnadsökningar som även betyder högre kostnader för företag genom till exempel ökade priser på material, högre energikostnader och högre löner. Trots detta står sig näringslivet i Burlövs kommun fortsatt starkt.
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att sänka arbetslösheten. I statistiken mäts andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa och sökande i program. Enligt statistik från arbetsförmedlingen i december 2024 uppmättes i Burlöv andelen av den registerbaserade arbetskraften, 16–64 år till 11,5 % medan Skåne uppmättes till 9,5 % och i riket till 7,1 %.
Per den 31 december 2024 uppgick antalet arbetslösa i Burlöv till 1 120 personer, vilket innebär en ökning med 102 personer i förhållande till 2023 då antalet arbetslösa uppgick till 1 018.
Genomsnittlig arbetslöshet 2024 för den andel arbetslösa av arbetskraften som är 18–24 år (ungdomsarbetslösheten) uppgick till 129 personer. Ökningen mellan 2023 och 2024 är 15 personer, vilket motsvarar 13,2 %.
Finansiella risker
Räntemarknadens utveckling påverkar såväl kostnader för lånat kapital som intäkter på utlånade medel. Burlövs kommuns finansiella tillgångar uppgick per den 31 december 2024 till sammanlagt 556,1 mnkr. Tillgångarna består av kassa och bank (131,5 mnkr), långfristiga räntebärande lån till VA SYD (192,8 mnkr) och Skärfläckan AB (175,0 mnkr), placeringar i värdepapper (154,9 mnkr) samt aktier och andelar (27,2 mnkr). De samlade finansiella räntebärande skulderna uppgick till 560,0 mnkr. Räntan för de räntebärande skulderna är bunden med en genomsnittlig räntebindningstid på 3,5 år.
Burlövs Bostäder AB arbetar med en normalportfölj med en teoretisk och jämn förfalloprofil för att optimera andelen rörlig ränta utifrån affärsverksamhetens förutsättningar. Det övergripande riksmåttet är att andel rörlig ränta ska vara 20–50 %.
VA SYD lånar från Burlövs kommun med fast ränta som är bunden i 5 år åt gången, vilket ger en långsam anpassning till marknadsräntorna över tid. Räntan på Skärfläckans skuld till Burlövs kommun motsvarar den genomsnittliga låneräntan hos Burlövs Bostäder AB inklusive borgensavgift.
VA SYD och Skärfläckan AB har upptagna lån från Burlövs kommun vilket innebär att en förändring av ränteläget ger en nettoeffekt på kommunkoncernens räntekostnad som är noll.
En förändring av ränteläget med +/-1,0 % beräknas påverka kommunens räntekostnader med 1,8 mnkr.
Förändringar på finansmarknaden kan även påverka marknadsvärdet på kommunens finansiella placeringar. Under 2024 har marknadsvärdet ökat med 18,1 mnkr, vilket motsvarar 13,5 % jämfört med föregående år. Det finns en osäkerhet hur finansmarknaden kommer att utvecklas, vilket kan innebära ryckighet i kommunens resultat framöver.
I takt med att kommunen expanderar ökar såväl behovet av investeringar i verksamhetslokaler som exploateringsutgifter. Då även Burlövs Bostäder AB och VA SYD har motsvarande investeringsbehov beräknas behovet av såväl kommunala lån som kommunal borgen att öka.
Kommunen bevakar och analyserar fortlöpande hur den egna och koncernens finansiella situation förändras.
Pensionsmedel och pensionsförpliktelser
I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas inte pensionsförmåner som har intjänats före 1998 som skuld i balansräkningen utan upptas som en så kallad ansvarsförbindelse. Beloppet utgör en skuld till de anställda som, i fast penningvärde, kommer att minska i takt med att utbetalningar av pensionerna sker.
| Pensionsmedel och förpliktelser (mnkr) | 2024 | 2023 | Förändring |
|---|---|---|---|
| - Avsättningar i balansräkningen | 13,4 | 12,4 | 1,0 |
| - Ansvarsförbindelse | 163,5 | 163,7 | -0,2 |
| Summa förpliktelser | 176,9 | 176,1 | 0,8 |
| Pensionsmedel: | |||
| - Finansiella placeringar | 154,8 | 136,5 | 18,3 |
| - Återlånade medel | 22,1 | 39,6 | -17,5 |
| Summa pensionsmedel: | 176,9 | 176,1 | 0,8 |
| Förpliktelser minskade: | |||
| - Genom försäkring | 286,8 | 236,9 | 49,9 |
| - Erlagd löneskatt | 69,6 | 57,5 | 12,1 |
| - Överskottsmedel i försäkring | 0,2 | 0,0 | 0,2 |
I regel ska ansvarsförbindelser för pensionsmedel minska i takt med pensionsutbetalningar. Under 2024 uppgick pensionsutbetalningarna till 14,3 mnkr men den höga inflationen har medfört en kraftig ökning av prisbasbeloppet, vilket resulterat i att ränte- och prisbasbeloppsuppräkningar uppgick till nästan samma belopp som pensionsutbetalningarna. Detta tillsammans har lett till att ansvarsförbindelser under 2024 minskat med 0,2 mnkr. Nu minskar inflationstakten och prisbasbeloppet ökar i långsammare takt och enligt den senaste pensionsberäkningen (den 8 december 2024) från KPA Pension kommer ansvarsförbindelser att minska de kommande åren.
Avsättningar, pensionsförmåner som är intjänade efter 1998, har ökat med 1,0 mnkr vilket främst kan förklaras med högre pensionsavsättning för förtroendevalda (+0,4 mnkr), ränte- och basbeloppsuppräkningar (+1,3 mnkr) och pensionsutbetalningar under året (-0,7 mnkr).
Värdet av de finansiella placeringarna uppgår till 154,8 mnkr per den 31 december 2024, vilket innebär en ökning (+18,3 mnkr) jämfört med bokslut 2023. Ökning/minskning av finansiella placeringar är osäker, främst på grund av ovissheten gällande utvecklingen av ekonomin i lågkonjunktur, vilket kan innebära att behovet av återlånade med för pensionsförpliktelser kan komma att förändras framöver. Posten återlånade medel avser skillnaden mellan de totala pensionsförpliktelserna och de finansiella placeringarna för detta ändamål.
Händelser av väsentlig betydelse
Den högre prisnivån har stabiliserats men påverkar fortfarande kostnadstrycket för kommunen. Hög inflation de senaste åren har gett stora ökningar av pensionskostnaderna 2023 och 2024. Energikostnader, livsmedelspriser och förbrukningsinventarier har ökat historiskt mycket, men i takt med att inflationstakten avtar beräknas kostnadsökningen avta. Osäkerheten för den årliga utvecklingen för åren som följer är dock påtaglig.
Två nybyggnationer är pågående: en F–6-skola med plats för 550 elever med en kommungemensam konferensdel och en ny förskola med plats för 80 barn. Grundskolan beräknas vara färdig för inflyttning inför höstterminen 2026 och förskolan inför vårterminen 2026. Tågarpskolans tillbyggnad, omfattande fler klassrum och utrymme för fritidshem samt renovering och utbyggnad av restaurangen, färdigställdes 2024. Utökade investeringsbehov av digitala verktyg uppkom under 2024 för att möta regelverket med digitala nationella prov i årskurs 6 och 9 och på introduktionsprogrammet (IM). I Kulturhuset Möllegården kommer kommundelsbibliotek och fritidsgård att färdigställas under 2025.
Etablering och byggnation av det andra Costco-varuhuset i Sverige och det största Biltema-varuhuset i Norden har på börjats och förväntas medföra cirka 400–500 nya arbetsplatser i kommunen.
Burlövs kommun har beviljats medel av Europeiska Socialfonden (ESF) för att driva ännu ett nytt kompetensutvecklingsprojekt för små och medelstora företag och deras medarbetare. Projektet avser kompetensutveckling av företag, ledning och medarbetare inom fokusområdena digitalisering och hållbarhet.
Under året startades även ett annat ESF-projekt, Zero Waste – Noll slöseri med mänskliga resurser. Projektet löper på tre år och syftar till att erbjuda personer som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden stöd och praktik. Projektet samarbetar med det sociala företaget Saved som kommer att erbjuda arbetsträning i kommunens kök på Mötesplatsen, Dalbyvägen.
Resultatet av den årliga trygghetsmätningen var fortsatt gott. Resultatet är det näst bästa sedan 2018 och delresultatet för Åkarp är det klart bästa sedan 2018. Polisen har dessutom genomfört en kartläggning som bland annat belyser utvecklingen av risker för framtida organiserad brottslighet. Dessa underlag bidrar till ökade möjligheter att sätta in tidiga insatser i förebyggande syfte.
I årets rankning av företagsklimatet hamnade Burlöv på en förstaplats i Skåne och en tredjeplats i hela landet.
Måltidssituationen inom särskilda boenden har varit ett prioriterat utvecklingsområde som har involverat både brukare och deras anhöriga. Terminaler ”Happy or Not” placerades ut på särskilda boenden under året. Första månadens mätning hade ett index på 65 % nöjdhet. I december låg nöjdheten på 79 %. Sedan terminalerna placerats ut har 4 071 svar registrerats.
För att åstadkomma en mer sammanhängande hantering av samhällsbyggnadsfrågor har tillväxtavdelningen, tekniska avdelningen och miljö- och byggavdelningen slagits ihop till en ny samhällsbyggnadsförvaltning från den 1 september. Även en ny politisk nämnd har bildats, samhällsbyggnadsnämnden, som kommer att ansvara för arbetet i den nya förvaltningen. Det har även inrättats en jävsnämnd för en rättssäker hantering av de ärenden inom miljö- och byggområdet där kommunen själv är föremål för myndighetsutövningen.
Kommunfullmäktige har beslutat att kommunen ska ingå partnerskap med en ort i Ukraina som heter Zlatopil (tidigare Pervomaiskyi). Den ukrainska orten blir Burlövs andra vänort. Sedan tidigare har kommunen även vänorten Anklam i Tyskland. Syftet med att skaffa en ukrainsk partnerkommun är dels att visa stöd för Ukraina i kampen för frihet och självständighet, dels att stödja den institutionella utvecklingen som behöver ske för att Ukraina ska kunna bli fullvärdig medlem i EU. Representanter från den ukrainska vänorten besökte Burlövs kommun i september.
Betygsättningssystemet”Happy or Not” användes för att mäta nöjdheten av maten på våra särskilda boenden under 2024.
Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Styrning i Burlövs kommun
Kommunfullmäktige har i sin budget beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning där mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges.
Utifrån detta ska kommunen ange såväl mål och riktlinjer för sina verksamheter som finansiella mål. Burlövs kommuns styrsystem utgår från god ekonomisk hushållning. Detta utgör en plattform där ekonomistyrning integreras med verksamhetsstyrning. Modellen utgår från en tydlig styrning där vision, värdegrund och mål ingår tillsammans med de resurser som är politiskt fördelade. Syftet är att erbjuda kommuninvånaren bästa möjliga service utifrån givna resurser.
Med utgångspunkt i detta har fullmäktige tagit fram övergripande inriktningar som nämnderna ska utgå ifrån i sitt målarbete. Inför varje mandatperiod tar nämnderna fram prioriteringsförslag som anses vara av extra vikt att arbeta med under perioden för att uppfylla fullmäktiges intentioner. Förslagen bereds av fullmäktige som prioriterar och beslutar om mandatperiodens mål och uppdrar åt respektive nämnd att arbeta med dessa. Fullmäktige har fastställt målvärdet för år 2026 medan nämnderna har tagit fram en årlig progressionstakt.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i Burlöv.
Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa, livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social dimension.
Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare.
Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och verka i.
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det innebär att kommunerna ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och att verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt och med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten.
Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin på kort och lång sikt. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska ekonomin visa på ett positivt resultat motsvarande en nivå som gör att kommunens finansiella förmåga inte försvagas. Det innebär att resultatet varje år bör vara tillräckligt starkt för att kommunens förmögenhet inte ska urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Detta tydliggörs även i kommunallagens balanskrav som innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna, det vill säga att intäkterna ska vara större än kostnaderna.
Måluppföljning
Med utgångspunkt från Vision 2040 har kommunfullmäktige beslutat om fyra strategiska inriktningar för perioden 2023–2026. De övergripande inriktningarna är Attraktiva Burlöv, Hållbara Burlöv, Tillgängliga Burlöv och Trygga Burlöv. En sammanställning av kommunens övergripande mål påvisar att flera underliggande målnivåer är uppfyllda för året. Andra mål är på väg att kunna uppfyllas, sett till de aktiviteter som genomförs och till den progressionstakt som syns i indikatorerna. Det krävs dock ett fortsatt aktivt arbete för att de goda resultaten ska fortsätta och för att de områden som ännu inte når angivna målnivåer ska stärkas.
För att målområdet Attraktiva Burlöv ska uppfyllas finns tre prioriterade mål varav ett mål är uppfyllt, ett mål är på väg att uppfyllas och ett mål uppfylls inte för året. Sammantaget bedöms målområdet Attraktiva Burlöv vara på väg att uppfyllas.
För målområdet Hållbara Burlöv finns fyra prioriterade mål, varav två mål är uppfyllda för 2024 och resterande två mål bedöms kunna vara på väg att uppfyllas. Utifrån de insatser som genomförts i verksamheterna under året innebär den samlade bedömningen att fullmäktiges övergripande inriktning gällande Hållbara Burlöv är på väg att uppnås, även om man ännu inte nått hela vägen fram.
Inom målområdet Tillgängliga Burlöv finns ett mål som samtliga nämnder arbetar för att uppnå. Målet bedöms kunna vara på väg att uppfyllas.
Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att bo och verka i. För att målområdet Trygga Burlöv ska uppfyllas finns ett prioriterat mål som samtliga nämnder arbetar för att uppnå. Stort fokus har lagts på målet och det finns ett flertal relevanta aktiviteter kopplade till trygghet och säkerhet. Bedömningen är att målet är uppfyllt för år 2024.
För ett fåtal indikatorer kommer utfallet först nästkommande år, vilket medfört att måluppföljningen gjorts på senast kända utfall.
Den sammanlagda bedömningen är att de aktiviteter och åtgärder som genomförts har lett till en positiv förflyttning för Burlövs kommun under 2024. Arbetet kommer att fortsätta med de strategiska inriktningarna samt mål och indikatorer för den resterande målperioden år 2023–2026.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
Kommunfullmäktiges övergripande mål analyseras utifrån ett flertal olika faktorer. Till varje mål finns både aktiviteter och indikatorer kopplade, vilket möjliggör en kvalitativ analys av om målet kan bedömas vara uppfyllt för året och slutligen för hela målperioden år 2023–2026. Senaste utfallet gäller vid bedömning av indikatorerna.
Målen utgör en önskad riktning och utgör en grund för prioriteringar av vad som ska åstadkommas under året. Genom kontinuerlig uppföljning av målen säkerställs att verksamheterna följer politiska beslut samt har en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Om 33 % eller färre av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras det med ett rött ljus.
Om andelen mål eller riktlinjer som bedöms nå det övergripande målet ligger i intervallet 34 % – 67 % markeras detta med gult ljus.
Om minst 68 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras detta med ett grönt ljus.
Attraktiva Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Burlövs kommun är en tillväxtkommun med en växande befolkning. Det är viktigt med en balanserad tillväxt. Samtidigt som nya invånare flyttar in är det viktigt att upprätthålla en god service som håller hög kvalitet gentemot kommunens befintliga invånare.
Burlövs kommun ska vara en attraktiv plats att leva på och driva verksamhet i, och Burlövs kommun måste fortsätta att vårda näringslivsklimatet genom att utveckla förutsättningarna för företag. Tillsammans måste kommunen och näringslivet öka förutsättningarna för en bättre samverkan kring kompetensförsörjningen.
En framtidsutmaning är att hitta samarbetsformer och involvera olika aktörer i samhället för att på så sätt åstadkomma en högre livskvalitet. Invånarna ska ha möjlighet att engagera sig i och kunna bidra till sin kommun. Det ska finnas bättre möjligheter till en god folkhälsa i kommunen, vilket ska tillgodoses till exempel i planering av nya områden och genom enkel tillgång till lokaler och anläggningar.
Kommunen har tre särskilt riktade fullmäktigemål kopplade till detta målområde och sju indikatorer. Av de tre målen bedöms ett vara uppfyllt för året och ett mål bedöms vara på väg att uppfyllas. För ett av målen är det förväntade resultatet sämre, vilket innebär att målet ej uppfylls för 2024. Bedömningen är grundad både på indikatorer som är kopplade till respektive mål och på de aktiviteter som genomförts i syfte att nå målen.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Attraktiva Burlöv är på väg att uppfyllas.
Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen
Målet att Burlövsborna ska uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen omfattar alla verksamheter som möter invånarna och bedöms utifrån flera kriterier. För att målet ska kunna nås genomförs ett stort antal aktiviteter ute i verksamheterna.
Ur flera aspekter arbetas det med att sätta Burlövs kommun på kartan och öka attraktiviteten för medborgare, inpendlare och kommunens näringsliv.
Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan, ÖP 2040, har pågått under året och kommer att fortgå under 2025. Översiktsplanen skapar förutsättningar för en långsiktig och hållbar utveckling av kommunen. Detaljplanearbete pågår för att möjliggöra en fortsatt utveckling av kommunen både vad gäller bostäder, verksamheter och kommunal service. Uppförandet av en modern F–6-skola med idrottshall i centrala Burlöv pågår och kommer att bidra till utvecklingen och befästa bilden av kommunen som en utbildningskommun.
Återställningsarbetena efter fyrspårsutbyggnaden har avslutats av Trafikverket och kommunens arbete har vidtagit för attraktiva stationsområden i både Arlöv och Åkarp. Vidare har fokus legat på att förbättra de yttre miljöerna vid kommunens anläggningar, lekplatser, fotbollsplaner, grönområden och gatumiljö. Under sommaren har ungdomar varit engagerade i ett projekt inom samhällsbyggnadsförvaltningen för en översyn av kommunens offentliga miljöer.
Utbildnings- och kulturförvaltningen arbetar aktivt med att Burlövs kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i. Inom förvaltningen genomförs ett flertal populära evenemang och aktiviteter för alla kommuninvånare, riktade lovaktiveter för barn och unga och rörelsesatsningar för äldre. Verksamheten bedriver flera välbesökta mötesplatser såsom Burlövsbadet, biblioteket, Möllegården Kultur och fritidsgårdar vilket ökar attraktiviteten i kommunen. Förvaltningen deltar aktivt i stadsplanering genom bland annat offentlig konst och utveckling av fritids- och utemiljöer.
Arbetet med att revidera kommunens styr- och ledningssystem har pågått enligt plan. Förslaget till nytt styr- och ledningssystem har arbetats fram i bred förankring och det nya styrdokumentet antogs av kommunfullmäktige i december.
Genom att fortsätta kvalitetssäkra introduktionen för chefer och medarbetare har kommunen bidragit till att vara en attraktiv arbetsgivare.
Konceptet Burlöv Händer! har utvecklats tillsammans med det kommunala bolaget Burlövs Bostäder AB. Det är ett projekt för att på ett modernt sätt lyfta fördelarna, visa på det attraktiva Burlöv och sätta Burlövs kommun på kartan.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns fyra indikatorer som är kopplade till målet. Tre av dessa mättes tidigare genom SCB:s medborgarundersökning. På grund av mycket lågt svarsdeltagande gjordes i stället en mätning i kommunens egen regi, med samma frågor som tidigare. Trenden för samtliga indikatorer är nedåtgående, och enbart en av indikatorerna uppnår målvärdet för år 2024.
Bedömningen är att genomförda aktiviteter för 2024 sammantaget kommer att bidra till att uppnå målet på sikt, men att det krävs fler förbättringsåtgärder för att nå önskat läge under mandatperioden.
Detta innebär att målet inte är uppfyllt för året och därför anges en röd färgmarkering.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Mål 2024 | KF-mål 2026 |
| Skötsel av gator och vägar fungerar bra i kommunen, andel | 63,6 | 52,3 | 43 | 61 | 65 |
| Andel nöjda med skötseln av allmänna platser | 69,6 | 60,1 | 49 | 70 | 74 |
| Andel som upplever problem med nedskräpning (ju lägre desto bättre) | 53 | 40 | 49,4 | 51 | 47 |
| Andel positiva med kommunen som en plats att leva och bo på | 86,8 | 85,3 | 77 | 90 | 92 |
Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen
Målet att företagare ska uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen omfattar alla verksamheter som möter Burlövs företagare och bedöms utifrån flera kriterier. För att målet ska kunna nås genomförs ett stort antal aktiviteter ute i verksamheterna.
Under 2024 har näringslivsarbetet fortsatt att arbeta med fokusområdena Brottsförebyggande samverkan och Skola näringsliv. Två träffar om brottsförebyggande samverkan har genomförts tillsammans med polis, trygghetsvärdar, Burlövs Företagsgrupp, Svensk Handel och enskilda företagare. En närmare samverkan med företagare, fastighetsägare och polis har inletts för handelsområdet Stora Bernstorp.
Burlövs kommun har erbjudit elever sommarjobb, möjligheter att vara sommarlovsentreprenörer och utbildning i arbetsmarknadskunskap. Under våren genomfördes återigen ”Yrkesbussen – vägen till ett framtida yrke”, där 32 företagsbesök anordnades för 200 elever från Vårboskolan, Dalslundskolan och IM-programmet, för att ge bredare insikter i olika yrken och branscher.
Flera näringslivsråd har genomförts med fokus på kompetens, utbildning och arbetslöshet i Burlövs kommun och en workshop med valda delfrågor från Svenskt Näringslivsenkät Lokalt Företagsklimat och input till den kommande näringslivsplanen.
Under året har kommunen genomfört individuella företagsrådgivningar med nyföretagare, företagsbesök, mindre företagsdialoger med soloföretagare och två näringslivskvällar.
Burlövs kommun är aktiva i MalmöLundregionens näringslivsarbete för ett bättre företagsklimat. Kommunens tjänstepersoner har erbjudits utbildningen ”Inte bara trevlig” och nyanställda får möjligheten att genomföra utbildningen. Kommunen har under året deltagit i MLR:s arbetsgrupper Attraktiva och Hållbara med målet att skapa det bästa näringslivsklimatet till 2035. Burlövs kommun är drivande inom MLR för samverkan i trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete och projektledning av B2B Mässan i Lund.
I maj genomfördes Företagarkvällen på Arlövs Teater för tredje året i rad, tillsammans med Burlövs Företagsgrupp och Företagarna Öresund. Då firades Burlövs kommuns attraktiva näringsliv tillsammans med närmare 100 gäster och kommunens näringslivspriser utdelades.
Burlövs kommun beviljades under 2024 medel för att driva ett nytt kompetensutvecklingsprojekt för små och medelstora tillväxtföretag och deras medarbetare. Projektet avser kompetensutveckling av företag, ledning och medarbetare inom fokusområdena digitalisering och hållbarhet. Projektet startade den 1 september och pågår till och med 2025.
Kommunen har även beviljats projektmedel för vd-nätverk, alumni vd-nätverk och säljcoachningsnätverk för fåmansföretagare. Aktiviteterna finansieras delvis av Region Skåne och är ett samarbete mellan Burlövs kommun och Business Port/Staffanstorps kommun.
Under 2024 har kommunledningsförvaltningen arbetat fram en ny näringslivsplan som ska gälla för 2025–2028. Näringslivsplanen visar vägen för kommunens prioriterade näringslivsarbete genom insatsområdena:
- nätverk och samverkan
- en aktiv dialog mellan företag och kommun
- mötesplatser för inspiration och kompetensutveckling
- service och bemötande
- trygghetsskapande – brottsförebyggande
- kompetensförsörjning och arbetsmarknad.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns en indikator som är kopplad till målet. Svenskt Näringsliv släppte i maj en del av sin årliga enkätundersökning om lokalt företagsklimatet i de svenska kommunerna. När företagarna får ge ett sammanfattande omdöme om företagsklimatet visar siffrorna att Burlövs kommun åter får ett mycket gott resultat på 4,45 och placerar sig bäst bland kommunerna i Skåne. Medel för Skåne är 3,52 och medelvärdet för Sverige är 3,47. Detta innebär att indikatorns förväntade målvärde (år 2024: 4,28, år 2026: 4,35) är uppnått för hela målperioden.
I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sverige hamnar Burlövs kommun på en tredjeplats nationellt och en förstaplats i Skåne, vilket är ett mycket bra resultat. Under hösten har kommunen firat den fina placeringen i rankningen med kommunikationsinsatser såsom pressmeddelande och artiklar. Under hösten påbörjade kommunen ett nytt digitalt nyhetsbrev som kallas ”Företagsamma Burlöv – vi berättar”. Här berättar kommunen om olika ämnen och verksamheter som är kopplade till Svenskt Näringslivs enkätundersökning.
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter för 2024 sammantaget har bidragit till att uppnå målet. Detta innebär sammantaget att målet för 2024 är uppfyllt och således ges färgmarkering grön.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Mål 2024 | KF-mål 2026 |
| Nöjdhet med företagsklimatet | 4,04 | 4,2 | 4,45 | 4,28 | 4,35 |
Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet
Målet är särskilt destinerat till utbildnings- och kulturnämnden. Utbildnings- och kulturförvaltningen arbetar aktivt med att Burlövs kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i, främst genom att öka kvaliteten på evenemangen för kommuninvånare men också genom att delta aktivt i stadsplanering och utformning av fritids- och livsmiljöer.
Utbildnings- och kulturförvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att involvera kommuninvånarna i aktiviteterna och den upplevda känslan om att det går att påverka kultur- och fritidsverksamheten i Burlöv. År 2024 har dock varit ett utmanande år där färre evenemang kunnat genomföras på grund av större kostnader.
Många av de motions- och idrottsanläggningar som finns i Burlövs kommun har större renoverings- och underhållsbehov och många föreningar huserar i tillfälliga lokaler. Exempel på detta är Brukshundsklubben, ridhuset i Arlöv, och Åkarps och Arlövs Idrottsplats. Planer på att uppdatera anläggningarna finns och några kommer att genomföras redan år 2025, bland annat en ny konstgräsplan i Arlöv.
Befintliga besökare inom kultur- och fritidsverksamheten är väldigt nöjda med utbudet och känner sig i mycket hög grad välkomna. Detta är positivt och det är viktigt att verksamheten fortsätter behålla det utbud som finns och utveckla aktiviteterna och mötesplatserna för besökarna.
Det finns två indikatorer kopplade till målet. Nöjdheten med kommunens idrotts- och motionsanläggningar har tidigare mätts genom SCB:s medborgarundersökning. Då svarsfrekvensen har sjunkit de senaste åren valde kommunen 2024 att i stället göra en kommunenkät i egen regi med likalydande frågor. Enkäten distribuerades till samtliga hushåll i Burlövs kommun. Utfallet för 2024 visar att 65 % av de svarande är ganska eller mycket nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar. Detta innebär en försämring jämfört med SCB 2023 (74,9 %) och en negativ trend. Indikatorns målvärde för 2024 är inte uppfyllt.
Kultur- och fritidsverksamheten genomför årligen vecka 44 och 45 en besöksenkät med frågeställningen om de aktiviteter verksamheten erbjuder passar besökarnas behov och intresse. År 2022 svarade 95 % att de alltid eller oftast känner sig välkomna och 85 % tyckte att det alltid eller oftast finns ett utbud som passar dem. År 2023 upplevde 93 % att de alltid eller oftast känner sig välkomna och 83 % tyckte att utbudet är passande. I besöksenkäten för år 2024 upplevde 98 % att de alltid eller oftast känner sig välkomna och 91 % tycker att utbudet är passande. Indikatorns målvärde är uppfyllt för år 2024.
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter för 2024 sammantaget kommer att bidra till att uppnå målet. Målet bedöms vara på väg att uppnås.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Mål 2024 | KF-mål 2026 |
| Andel nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar | 79,8 | 74,9 | 65 | 78 | 80 |
| Andel som upplever att de aktiviteter kultur och fritid erbjuder passar deras behov och intressen | 85 | 83 | 91 | 76 | 80 |
Hållbara Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Burlövs kommun ska säkerställa en hållbarhet i tillväxten, och att hållbara byggnationer skapas för en långsiktig framtid.
Det ekologiska perspektivet innehåller framtidsutmaningar gällande frisk luft, buller och hållbara transporter. Andra delar gäller hållbar konsumtion och produktion samt rent vatten med hållbar utveckling av natur och stad.
För ett hållbart Burlöv ska grönare miljöer finnas och nyplaneras. Ett hållbart resande ska främjas med kollektivtrafik och med gång- och cykelvägar.
Det ekonomiska perspektivet handlar om att kommunen ska ha självförsörjande invånare vilket innebär att skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling och arbete.
Ur ett socialt perspektiv är framtidsutmaningen att säkerställa de bästa förutsättningarna för folkhälsa, nära vård, livsvillkor och barn och ungas uppväxtvillkor. Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en god och trygg utbildning för förskolebarn, elever och studenter.
Kommunen har fyra särskilt riktade fullmäktigemål kopplade till detta målområde och elva indikatorer. Under 2024 har två av målen uppnåtts medan resterande två mål bedöms vara på väg att kunna uppfyllas. Analysen visar att det har skett en positiv utveckling som kan kopplas till de aktiviteter som genomförts i verksamheterna under året.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Hållbara Burlöv är på väg att uppfyllas, och uppnår därför gul status.
Alla invånare ska uppleva bättre förutsättningar för goda insatser, nära vård och hög livskvalitet
Målet är destinerat från kommunfullmäktige till socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden. Socialförvaltningen fortsätter sitt arbete med värdegrunden. Aktiviteter genomförs inom ramen för omställningen till god och nära vård och arbetet med fast omsorgskontakt har fortsatt inom vård- och omsorgsverksamheterna. Arbetet gällande sjukhusvård i hemmet fortlöper och sker i samverkan mellan regionen och kommunerna i delregion mellersta.
Socialförvaltningen arbetar aktivt med flera insatser för att bryta utanförskap bland annat i form av besöksteam, där medarbetare genom hembesök erbjuder stöd och social samvaro. Därutöver pågår ett arbete med att se över Mötesplatsen och vilket utbud av aktiviteter som ska kunna erbjudas och därtill planering för att öppna ytterligare en mötesplats i Åkarp.
Vård- och omsorgsverksamheten har blivit uppmärksammad av Svenskt Demenscentrum för det goda arbetet som genomförs i det nationella kvalitetsregistret. Sedan våren 2024 är samtliga särskilda boenden inom socialförvaltningen stjärnmärkta. Fortsatt arbete innebär att arbeta för att upprätthålla stjärnmärkningen. Framtida planering inkluderar även stjärnmärkning för LSS-verksamheter. Socialförvaltningens nya organisering där vård- och omsorgsverksamheten har delats i två verksamhetsområden kommer att skapa ökade möjligheter att höja kvaliteten.
Arbetet med att skriva in personer med behov i den teambaserade vårdformen enligt hälso- och sjukvårdsavtalet har intensifierats under året. Flera samverkansprojekt har drivits för att göra vården säker och tillgänglig för personer med behov av kommunal hälso- och sjukvård.
Nya riktlinjer i kombination med biståndsbeslut i nivåer har intentionen att ge ökad flexibilitet vid utförande av insatser till äldre.
Stabilitet i organisationen är en förutsättning för att lyckas erbjuda insatser av god kvalitet. I takt med förändringar i omvärlden behöver organisationen också uppvisa en flexibilitet och en förmåga att anpassa sig. Därför har socialförvaltningens verksamheter fortsatt genomföra vissa organisationsjusteringar.
En utmaning som påverkar verksamheten i stor omfattning är svårigheten att rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Ett ökat antal komplicerade HSL-insatser och fler svårt sjuka ställer krav på ökad kompetens. Socialnämnden har intentionen att i högre utsträckning arbeta med stöd och behandling på hemmaplan, vilket förutsätter att medarbetarna får kompetensutveckling i metoder som ska användas.
Socialförvaltningens verksamheter arbetar med anpassningar till den nya socialtjänstlagen och mer förebyggande arbete. Likaså pågår omställningsarbetet till god och nära vård. Trots att omställningen är en utmaning i sig anses den nya socialtjänstlagen och utvecklingsarbetet för god och nära vård bidra till att alla invånare ska uppleva bättre förutsättningar för goda insatser.
I maj avlutades skolornas 3-åriga deltagande i Ifous-programmet Fokus Undervisning. Utvecklingssatsningen har starkt bidragit till undervisningsutvecklingen på kommunens skolor med höjda resultat som följd.
Arbetet med förskolans lärmiljöer har fokus på kreativitet, rörelse och hållbarhet, både i befintliga lokaler och vid nybyggnation. Miljöerna ska vara anpassningsbara för en flexibilitet utifrån undervisningens behov. Parallellt görs systematiska satsningar årligen för att utveckla utemiljöerna i samma riktning.
Tre indikatorer mäts genom Socialstyrelsens nationella brukarundersökning som genomfördes under våren 2024. Det gäller brukare som har insatser från hemvården, brukare som har särskilt boende och deras upplevelse av måltidssituationen. Gällande brukarbedömningarna för särskilt boende och hemtjänst (helhetssyn) kan konstateras att målvärdena inte uppnås för 2024, men att trenden för båda indikatorer är positiv.
Socialförvaltningen har tillsammans med utbildnings- och kulturförvaltningens kostenhet fortsatt sitt utvecklingsarbete kring måltidssituationerna och som ett led i detta arbete fört in uppföljningsverktyget Happy or not för att kunna mäta de boendes omedelbara reaktion på måltiderna. Resultaten visar på att merparten av de boende är mycket nöjda med den mat som serveras. Förvaltningen har tillsammans med kostenheten arbetat för att öka brukarnöjdheten gällande maten vilket gett visst förbättrad upplevelse. Matråd har även startats på nytt i särskilda boenden. Gällande upplevelsen av måltidssituationen är målvärdet inte uppnått för 2024 men trenden är positiv.
Gällande andelen elever som skattar måltiden som god visar resultatet för 2024 på en ökning från en redan hög nivå ökat jämfört med föregående år. En högre grad av inblandning i menyframtagande från eleverna har också bidragit till en ökad nöjdhet. Även kockarna har framhävts med egna recept. Uppföljningsverktyget Happy or Not har använts inom skolmåltiderna och resultaten är mycket goda både på enkäten Skolmat Sverige och på Happy or Not (74 % är nöjda). Trenden är positiv och målet är uppfyllt för år 2024.
Med utgångspunkt från resultatet gällande helhetssynen i brukarbedömningen anses målet inte vara uppfyllt. Däremot har en förflyttning framåt kunnat spåras, som tillsammans med de planerade insatserna framåt gör att målet sannolikt bedöms kunna uppnås under målperioden. Bedömningen är att genomförda aktiviteter för 2024 sammantaget kommer att bidra till att uppnå målet.
Detta innebär att målet ännu inte är uppfyllt men bedöms vara på väg att kunna uppfyllas, och därför bedöms målets status vara gult.
| Indikator, andel (%) | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn | 61 | 74 | 75 |
| Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn | 64 | 73 | 82 |
| Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – maten | 58 | 53 | 70 |
| Andel elever som skattar måltiden som god | 67 | 65 | 66 |
Alla barn, elever och studerande ska genomgå en utbildning som skapar bättre förutsättningar att komma i arbete
Att alla barn, elever och studerande ska genomgå en utbildning som skapar bättre förutsättningar att komma i arbete är ett fullmäktigemål som destinerats till utbildnings- och kulturnämnden. På utbildnings- och kulturförvaltningen avslutades i år ett treårigt utvecklingsarbete för grundskola, vuxenutbildning och IM. Programmet har letts av tre sverigeledande forskare och genom sitt deltagande har Burlövs kommun bidragit till ny kunskap inom området samtidigt som undervisningen har utvecklats på kommunens alla skolor.
Resultaten av kartläggningen i matematik och svenska för elever i förskoleklass har ytterligare förbättrats mellan läsåren 2023 och 2024. Betygsresultaten i årskurs 6 var det överlägset bästa sedan mätningarna startades 2018. Årskullen hade 220 i genomsnittligt meritvärde, vilket var 7 meritpoäng bättre än det tidigare bästa resultatet.
Arbetet med att höja andelen pedagogiskt utbildad personal i förskolan fortsätter och har god effekt på undervisningen för de yngre barnen. Förskolan har också under året fokuserat på hur kommunen använder digitala verktyg för att på ett medvetet sätt gynna barnens lärande. I förskolan har det också funnits ett stort engagemang kring det förvaltningsövergripande fokusområdet rörelse och hälsa.
Målet att skapa bättre förutsättningar för att komma i arbete har destinerats även till socialnämnden. Socialförvaltningen har ett nära samarbete med näringslivet och medarbetare från individ- och familjeomsorgen fortsätter arbeta för att utveckla samarbete med näringslivet för att få fler ungdomar i sommarjobb. En förbättringsåtgärd som redan är genomförd är utvecklingen av en e-tjänst för anmälan av praktikplats.
En gemensam verksamhetsplan mellan socialförvaltningen och utbildnings- och kulturförvaltningen skapar goda förutsättningar för att kunna arbeta aktivt med tidiga insatser. Samarbetet är prioriterat och visar på goda effekter, och syftar till att skapa möjligheter till både utbildning och arbete.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns tre indikatorer som är kopplade till målet:
Andel elever i Burlövs skolor som uppnår gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola
Gällande andelen elever i Burlövs skolor som uppnår gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola uppgår resultatet för 2024 – efter lovskola – till 85,8 % gymnasiebehörighet (exklusive nyanlända och okända). I Kolada är siffran exklusive lovskola och därför något lägre: 82,2 %. Detta är ett mycket bra resultat både sett till tidigare resultat och i förhållande till riket. Vårboskolan tog under vårterminen emot ett mycket stort antal elever som var placerade på HVB-hem och återvändandecenter, samtliga med ofullständig skolbakgrund. De elever som fått sin undervisning i kommunens skolor i minst ett läsår uppnådde en gymnasiebehörighet på 89 %.
De huvudsakliga orsakerna till det goda resultatet är en kombination av långsiktigt pedagogiskt utvecklingsarbete i kommunen, politiska satsningar på utbildning och ett ledarskap ute på skolorna där rektorer tar ansvar för den pedagogiska utvecklingen och skolans resultat. En fortsatt satsning på pedagogiskt utvecklingsarbete kommer att behövas. Kommunens skolor tar idag ansvar för ett stort antal elever som är placerade på HVB-hem, vilket är resurskrävande. Även elevomsättningen, som beror på att in-och utflyttning sker mer frekvent i Arlöv, skapar stora utmaningar för skolorna i framför allt Arlöv.
Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel
Resultatet (66,8%) är en försämring jämfört med föregående år men ligger på en nivå som motsvarar målet för 2024 på 66 %. Resultatunderlaget utgörs av elever som lämnade grundskolan 2020. Dessa elever har haft stora delar av sin gymnasieutbildning under pandemin.
Andelen elever som har slutfört sin gymnasieutbildning inom 3 år är 9 procentenheter högre för år 2024, jämfört med 2023. Detta betyder att resultatet för 2025 förväntas överstiga fullmäktigemålet. Arbetet med att stärka undervisningens kvalitet både i grundskola och på IM fortsätter, vilket kommer att vara en viktig förutsättning för fortsatt god resultatutveckling.
Andel ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter fullföljd gymnasieutbildning
Ett område som följs upp av utbildnings- och kulturförvaltningen gäller ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter fullföljd gymnasieutbildning. Resultatet för 2024 avser elevkullen som gick ut gymnasieskolan i juni 2022. Resultaten i Kolada presenteras varje år i juni två år efter eleverna har gått ut gymnasiet. Resultatet för 2024 är något sämre än 2023. Denna årskull födda 2003 var den årgång som var hårdast drabbad av pandemin med de två sista gymnasieåren som bedrevs till stora delar på distans med de begränsningar som det innebar i form av sämre tillgång till undervisande lärare och särskilt stöd. Ett vidareutvecklat samarbete med socialförvaltningen inom KAA (kommunala aktivitetsansvaret) skulle kunna bidra till att höja resultatet.
Avslutningsvis kan konstateras att av de tre indikatorer som är kopplade till målet är målvärdet uppfyllt för två av dem. För den indikator som inte uppnår målvärdet för 2024 är bedömningen att resultatet kommer att förbättras under mandatperioden. Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget kommer att bidra till att uppnå målet.
Gällande andelen elever i Burlövs skolor som uppnår gymnasiebehörighet är trenden positiv och målvärdet uppnått. Resultaten för gymnasieelever med examen inom fyra år visar att målvärdet för 2024 är uppnått, trots en liten försämring jämfört med 2023. Utfallet för ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerande två år efter fullföljd gymnasieutbildning uppfylls inte för året. Den positiva trend som uppvisats sedan år 2021 är därmed tillfälligt bruten.
Avslutningsvis kan konstateras att av de tre indikatorer som är kopplade till målet är målvärdet uppfyllt för två av dem. För den indikator som inte uppnår målvärdet för 2024 är bedömningen att resultatet kommer att förbättras under mandatperioden. Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget bidragit till att målet bedöms vara uppfyllt för 2024.
| Indikator, andel (%) | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor | 78,3 | 78,1 | 82,0 |
| Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun | 71,1 | 64,3 | 63,0 |
| Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun | 81,0 | 77,0 | 78,0 |
* 85,8 efter lovskola, 82,2 före lovskola
Invånarna ska i högre grad vara självförsörjande genom arbete eller studier
Målet att invånarna i högre grad ska vara självförsörjande genom arbete eller studier är destinerat till socialnämnden.
Socialförvaltningen erbjuder arbetsträning och praktik som ett sätt att bryta utanförskap. Ett arbete pågår även kring att utveckla aktiviteter på Mötesplatsen för fler målgrupper.
Feriejobb för unga är ett sätt att introducera unga till arbetslivet. Kommunen kommer att fortsätta arbeta för att unga ska få en bild av vad det framtida arbetslivet har att erbjuda. Möjligheten att kombinera lovskola med feriearbete har utretts. Utredningen har visat att det inte är möjligt eller lämpligt att kombinera dessa aktiviteter. I stället sker en tät dialog mellan förvaltningarna, där grundskolans medarbetare kan kvotera in ungdomar till öronmärkta feriepraktikplatser för att säkerställa att ungdomar med störst behov prioriteras i förhållande till de öppna ansökningarna.
Under året har individ- och familjeomsorgen inrättat en tvättservice som ger möjlighet till arbetsträningsplatser för personer som uppbär försörjningsstöd. Antalet brukare som får sin tvätt utförd genom tvättservice har ökat successivt under året.
Inom ramen för individ- och familjeomsorgens ordinarie verksamhet har medborgare möjlighet att få biståndslösa samtal, missbruksbehandling i grupp med mera. I samband med att den nya socialtjänstlagen träder i kraft kommer krav att ställas på att arbeta förebyggande i en annan omfattning än idag.
Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd i Burlövs kommun förhåller sig stabilt trots arbetslöshet och inflation. Det genomsnittliga antalet hushåll som erhåller försörjningsstöd under perioden januari–december 2024 var i likhet med föregående år 125 hushåll.
Utmaningar och risker som kan påverka målområdet är att processerna ofta är långa då samarbetet bygger på samverkan mellan flera olika enheter inom kommunen och med andra instanser såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetssiffrorna inom kommunen är höga men det är endast ett fåtal av dessa individer som uppbär stöd genom socialförvaltningen. Det är utmanande för socialförvaltningen att kunna arbeta för ett större inträde på arbetsmarknaden då den större andelen personer som är arbetslösa inte är kända för förvaltningen.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns en indikator som är kopplad till målet som rör försörjningsstöd. Utfallet för 2024 innebär att 78 % av de som erhållit försörjningsstöd inte återaktualiserats ett år efter att stödet avslutades. Målvärdet uppnås inte för året, och trenden är negativ jämfört med de två senaste åren. Bedömningen är dock att hittills genomförda aktiviteter sammantaget kommer bidra till att uppnå målet, som anses vara delvis uppfyllt.
Målet bedöms kunna uppfyllas under målperioden, men flera ytterligare insatser krävs. Status för år 2024 är gul färgmarkering.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Mål 2024 | KF-mål 2026 |
| Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel | 93 | 83 | 78 | 92 | 92 |
Kommunens påverkan på miljön ska minska
Målet att Burlövsborna ska uppleva att kommunens påverkan på miljön ska minska omfattar alla verksamheter i kommunen, och bedömningen sker utifrån flera aktiviteter och nyckeltal.
Under året har Vånggatan i Arlöv byggts om för att knyta samman buss- och tågtrafik vid Burlövs nya station, vilket kommer att främja hållbart resande och etableringen av framtida bostäder i stationsnära läge i centrala Burlöv.
Flera renoveringsprojekt för att bevara och utveckla kommunens fastigheter har pågått under året. Som exempel kan nämnas renovering av Arlövs teater, Medborgarhuset och Kulturhuset Möllegården.
Under försommaren formaliserades Burlövs medverkan i avloppsreningssystemet MAXIMA för att trygga behovet av avloppsrening i Malmö-Lund-regionen för framtiden genom undertecknande av investeringsavtalet för södra Sveriges största infrastrukturinvestering.
Socialförvaltningen har under året arbetat för ett utbyte av samtliga fordon till fossiloberoende fordon enligt framtagen plan. Utbyte av samtliga fordon kommer att ta tid men det finns en tydlig medvetenhet och vilja att i största möjliga mån minimera användandet av fordon som har stor miljöpåverkan.
Burlövsbadet är ISO-certifierat och producerar solenergi. Även vattenreningssystemet är betydligt mer energieffektivt än tidigare system på gamla badet.
Därutöver har Återbruket, inom socialförvaltningen, infört Swish som betalningssätt för att underlätta för privatpersoner att handla. Under året har även kommunala verksamheter kunnat handla från Återbruket. TaGe, som är den del som återanvänder inventarier från kommunens olika verksamheter, har infört ett digitalt system som kommer att förenkla cirkulationen av inventarier mellan kommunens olika verksamheter.
En arbetsgrupp har undersökt möjligheten att införa cirkulär klimatväxlingsavgift vid nyinköp. Syftet är att öka incitamenten inom kommunen att göra klimatsmarta val och därigenom minska kommunens miljöpåverkan. Arbetet har resulterat i en sammanställning över generella möjligheter och utmaningar med att införa en cirkulär klimatväxlingsavgift. Arbetsgruppen, med deltagare från kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och socialförvaltningen, kommer att arbeta vidare med att hitta en modell som skulle passa i Burlövs kommun. Arbetet har även kommit att fungera som en yta för att utveckla arbetet med att återbruka i kommunen.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns tre indikatorer som är kopplade till målet. Resultaten för 2023 och 2024 kommer först senare, vilket medför att analysen baseras på tidigare års resultat. Det kan konstateras att trenden är positiv och stabil för två av indikatorerna och målvärdet är uppfyllt för dessa. Gällande hushållsavfall har utfallet legat på samma nivå de senaste två åren men den långsiktiga trenden har varit positiv. Dock försämrades utfallet år 2023.
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget bidragit till att målet uppfyllts för år 2024, och därför ges färgmarkeringen grön.
| Indikator* | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Mål 2024 | KF-mål 2026 |
| Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, andel | 57,5 | 66 | 60 | 70 | |
| Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, andel | 100 | 80 | 90 | ||
| Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, andel | 37 | 32 | 41 | 45 |
* Senaste utfallet gäller i årsredovisningen
Tillgängliga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
I Burlövs kommun är framtidsutmaningen att tillhandahålla en högre grad av service och tillgänglighet för invånare och företag avseende kontakten med deras verksamheter utifrån den enskildes förutsättningar och behov.
Invånare och andra intressenter ska på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med kommunen och få frågor besvarade, och det ska finnas olika möjligheter att kunna påverka.
Såväl den fysiska tillgängligheten i den utemiljö och de fastigheter som kommunen ansvarar för, som tillgängligheten till kommunens verksamheter, ska vara hög.
Kommunen har ett särskilt riktat fullmäktigemål kopplat till detta målområde och tre indikatorer. Analys visar att det skett en positiv utveckling som kan kopplas till de aktiviteter som genomförts under året i syfte att uppnå målen. Målet bedöms kunna vara på väg att uppfyllas, även om det finns mer att göra.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Tillgängliga Burlöv är på väg att uppfyllas, och uppnår därför gul status.
Invånare och företag ska uppleva en bättre service genom ett likvärdigt bemötande och tillgängliggörande av kommunens tjänster
Målet att Burlövs invånare och företag ska uppleva en bättre service omfattar alla verksamheter som möter invånarna och bedöms utifrån flera kriterier. För att målet ska kunna nås genomförs ett stort antal aktiviteter ute i verksamheterna.
Ett övergripande arbete har pågått i syfte att förbättra tillgängligheten inom alla förvaltningar. Ledningen har under 2024 haft stort fokus på att öka bemötande och tillgänglighet vad gäller telefoni och synpunktshantering. En mätning under våren 2024 visar att kommunen är på god väg, där omdömen för nästintill samtliga verksamheter ligger över fyra på en femgradig skala.
Tekniska avdelningen, har förbättrat servicenivån med ökad tillgänglighet. Mätningen visar att medborgare är nöjda med bemötande, tillgänglighet och svarstider, vilket ligger i linje med kommunens riktlinjer för service.
Enligt kultur- och fritidsverksamhetens besöksenkät för 2024 upplever 93 % av respondenterna att det är enkelt att delta i de aktiviteter som erbjuds och använda kommunens anläggningar. Detta är en klar förbättring (6 procentenheter) från ett redan högt resultat. Ett av huvudmålen i kultur- och fritidsstrategin är att göra verksamheterna tillgängliga och attraktiva för olika målgrupper. Några exempel är afterschool-aktiviteter, meröppet på biblioteken, lovprogram och öppna rörelsepass för äldre.
Öppna förskolan, som ingår i familjecentralen Samovaren, bedriver ett uppsökande arbete för att få fler besökare i verksamheten. Detta är ett viktigt led i att få alla barn till förskolan.
Tillgängligheten av leveranser har ökat markant genom matleveranser av kyld mat. Leveranserna anpassas också utifrån individuella behov till medborgare i hemmen, så kallat ordinärt boende.
Socialnämnden bedriver ett strategiskt arbete för att nå upp till målet Tillgängliga Burlöv. Ett led i detta är öppnandet av receptionen inom individ- och familjeomsorgen och att e-tjänster har setts över och utvecklats vidare under året.
Genom fokus på samverkan och samarbete inom och utanför socialnämndens ansvarsområden ökar förutsättningar att bidra till måluppfyllelsen. Nämndens ambition är att gå ifrån benämningen socialtjänst till sociala tjänster. Inflytanderådet har haft en workshop för att undersöka och diskutera önskemål om tillgänglighet. Inrättandet av en äldrelots är kommunicerat till medborgarna på olika sätt, men det finns ett fortsatt behov av synliggöra funktionen.
Kommunen har e-tjänster på plats inom ett antal nyckelområden. Det måste också vara möjligt att logga in med annan e-legitimation än svensk (eIDAS), vilket kommunen har infört under året.
Beslut som fattas vid kommunfullmäktiges sammanträden och som bedöms vara intressanta för invånarna har tillgängliggjorts genom kortare filminspelningar som förklarar vad besluten innebär för invånaren.
Under året har sex tillfällen med olika teman genomförts, där de sju partierna i kommunfullmäktige under enkla former mött medborgarna för dialog om aktuella frågor i kommunens köpcenter. Exempel på teman har varit kundbemötande, trygghetsfrågor, vård och omsorg samt EU-valet.
En företagslotsfunktion har under året drivits för de företagare som vill etablera sig i kommunen. Med hjälp av utbildningen Inte bara trevlig har kommunens dialog och relation med företagen förbättras. Ett femtiotal företagsbesök har genomförts under året. Ett nytt komplement till företagsbesöken är enklare företagsdialoger, det vill säga möten med företagare där deras företagande, utmaningar och möjligheter diskuteras. Ett nytt nyföretagarkoncept med öppna digitala möten, Min företagsidé, genomförs en gång i månaden. Nyföretagarkonceptet genomförs tillsammans med Nyföretagarcentrum Syd och likt tidigare erbjuder Burlövs kommun även individuell företagsrådgivning via samma organisation.
Inom MalmöLundregionens tolv kommuner har det inrättats en etableringslots, vilket är en modell för hur en kommun lämnar en möjlig etablering vidare till någon av de andra kommunerna i MalmöLundregionen, när den tillfrågade kommunen inte har möjlighet att ta emot etableringen.
Kommunen har under många år arbetat med SKR:s modell för medborgardialog i komplexa samhällsfrågor. För att utveckla och formalisera arbetet har riktlinjer och rutiner tagits fram för att ytterligare sprida kunskap internt om hur engagerade medborgares synpunkter och delaktighet kan tas tillvara vid förändringar.
Därutöver har införandet av digital posthantering genomförts, för att snabbare och säkrare kunna ha digital kontakt med medborgarna. Arbetet har fortsatt eftersom postmängderna från kommunen ännu inte har sjunkit i tillräckligt hög grad.
Under våren publicerades 2023 års resultat för Burlövs kommun gällande SKR:s mätning Insikt, en undersökning som mäter servicenivån i kommunernas myndighetsutövning. Burlöv nådde plats 29 och placerade sig på en tredjeplats i Skåne gällande företagens nöjdhet. I underkategorin Storstäder och storstadsnära kommuner hamnar Burlöv på första plats i Skåne och fjärde plats i Sverige. I undersökningen deltog närmare 200 av landets 290 kommuner.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns tre indikatorer som är kopplade till målet. För indikatorn gällande andel invånare som är nöjda med hur det fungerar att få svar från kommunen nås inte målvärdet, och trenden är negativ. Resultaten för de två nyckeltalen som är kopplade till Insikt redovisas enbart för det första halvåret 2024, eftersom helårsanalysen publiceras först i april år 2025. Trenden för andel privatpersoner som är nöjda med kommunens service är negativ och målvärdet är ännu inte uppnått. Helårsresultatet brukar dock ofta visa bättre resultat jämfört med halvåret, och därför bedöms målvärdet vara möjligt att uppnå för 2024. Gällande företagsklimatet visar halvårsresultatet på en ännu bättre utveckling jämfört med 2023, vilket innebär en positiv trend och ett uppnått målvärde.
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget kommer bidra till att uppnå målet, som därför markeras med gult, på väg att uppfyllas.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Mål 2024 | KF-mål 2026 |
| Andel invånare som är nöjda med hur det fungerar att få svar på frågor om kommunen och dess verksamheter | 65,4 | 62,9 | 58 | 68 | 70 |
| Företagsklimat enligt Öppna jämförelser (Insikt) – Totalt, nöjd-kund-index (NKI)* | 82 | 80,2 | 84 | 81 | 82 |
| Andel privatpersoner som är nöjda med kommunens service** | 82 | 78 | 73 | 75 | 77 |
* Utfallet baseras på halvårsrapporten för 2024
** Utfallet baseras på halvårsrapporten för 2024
Trygga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Grönt ljus
Genom att arbeta med såväl den upplevda som den faktiska tryggheten i alla delar av kommunens verksamheter kan kommunen möta invånarnas olika uppfattningar om vad som ger dem en tryggare och säkrare plats att leva och verka i.
En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där invånarna känner sig trygga, där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. Samtidigt är den enskilda invånarens upplevda trygghet viktig.
Framtidsutmaningen ligger i att få till stånd en förhöjd samverkan och samordning mellan olika verksamheter, näringsliv, civilsamhälle, polisen och andra aktörer utifrån området trygghet, och översätta det till den vardag som de verkar i och de invånare de möter.
Kommunen har ett särskilt riktat fullmäktigemål kopplat till detta målområde och två indikatorer. Båda indikatorerna är uppnådda och målet bedöms vara uppfyllt för år 2024. Analysen är grundad både på de indikatorer som är kopplade till målet samt till de aktiviteter som genomförts i syfte att nå målet.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Trygga Burlöv är uppfyllt för år 2024, och uppnår därför grön status.
Burlövs kommun ska vara en tryggare och säkrare plats att leva och verka i
Målet att Burlövs invånare och företag ska uppleva en bättre service omfattar alla verksamheter som möter invånarna och bedöms utifrån flera kriterier. För att målet ska kunna nås genomförs ett stort antal aktiviteter ute i verksamheterna.
Precis som förra året har det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet under 2024 genomgått en stark utveckling.
Enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete ska kommunen, med lägesbilden över brottsligheten i kommunen som underlag, ta fram en åtgärdsplan som kommunen avser att vidta för att förebygga brott. I Burlöv antogs denna åtgärdsplan i september 2024.
I mars antogs den kommunövergripande strategin mot våld i nära relation, Våga se – våga handla. Strategins inriktning är utbildning och kompetenshöjande insatser riktade till kommunens medarbetare och förtroendevalda, med målet att förebygga, identifiera och förhindra våld i nära relationer. Medarbetare som i sitt yrkesutövande möter berörda målgrupper ska särskilt beaktas i utbildnings- och kompetenshöjande insatser. En utbildningsplan har tagits fram för 2025 och 2026, och utbildningsinsatser för vissa verksamheter har påbörjats.
Under våren implementerades en ny arbetsmetod för det löpande lägesbildsarbetet där personal från kommunledning, verksamhetschefer från de kommunala förvaltningarna, kommunpolis, räddningstjänst och Burlövs Bostäder deltar för att få en aktuell lägesbild om händelser som inträffat de senaste två veckorna i det offentliga rummet. Strukturen följer den etablerade metoden EST (effektiv samordning för trygghet) och namnet har ändrats från Örat mot marken till EST.
Under året har det skett ett omtag kring SSPF-arbetet (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet). En ny styrgrupp och en ny arbetsgrupp har utsetts och påbörjat sitt arbete.
Socialförvaltningen har under 2024 arbetat med andra inom kommunen för att bidra till ökad trygghet för medborgare i kommunen, bland annat genom:
- den gemensamma polisöverenskommelsen och det gemensamma arbetet med lägesbild för kommunens brottsförebyggande arbete
- gemensam verksamhetsplan med utbildnings- och kulturförvaltningen innehållande aktiviteter med fokus på förebyggande och trygghetsskapande arbete
- utveckling av föräldraskapsstödsverksamheten
- fallförebyggande arbete
- aktivitetssamordnare
- god och nära vård.
Omställningen till god och nära vård pågår samtidigt som förvaltningens verksamheter genomför förberedelser inför den nya socialtjänstlagen som ställer krav på förebyggande insatser.
Föräldraskapsstöd erbjuds för vårdnadshavare med barn upp till 12 år. Allt arbete med föräldraskapsstöd genomförs inom ramen för den gemensamma verksamhetsplanen med utbildnings- och kulturförvaltningen. Medarbetare på familjecentralen Samovaren har beviljats projektmedel från länsstyrelsen för att utbilda sig i metoden FÖS, Föräldraskap i Sverige, en modell som riktar sig till utlandsfödda vårdnadshavare.
Årets brottsförebyggande företagsinsatser har inneburit en allt bättre samverkan inom Bernstorpsområdet. Samverkan har inkluderat polis, fastighetsägare, trygghetsvärdar, områdets företagare och tjänstepersoner från kommunen. Konkret har parkeringen byggts om för att hindra buskörning, fartbulor byggts på vägar och rondering av väktare i området och patrullerande väktare vid utvalda butiker har införts.
Under hösten har också en kriminologstudent från Lunds universitet engagerats av kommunen för att få en bättre förståelse över hur företagare ser på trygghetsskapande insatser och samverkan, samt hur de kan engageras i detta arbete.
Året avslutades med att Burlöv var den drivande kommunen för genomförandet av ett MLR-gemensamt webbinarium inom säkerhet-, brott-, och trygghetsskapande information. Föredragande var Polisen/NOA, Ekobrottsmyndigheten, en säkerhetspolitisk talesperson från branschorganisationen Säkerhetsföretagen samt Vellinge kommun om erfarenheter av en IT-attack.
Under våren genomfördes en förstudie om förutsättningarna för platssamverkan på Kronetorp (BID, boende, integration och dialog). Syftet var att kartlägga förutsättningarna för en BID-förening och utifrån analysen ge rekommendationer om fortsatt arbete. I Kronetorp finns idag fyra fastighetsägare och två bostadsrättföreningar. Engagemanget från fastighetsägarna är stort och samtliga ställde sig positiva till att grunda en BID-förening, vilket gjordes i oktober. Genom samverkan mellan Burlövs kommun, bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, föreningar, näringsliv och Polisen, är det övergripande målet med BID att skapa större trygghet och trivsel i området.
I november genomfördes en trygghetsvandring i Kronetorpsområdet och i december genomfördes evenemanget ”Kronetorp förr och nu” där besökare bjöds på aktiviteter och utställningar som visade både områdets historia och visionerna för framtiden.
Sedan januari 2023 har allmänheten möjlighet att, efter överenskommelse, antingen träffa kommunpolisen fysiskt i Medborgarhuset eller få kontakt per telefon.
Under våren genomfördes en digital trygghetsvandring i hela kommunen då invånare fick möjlighet att lämna synpunkter på platser som skapar otrygghet i kommunen.
Under samordning av lokalpolisområde (LPO) Kävlinge påbörjades under hösten samverkan med Staffanstorp, Lomma och Kävlinge kommuner för myndighetsgemensamma tillsyner. Målet är att bidra till sund konkurrens bland företagare och motverka kriminell ekonomi och arbetslivskriminalitet, och att bidra till en hälsosammare vardag och en bra livsmiljö för medborgaren.
Kommunen har förberett inför anslutning till Säker Digital Kommunikation (SDK). En upphandling av teknisk lösning har utförts tillsammans med Kävlinge kommun. Utöver det har Burlövs kommun även tackat ja till SKR:s införandestöd av SDK inom socialtjänsten med start i september.
En utredning av införande av e-tjänstelegitimation har genomförts av en kommunövergripande arbetsgrupp. Slutsatsen är att Burlövs kommun bör införa e-tjänstelegitimation men först invänta det arbete som pågår inom SKR, Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) och EU.
Uppdatering av SBA (systematiskt brandskyddsarbete) har pågått för hela kommunen. Underlag är genomgånget och viss uppföljning av efterlevnad har genomförts. En brandskyddspolicy som ska vara bättre behovsanpassad är under framtagande, vilken även inkluderar även stödjande material.
Planering för ökad egen förmåga vid kriser kopplat till risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) har pågått under året. Kommunen har lämnat in sin RSA kopplat till samhällsviktiga verksamheter till länsstyrelsen i enlighet med de krav som föreligger. Underlaget som tagits fram ligger till grund för förvaltningarnas fortsatta arbete med kontinuitetsplanering och hantering.
För arbetet med krishantering har informations- och kompetenshöjande insatser genomförts med bäring på civil beredskap hos kommunstyrelsen och kommunledningsgruppen. Dessa insatser kommer att byggas på genom att genomföra ytterligare kompetenshöjande insatser med en initial satsning på kommunstyrelsen, tillika krisledningsnämnd.
Kommunen har medverkat i cybersäkerhetskollen för att få ett aktuellt kvitto över hur stark kommunens resistens mot cyberattacker är och hur väl informationen skyddas. Syftet med detta är att få information om var kommunen behöver avsätta resurser och vilka segment kommunen behöver arbeta med under kommande år.
Cybersäkerhetslagen förväntas träda i kraft under 2025, vilket kommer att kräva att kommunens samtliga förvaltningar når upp i nivå vad gäller arbete med information och cybersäkerhet. Det arbetet har påbörjats och kommer att löpa under 2025.
Under året har kommunen arbetat med insatser kopplat till säkerhetsskyddslagstiftningen och även genomfört kompetenshöjande aktiviteter i form av utbildningsinsatser. Det har även bedrivits ändamålsenligt arbete inom ramen för överenskommelsen mellan SKR och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för kommuners krisberedskap 2024–2026.
Målet mäts genom två indikatorer. Målvärdet för indikatorn gällande problemindex i Polisens trygghetsmätning uppnås både för 2024 och för hela målperioden, trots en försämring jämfört med 2023. Indikatorn gällande trygghetsrankningen i kommuner i SKR:s undersökning Öppna jämförelser mäts inte längre, men målvärdet uppnåddes redan förra året för hela målperioden.
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget bidragit till att uppnå målet. Den samlade bedömningen är att målet är uppfyllt för 2024 och färgmarkeringen blir grön.
| Indikator | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 | Mål 2024 | KF-mål 2026 |
| Polisens trygghetsmätning, sammanfattande problemindex (ju lägre desto bättre) | 2,22 | 1,76 | 2 | 2,25 | 2,15 |
| Trygghet och säkerhet – rankning (ju lägre desto bättre) | 78 | 81 | 96 | 90 |
Finansiella mål
Finansiellt mål 1 – Årets resultat, % av skatter och statsbidrag
Kommunfullmäktige har beslutat ”att 2024 års resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljning och exploateringsöverskott, ska vara lägst 0 % av intäkter från skatter och statsbidrag, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige har beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravsavstämning”.
| (mnkr) | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 |
| Resultat enligt resultaträkning | 108,5 | 87,5 | 10,1 |
| Avgår reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott | -51,6 | -40,2 | -22,9 |
| Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 0,0 | 4,3 | 18,9 |
| Justerat resultat | 56,9 | 51,6 | 6,1 |
Målsättningen innebär att hänsyn måste tas till de beslut om reservationer av tidigare överskott som har skett. Till årets resultat exklusive reavinster ska då läggas redovisade/planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare reserverats. De kostnader som uppstått innan en detaljplan har vunnit laga kraft och som inte hänförs till exploateringsutgifter utan avser kostnader för ”tidiga skeden” uppgår vid årets slut till totalt 18,9 mnkr. Dessa kostnader avräknas mot tidigare reservation som beslutades i samband med årsbokslut 2023 (25,0 mnkr). Det framräknade resultatet benämns ”justerat resultat” och redovisas i tabellen nedan.
Årets justerade resultat uppgår till 6,1 mnkr, vilket motsvarar 0,5 % av de samlade intäkterna från skatter och statsbidrag. Detta innebär att resultatmåttet därmed blir uppfyllt år 2024.
Finansiellt mål 2 – Självfinansieringsgrad av investeringar, %
| (mnkr) | 2022–2023 (utfall) | 2024 | 2025 (budget) | 2026 (plan) | 2027 (plan) | Totalt |
| Resultat före avskrivningar | 318,7 | 72,6 | 112,2 | 116,2 | 105,8 | 725,5 |
| Nettoinvesteringar (exklusive markförvärv) | 200,4 | 209,6 | 438,4 | 400,4 | 38,9 | 1 287,7 |
| Självfinansieringsgrad % | 159,0 | 34,6 | 25,6 | 29,0 | 272,0 | 56,3 |
Kommunfullmäktige har beslutat att Burlövs kommuns genomsnittliga självfinansieringsgrad, exklusive markförvärv, för år 2024 ska vara minst 57,0 %. Målet ska dock beräknas som ett genomsnitt för de senaste 3 åren samt budget för de kommande 3 åren.
Målsättningen innebär att nettoinvesteringarna, exklusive markanskaffning, till 57,0 % ska finansieras med kommunens egna medel under målperioden. I det fall investeringsvolymen medför att en självfinansiering till 57,0 % inte är möjlig under ett år bör de kommande årens investeringsvolym i större utsträckning finansieras med egna medel.
Självfinansieringsgraden beräknat i genomsnitt för de tre senaste åren uppgår till 56,3 %, vilket innebär att målsättningen på 57,0 % inte är uppfyllt 2024.
Investeringsvolymen de kommande åren prognostiseras bli lägre än budgeterat och självfinansieringsgraden beräknas hamna på högre nivå de kommande åren och är på väg att uppfyllas under målperioden.
Finansiellt mål 3 – – Finansiell nettoskuldkvot, %
”Finansiell nettoskuld ska uppgå till högst 25 % av skatteintäkter och statsbidrag.”
Finansiell nettoskuld omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar + markreserv) – kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder.
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
| (mnkr) | Utfall 2023 | Utfall 2024 |
| Skatter och statsbidrag | 1 303,7 | 1 328,1 |
| Räntebärande tillgångar | 556,1 | 681,3 |
| Markreserv | 332,6 | 436,4 |
| Finansiella tillgångar | 888,7 | 1 117,7 |
| Räntebärande skulder | -260,0 | -560,0 |
| Pensionsskuld och ansvarsförbindelse | -174,9 | -176,9 |
| Finansiell nettotillgång/Skuld | 453,8 | 380,8 |
| Finansiell skuldkvot (%) | e/t | e/t |
Per den 31 december 2024 har kommunen fortfarande en positiv finansiell nettofordran, varför någon finansiell nettoskuld ännu inte har uppstått. Målet bedöms därmed vara uppnått.
Samlad bedömning av God ekonomisk hushållning
Målperioden för år 2023–2026 är nu inledd. De fyra målområdena Attraktiva, Hållbara, Tillgängliga och Trygga Burlöv kommer att tjäna som övergripande strategiska inriktningar för kommunen. Varje målområde har ett eller flera mål knutna till sig med i sin tur tillhörande indikatorer.
Det kan vid en övergripande bedömning konstateras att Burlövs kommun har förflyttat sig i önskvärd riktning under året. Många aktiviteter och åtgärder har genomförts som på sikt kommer att leda till en förbättring i kommunen. Ett fåtal indikatorer, där utfallet kommer först nästkommande år, har medfört att måluppföljningen i ett par fall blivit något trubbig.
Den sammanlagda bedömningen är att de aktiviteter och åtgärder som har genomförts har lett till en positiv förflyttning för Burlövs kommun. Arbetet kommer att fortsätta med de strategiska inriktningarna samt mål och indikatorer för målperioden år 2023–2026.
I tabellen nedan sammanfattas måluppfyllelsen för de olika perspektiven inom god ekonomisk hushållning; övergripande mål och finansiella mål.
För kommunfullmäktiges övergripande mål når utfallet för respektive mål upp till den beslutade målnivån 2024 i flera fall. Andra mål bedöms vara på väg att kunna uppfyllas under målperioden.
Den samlade bedömningen blir att kommunens verksamheter bedrivs utifrån god ekonomisk hushållning.
| Vi har uppnått målet | Vi är på väg att uppnå målet | Vi har inte uppnått målet | |
| Attraktiva Burlöv | X | ||
| Hållbara Burlöv | X | ||
| Tillgängliga Burlöv | X | ||
| Trygga Burlöv | X | ||
| Finansiell målsättning 1 | X | ||
| Finansiell målsättning 2 | X | ||
| Finansiell målsättning 3 | X |
Resultat och ekonomisk ställning i kommunala verksamheter
Årets resultat
Burlövs kommuns ekonomi har under de senaste åren varit genomgående god med tillfredställande överskott men 2024 har varit ett tufft år med hög inflation och stora kostnadsökningar. I diagrammet nedan redovisas resultatutvecklingen de senaste fem åren. Till stor del har resultaten de senaste åren påverkats av jämförelsestörande poster bestående av exploateringsöverskott, orealiserade vinster av kommunens finansiella placeringar och gatukostnadsersättningar.
Årets resultat (mnkr)
Årets resultat 2024 uppgår till +10,1 mnkr, vilket innebär en minskning med -77,4 mnkr jämfört med föregående år. De jämförelsestörande posterna är totalt +15,5 mnkr och består av exploateringsöverskott (+22,3 mnkr), orealiserade vinster för kommunens finansiella placeringar (+18,1 mnkr), kostnader för tidiga skeden* (-18,9 mnkr), uppskattade kostnader för exitavtal Tele2 (-5,0 mnkr), avvecklingskostnader för moduler (-1,5 mnkr), realisationsvinst för försäljning av anläggningstillgångar (+0,6 mnkr) och gatukostnadsersättningar (-0,2 mnkr).
Årets resultat undantaget jämförelsestörande poster uppgår till -5,4 mnkr. Budgeterat resultat för 2024 är ett nollresultat, vilket innebär att budgetavvikelsen uppgår till motsvarande belopp. Resultatförändringen förklaras till stor del med betydligt högre nettokostnader för verksamheterna samtidigt som skatteintäkterna har haft en betydligt lägre utveckling under året. Under 2024 ökade verksamhetens nettokostnader med 4,8 % (60,9 mnkr) medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 1,9 % (24,4 mnkr).
*Kostnader avseende tidiga skeden är de kostnader som uppstår innan en detaljplan har vunnit laga kraft. Dessa kostnader får enligt god redovisningssed inte hänföras till exploateringsredovisningen, utan ska kostnadsföras det år kostnaden uppstår. Posten för tidiga skeden består av rivnings och saneringskostnader (11,8 mnkr), utredningar, aktiverad tid och intäkter för detaljplan (7,1 mnkr).
Resultatutveckling
Utifrån begreppet god ekonomisk hushållning är det viktigt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Verksamheternas kostnader bör därför inte öka i snabbare takt än intäkterna från skatter och statsbidrag. Genom att ställa verksamhetens nettokostnader i relation till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag ges en bild av hur kommunen finansierat sin verksamhet, det vill säga om det finns en balans mellan intäkter och kostnader.
Under perioden 2020–2023 har kommunens skatteintäkter ökat i högre takt än kommunens nettokostnader. Under 2024 har dock nettokostnaderna ökat i snabbare takt än intäkterna från skatter och generella statsbidrag. Sammantaget sett resultatutvecklingen under de senaste fem åren har nettokostnaderna med 260,2 mnkr, vilket motsvarar 24,1 % medan skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 194,7 mnkr, motsvarande 17,2 %.
Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader har under 2024 ökat med -60,9 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 4,8 % jämfört med 2023. En stor del av kostnadsökningarna mellan åren går att hänföra till pris- och löneuppräkningar mellan åren och den höga inflationstakten som resulterat i högre pensionskostnader och övriga verksamhetskostnader. Nämndernas nettokostnader och personalkostnaderna står för den största delen av årets samtliga kostnadsökningar.
Nämndernas nettokostnader räknade i nominella priser, det vill säga inklusive prisökningar och löneökningar enligt avtalsrörelsen, har ökat med totalt 5,6 % (69,1 mnkr). Lönekostnaderna står för den största delen av årets samtliga driftskostnadsökningar. Ökningen finns framför allt inom pedagogisk verksamhet och vård och omsorg.
Enligt SKR ökar skatteunderlaget under ett år med normalkonjunktur med ungefär 4,5 %. Skatteunderlaget i Burlövs kommun har ökat svagt under 2024, ökningen uppgår till +24,4 mnkr, vilket motsvarar 1,9 % jämfört med föregående år. Sätter man skatteunderlagets underliggande ökning i relation till den sammanvägda pris- och löneökningstakten är det tydligt att skatteintäkter inte har räckt till att finansiera pris- och löneökningarna 2024.
Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med +28,4 mnkr, varav +1,0 mnkr avser generella statsbidrag. Kostnadsutjämningen, som kompenserar kommuner för bland annat en ogynnsam befolkningsstruktur, har minskat med -9,4 mnkr och likaså inkomstutjämningen, som kompenserar kommuner för låg skattekraft, står för minskning med -8,1 mnkr. Kommunen har även betalt -2,9 mnkr i avgift för LSS-utjämning jämfört med föregående år. Regleringsbidraget visar dock en positiv utveckling jämfört med föregående år, +14,2 mnkr. För att kommuner ska bli berättigade till regleringsbidrag innebär det att nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning och strukturbidrag är mindre än anslagna medlen för kommuner. Fastighetsavgiften och generella bidrag har även ökat med totalt +2,1 mnkr. Generella statsbidrag står för en ökning motsvarande +1,0 mnkr.
Nämndernas resultatutveckling
Nämndernas resultatutveckling bygger på skillnaden mellan intäkter och kostnader räknade i nominella priser, det vill säga inklusive prisökningar och löneökningar enligt avtalsrörelsen mellan åren 2023 och 2024. I underlaget exkluderas dock förändring för internhyra och kapitalkostnader.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens nettokostnader har ökat med 0,2 mnkr mellan 2023 och 2024, vilket är en marginell ökning.
Intäkterna har ökat med 0,8 mnkr (6,0 %) jämfört med föregående år. Denna ökning beror främst på högre bidrag från MSB för krisberedskap.
Bruttokostnaderna har ökat med 1,0 mnkr (1,0 %). Personalkostnaderna steg med 4,6 mnkr, medan övriga kostnader minskade med 3,6 mnkr (7,1 %). Tilläggsanslag för löneökningar uppgick till 1,2 mnkr, och kompensation för prisökningar och förhöjda PO-pålägg uppgick till 2,8 mnkr.
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämndens nettokostnader har ökat med 35,6 % (33,0 mnkr) i nominella priser 2024 jämfört med 2023.
Intäkterna har under 2024 minskat med 10,7 mnkr, motsvarande 44 %, jämfört med 2023. Minskningen beror på flera faktorer. Faktureringen för externa detaljplaner har varit lägre än föregående år och arrendeintäkten har minskat på grund av Kronetorp Park AB:s konkurs. En annan faktor är att verksamheten inte fick något elstöd under 2024, till skillnad från 2023 då 5,8 mnkr erhölls. Även intäkterna från belamringar har varit lägre än året innan. Under 2023 fakturerades belamringar med en felaktig taxa som sedan krediterades under 2024, samtidigt som den totala volymen också minskade.
Kostnaderna har ökat med 22,3 mnkr eller 19,1 %. En stor del av ökningen, cirka 12,3 mnkr, är kopplad till kostnader för tidiga skeden. Inom gata och park ökade kostnaderna med 3,4 mnkr, medan trygghetsskapande åtgärder steg med 0,8 mnkr, vilket motsvarar en utökning med en heltidstjänst för en trygghetsvärd. Fastighetsavdelningen hade en kostnadsökning på cirka 9,8 mnkr, främst inom drift och underhåll av fastigheter.
Utbildnings- och kulturnämnden
Utbildning- och kulturnämndens nettokostnader har ökat med 1,1 % (-7,1 mnkr) mellan åren 2023 och 2024. De verksamhetsområden som har störst nettokostnadsökning är gymnasieverksamhet (-8,4 mnkr), grundskola (-3,1 mnkr) och vuxenutbildning (-1,9 mnkr). Nettokostnaderna inom övriga verksamhetsområden har minskat jämfört med föregående år.
Intäkterna har ökat med 6,0 % (9,2 mnkr) där de betydande posterna avser försäljningsintäkter samt taxor och avgifter, internförsäljning och statsbidrag.
Kostnaderna har ökat med 2,1 % (16,3 mnkr) där personalkostnader står för 14,1 mnkr av ökningen. Köp av extern verksamhet ökade med 4,5 mnkr och avser köpta gymnasieplatser. Övriga driftskostnader har minskat med 2,3 mnkr till stor del med anledning av kommunens besparingskrav på 1,0 %, genom att pausa extern kompetensutveckling och projektutveckling, och vakanshålla centrala tjänster.
Socialnämnden
Socialnämndens nettokostnader har ökat med 8,2 % jämfört med 2023 (-29,5 mnkr). Kostnadsutvecklingen fördelar sig på nämnd och central administration (+0,1 mnkr), vård och äldreomsorg (-18,9 mnkr), LSS-verksamhet (-1,8 mnkr) och individ- och familjeomsorg (-8,9 mnkr).
Intäkterna har minskat mellan åren med -12 % (-9,5 mnkr). Under året har nämnden erhållit mindre i statsbidrag, framför allt återhämtningsbonusen, som är det enskilt största statsbidraget på -7,2 mnkr, som nämnden inte erhållit under 2024. Bidrag från Migrationsverket har också blivit lägre, bland annat bidrag avseende tillfälligt stöd och mottagande av nyanlända. Taxor och avgifter samt hyreskostnader har ökat med, vilket är kopplat till den årliga uppräkningen.
Kostnaderna har ökat med -4,5 % (-20,0 mnkr). Personalomkostnader har ökat med –(16,9 mnkr) medan köp av huvudverksamhet har ökat med (-3,6 mnkr). Kostnadsökningen avseende köp av huvudverksamhet avser placeringar för barn och unga, insatser för vuxna, skyddat boende, våld i nära relation och somatik. Det finns även en nettokostnadsökning inom personlig assistans för lämnade bidrag, -1,9 mnkr. Kommunen har under året betalt mer i assistansersättning till Försäkringskassan. Inom LSS-verksamheten har placeringskostnader minskat med +2,2 mnkr.
Budgetavvikelse
Budgeten har en central roll i den kommunala ekonomistyrningen. Med budgeten sätter kommunfullmäktige gränser för nämndernas resursförbrukning och styr mot finansiella mål och god ekonomisk hushållning. I följande avsnitt beskrivs de avvikelser som uppstått i förhållande till kommunens beslutade budget 2024. Budgetavvikelserna förklaras mer i detalj i tabellen och texten nedan:
| Budgetavvikelse (mnkr) | Budget 2024 | Bokslut 2024 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Nettokostnader | -1 267,8 | -1276,2 | -8,4 |
| Avskrivningar | -66,0 | -62,6 | 3,4 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1 333,8 | -1338,8 | -5,0 |
| Skatter, statsbidrag enligt SKR | 1 338,6 | 1328,1 | -10,5 |
| Finansiella poster | -4,8 | 5,3 | 10,1 |
| Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster | 0,0 | -5,4 | -5,4 |
| Jämförelsestörande poster | |||
| Exploateringsöverskott | 27,7 | 22,3 | -5,4 |
| Realiserad vinst vid försäljning av anläggningstillgångar | 0,0 | 0,6 | 0,6 |
| Kostnader för tidiga skeden | 0,0 | -18,9 | -18,9 |
| Avveckling av moduler | 0,0 | -1,5 | -1,5 |
| Gatukostnadsersättningar | 0,0 | -0,1 | -0,1 |
| Utköp av exitavtal Tele2 | 0,0 | -5,0 | -5,0 |
| Orealiserade vinster/förluster av värdepapper | 4,8 | 18,1 | 13,3 |
| Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster | 32,5 | 10,1 | -22,4 |
Årets resultat för 2024 uppgår till +10,1 mnkr, vilket är -22,4 mnkr lägre än budgeterat. Nettokostnaderna uppgår till -1 276,2 mnkr och är -8,4 mnkr i förhållande till budget.
Nämnderna sammantaget redovisar en negativ budgetavvikelse på -20,2 mnkr. Kommunstyrelsen uppvisar ett överskott med +5,3 mnkr och jävsnämnden ett överskott med +0,2 mnkr. De övriga nämnderna redovisar underskott, socialnämnden -11,9 mnkr, samhällsbyggnadsnämnden -11,0 mnkr och utbildnings- och kulturnämnden -2,7 mnkr. För en mer utförlig analys av nämndernas ekonomi, se avsnittet ”Nämndernas budgetavvikelser” och verksamhetsberättelserna som bifogas årsredovisningen.
Centrala poster inom finansen redovisar en positiv budgetavvikelse med +11,7 mnkr, vilket delvis balanserar nämndernas totala underskott. Budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen med att avsatta budgetmedel för oförutsett och sociala projektmedel inte nyttjats fullt ut (+17,5 mnkr). Löneökningarna har också hamnat på en lägre nivå än budget, vilket genererar en positiv budgetavvikelse (+3,0 mnkr). Det finns även ett överskott inom flyktingverksamheten (+0,9 mnkr), då kommunen har erhållit mer i bidrag för nyanlända flyktingar än vad som beräknats. Pensionskostnaderna har dock överskridit budgeten med -6,4 mnkr. Ökningen ligger till största delen i den höga inflationstakten som resulterade i ett högt prisbasbelopp, som med eftersläpning får en avgörande effekt för pensionskostnaderna. Förutom effekten av den höga inflationen beror en mindre del av pensionsökningen på kommunens nya pensionsavtal med högre avgiftspremier. Semesterlöneskulden och upplupna löner har även ökat under året och uppvisar en negativ avvikelse i förhållande till budget (-2,8 mnkr). Övriga mindre avvikelser inom centrala poster hänförs sig till bland annat interna pensionsavgifter och intern leasing (-0,3 mnkr).
Årets avskrivningar är lägre med väntas bli lägre med 3,4 mnkr vilket främst beror på att ett antal större investeringsprojekt senarelagts. Avskrivningar för dessa projekt kommer att belasta driftresultatet under nyttjandeperioden när de tas i drift.
Skatteintäkter och skattebidrag uppvisar en negativ avvikelse med -10,5 mnkr, vilket motsvarar -0,8 % i förhållande till budget. Under andra halvåret har dock sysselsättningen, både mätt som antalet sysselsatta och antalet arbetade timmar, visat sig svagare än tidigare beräkningar. Slutavräkningen av skatteintäkter för 2023 genererar en negativ budgetavvikelse motsvarande -5,1 mnkr medan skatteavräkningen för 2024 uppvisar en positiv avvikelse med +3,1 mnkr. Antalet arbetade timmar har fallit i år, vilket gör att skatteunderlagets ökningstakt bromsats in. Resterande budgetavvikelse återfinns inom inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag och LSS-utjämning (-9,9 mnkr) samt ökade generella bidrag (+1,5 mnkr). Inkomstutjämningsbidraget står för den största avvikelsen i förhållande till budget (9,3 mnkr). Inkomstutjämningen utjämnar för skillnader i skattekraft, vilket innebär att kommunen betalar en avgift om skattekraften överstiger 115 % av riksgenomsnittet. Om skattekraften understiger denna nivå erhålls ett bidrag.
Finansiella poster är totalt +10,1 mnkr bättre än budgeterat, vilket till stor del beror på lägre räntekostnader för upptagna lån (+4,4 mnkr), eftersom lånebehovet under året har minskat. Resterande överskott är koppat till högre ränteintäkter för likvida medel (+3,6 mnkr), högre intäkter för mer utlåning till VA SYD (+0,7 mnkr), utdelning från Kommuninvest (+0,7 mnkr) och utdelning från överskottsfonden KPA (+0,5 mnkr). Övriga mindre budgetavvikelser är kopplade till borgensavgifter och utdelning från Sysav.
Jämförelsestörande poster inklusive kostnader för tidiga skeden visar på en negativ budgetavvikelse med -17,0 mnkr i förhållande till budget, varav kostnader för tidiga skeden uppgår till -18,9 mnkr. I samband med bokslut 2023 har kommunen i balanskravsresultatet reserverat 25,0 mnkr för kommande ökade kostnader för åren 2024–2028 avseende tidiga skeden, inklusive återstående rivningskostnader för det gamla badhuset. Kostnader avseende tidiga skeden är de kostnader som uppstår innan en detaljplan har vunnit laga kraft. Dessa kostnader får enligt god redovisningssed inte hänföras till exploateringsredovisningen, utan ska kostnadsföras det år kostnaden uppstår.
Övriga avvikelser inom jämförelsestörande poster avser orealiserade vinster (+13,3 mnkr), exploateringsöverskott (-5,4 mnkr), uppskattade kostnader för exitavtal Tele2 (-5,0 mnkr) samt avvecklingskostnader för moduler (-1,5 mnkr). Orealiserade vinster visar på en större positiv avvikelse i förhållande till budgeten då börsen för räntefonder haft en positiv utveckling under året. Exploateringsöverskottet har dock hamnat på en lägre nivå eftersom försäljningen av tomter på Mimosavägen har skjutits upp till nästa år. Under året har det även tillkommit övriga jämförelsestörande poster som inte budgeterats för, avvecklingskostnader för moduler och tillkommande kostnader för utköp av IT-utrustning från Tele2.
Nämndernas budgetavvikelse
Nämndernas samlade budgetavvikelse för 2024 uppgår till -20,2 mnkr, varav:
- socialnämnden -11,9 mnkr
- samhällsbyggnadsnämnden -11,0 mnkr
- utbildnings- och kulturnämnden -2,7 mnkr
- kommunstyrelsen +5,3 mnkr
- jävsnämnden +0,2 mnkr.
| Budgetavvikelse per nämnd (tkr) | Bokslut 2024 | Budget 2024 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | -97 964 | -92 645 | 5 319 |
| Samhällsbyggnadsnämnd | -77 609 | -88 639 | -11 030 |
| Utbildnings- och kulturnämnd | -708 774 | -711 493 | -2 719 |
| Socialnämnd | -396 432 | -408 329 | -11 897 |
| Jävsnämnd | -224 | -61 | 163 |
| Summa nämnder | -1 281 003 | -1 301 167 | -20 164 |
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat i förhållande till budget, +5,3 mnkr. Det positiva resultatet hänförs i huvudsak till gemensamma verksamheter, politisk verksamhet inklusive revision samt samhällsskydd och beredskap.
De gemensamma verksamheterna redovisar ett överskott med +3,1 mnkr. Överskottet kan hänföras huvudsakligen till lägre personalkostnader (+2,7 mnkr) på grund av vakanser, sjukskrivningar och utnyttjad facklig tid. Återhållsamhet och nedprioriteringar inom flera avdelningar när det gäller kompetensutveckling, chefsutbildningar, utredningar, konsulter, resor och representation bidrar också till det positiva resultatet (+0,7 mnkr).
Politisk verksamhet inklusive revision uppvisar en positiv budgetavvikelse, +1,7 mnkr. Överskottet kan tillskrivas en kombination av olika saker: lägre ersättningar för sammanträden, kostnadsbesparingar inom internationella samarbeten och återhållsamhet.
Samhällsskydd och beredskap omfattar verksamheter inom räddningstjänst, kommunal krisberedskap och trygghetsskapande åtgärder. Verksamheterna redovisar en positiv budgetavvikelse på +0,7 mnkr, främst till följd av ett högre bidrag från MSB.
För att läsa mer om kommunstyrelsens årsresultat se bilaga 2 – Verksamhetsberättelse 2024 – Kommunstyrelsen.
Samhällsbyggnadsnämnden
Samhällsbyggnadsnämnden redovisar ett negativt resultat med -11,0 mnkr. Störst underskott finns inom gemensamma lokaler, -3,5 mnkr. Drift- och underhållskostnader för fastigheter har överskridit budgeten (-4,8 mnkr). Underskottet mildras delvis av lägre energikostnader och lägre hyreskostnader för Hantverkaregatan. Under 2024 hade verksamheten ett besparingskrav på 0,7 mnkr, som inte uppfyllts. En av orsakerna har varit oförutsedda konsekvenser av Kronetorp Park AB:s konkurs, vilket har tvingat kommunen att ta över fastigheter i sämre skick än vad som ursprungligen avtalats.
Parkverksamheten visar ett underskott på -2,9 mnkr då kostnaderna för grönyteskötsel har blivit högre än budgeterat. Utöver kostnadsökningen för driften har parkverksamheten haft utökade kostnader (-2,6 mnkr) för bevattning, beskärning och parkunderhåll. Kostnader för medlemsavgift och röjning i Segeån har också påverkat resultatet negativt. Verksamheten lekplatser har bedrivits inom ramen för 2024.
Kommersiell verksamhet omfattar markarrenden och hyror för kolonilotter och odlingslotter, och det prognostiserade underskottet beror på uteblivna arrendeintäkter till följd av Kronetorp Park AB:s konkurs under 2024, -2,2 mnkr. Under hösten identifierades brister i hanteringen av arrendekontrakt. Förvaltningen har vidtagit åtgärder för att säkerställa att faktureringen av arrenden fungerar korrekt framöver.
Verksamhet gata, vägar och parkering visar ett totalt underskott på -1,7 mnkr. Underskottet kan hänföras huvudsakligen till gatuverksamhet och förklaras med lägre intäkter för belamringar och grävningar och högre kostnader för skadegörelser och akuta åtgärder.
De gemensamma verksamheterna redovisar ett överskott motsvarande +1,4 mnkr. Överskottet består av lägre kostnader för personal och tillhörande omkostnader, såsom system- och arbetsplatskostnader, kompetensutveckling och liknande.
Underskottet inom bredbandsverksamheten är en följd av ej budgeterade avskrivningar, -1,9 mnkr.
För att läsa mer om samhällsbyggnadsnämndens årsresultat se bilaga 3 – Verksamhetsberättelse 2024 – Samhällsbyggnadsnämnden.
Utbildnings- och kulturnämnden
Utbildnings- och kulturnämnden redovisar ett underskott med -2,7 mnkr. Det största underskottet återfinns inom gymnasieutbildningen, där antalet elever i extern regi har varit fler än budgeterat. Detta, i kombination med att snittkostnaden per budgeterad elev skiljer sig mot verkligt utfall, ger en negativ avvikelse på helår med -10,8 mnkr. Snittkostnad per budgeterad gymnasieelev har justerats från och med 2025.
Vuxenutbildningen redovisar ett underskott med -3,1 mnkr, varav gymnasial vuxenutbildning står för -2,2 mnkr. Verksamheten har varit skyldiga enligt lag att bevilja utbildning till fler vuxna som önskat studera, vilket inneburit fler köpta utbildningsplatser under året än planerat. En negativ avvikelse finns även inom verksamheten svenska för invandrare (SFI), vilket främst beror på högre personalkostnader och minskad försäljning till andra kommuner (+0,4 mnkr). Resterande underskott inom vuxenutbildningen kan hänföras till lägre statsbidrag, högre kostnader för IT-utrustning och underhåll av program.
Måltids- och lokalvårdsverksamheten redovisar ett underskott om -2,4 mnkr som främst avser måltidsenheten som har haft högre kostnader för livsmedel på grund av senaste årens inflation och därmed ökade råvarupriser.
Förskoleverksamheten uppvisar en positiv avvikelse mot budget med +8,2 mnkr, vilket främst beror på att verksamheten har kompenserats för fler barn i den tekniska ramen än vad det verkliga utfallet uppgår till. Kostnader för måltidskostnader är även lägre på grund av färre barn. Antalet barn har i snitt varit 30 barn färre jämfört med budget. Planerade rekryteringar har skett senare än beräknat vilket genererat lägre personalkostnader och påverkat resultatet positivt.
Grundskola inklusive fritidshem redovisar ett överskott med +4,9 mnkr, där de största avvikelserna kan hänföras till beviljat statsbidrag för redan besatta tjänster. Burlövs kommun har sålt fler elevplatser till andra kommuner och lägre personalkostnader än budgeterat med anledning av vakanser och sjukskrivningar under året (+3,7 mnkr). Kommunen har även erhållit ett generellt statsbidrag under hösten som kompensation för ökad inflation. Bidraget har använts för att förstärka kommunens 7–9-skolor med speciallärare, men har inte förbrukats i sin helhet då bidraget kom sent på året och det tar tid att ställa om. Anpassad grundskola redovisar en positiv avvikelse med inklusive skolskjuts (+0,8 mnkr). Under året har det i genomsnitt varit fem elever färre än budgeterat.
Nämnd och central administration redovisar en positiv avvikelse med +0,3 mnkr, vilket främst beror på lägre personalkostnader och arvoden än budgeterat.
För att läsa mer om utbildnings- och kulturnämndens årsresultat se bilaga 4 – Verksamhetsberättelse 2024 – Utbildnings- och kulturnämnden.
Socialnämnden
Socialnämnden redovisar ett underskott med -11,9 mnkr. Störst underskott finns inom vård och omsorg, -11,6 mnkr. LSS-verksamheten redovisar ett underskott med -3,1 mnkr medan nämnd och central administration och individ- och familjeomsorgen uppvisar ett överskott, +13 mnkr respektive +1,4 mnkr.
Nämnd och central administration redovisar en positiv avvikelse med +1,3 mnkr. Personalkostnader har hamnat på en lägre nivå under året på grund av vakanta tjänster, återhållsamhet avseende kursavgifter och konsultkostnader (+0,6 mnkr). Verksamheten har även tagit del av statsbidraget stärkt civilt försvar (+0,7 mnkr), vilket påverkat resultatet positivt.
Vård och omsorg redovisar sammantaget en negativ avvikelse på -11,6 mnkr. Köp av huvudverksamhet har ökat med -4,8 mnkr, där externa placeringar utgör -3,4 mnkr. Inom socialpsykiatrin har två nya placeringar tillkommit under året samtidigt som det inom demensvården funnits ökade placeringskostnader för att tillgodose brukares omfattande vårdbehov. Det finns även en negativ budgetavvikelse inom färdtjänst med -0,5 mnkr, avvikelsen är kopplad till fler resenärer och prisökningen under året. Interna köp har även ökat mot budget med -0,8 mnkr främst inom särskilda boenden för extra måltider och köp av lokalvård.
Personalkostnaden inklusive. inhyrd personal visar sammantaget en ökad kostnad i förhållande till budget med -4,7 mnkr. Flera brukare med tyngre vårdbehov har lett till förstärkt bemanning, både inom särskilda boenden och ordinärt boende. Beslut verkställa korttid- och växelvård har under årets första åtta månader gjorts på tidigare stängd korttidsavdelning vilket även ökat bemanningen tillfälligt. Underskottet inom personalkostnader dämpas delvis med högre erhållna bidrag, totalt +3,6 mnkr, varav +1,8 avser riktade statsbidrag och lönebidrag och +1,7 mnkr avser återsökt momsbidrag. Återsökt momsbidrag ökar i takt med att placeringar ökar.
Kostnader för lokalhyror inklusive. hyresintäkter uppvisar en negativ budgetavvikelse motsvarande -2,6 mnkr. Omställningsarbetet inom socialpsykiatrin med att avveckla boendet på Betlehemsgatan för att erbjuda sociala andrahandskontrakt innebär en lokalkostnad för tomhyra på -1,3 mnkr. Det finns även en avvikelse inom dag och öppenvård för hyreskostnader med motsvarande -1,3 mnkr, vilket i huvudsak förklaras med omorganisation inom socialförvaltningen som har genomförts under året.
Övriga avvikelser inom vård och omsorg hänförs till ökade kostnader för förbrukningsmaterial, arbetskläder, trygghetslarm, hyra av IT-utrustning och förlust på kundfordringar, totalt -3,2 mnkr. Avvikelsen är framför allt kopplad till senaste årens inflation och därmed ökade priser samt fler obetalda fakturor, vilket har lett till högre förlust på kundfordringar.
LSS-verksamheten redovisar en negativ avvikelse mot budget med -3,1 mnkr. Kostnader för personlig assistans, assistansersättning till Försäkringskassan avviker med i förhållande till budget (-1,9 mnkr). Antalet timmar för personlig assistans har ökat under året. Personalkostnader visar även en negativ budgetavvikelse (-0,9 mnkr), externa placeringar som tagits hem i egen regi har krävt höjd bemanning. Övriga avvikelser kan hänföras till ökade kostnader för placeringar och högre driftkostnader på grund av prisökning under året (-0,3 mnkr).
Individ- och familjeomsorgen visar sammantaget en positiv avvikelse på +1,4 mnkr. Överskottet kan huvudsakligen hänföras till lägre personalkostnader på grund av vakanser och återhållsamhet, framför allt inom ledning och administration, och personal som arbetar med vård av vuxna med missbruk. Personalkostnader inom barn och unga har dock överskridit budgeten. Totalt visar personalkostnader inklusive inhyrd en positiv budgetavvikelse med +2,8 mnkr.
Individ- och familjeomsorgen har även erhållit mer i bidrag under året jämfört med budget, +2,2 mnkr. Bidragen är i huvudsak kopplade till HVB-ensamkommande och flyktingmottagande. Inom flyktingmottagandet har även kostnaden för köpta placeringar blivit lägre jämfört med budget, vilket generar ett överskott med +1,2 mnkr, då placeringar har verkställts som familjehemsplaceringar i stället för HVB.
Överskottet inom individ- och familjeomsorgen dämpas med övriga ökade placeringskostnader, varav -3,6 mnkr avser barn och unga och -1,9 mnkr avser vuxna. Kostnaden för konsulentstödda familjehemsplaceringar har ökat markant då det är ett dyrare alternativ till familjehemslösning.
Övriga avvikelser inom verksamhetsområdet hänförs till lägre driftskostnader såsom förbrukningsinventarier, IT-utrustning och liknande, totalt +0,7 mnkr.
För att läsa mer om socialnämndens årsresultat se bilaga 5 – Verksamhetsberättelse 2024 –Socialnämnden.
Jävsnämnden
I samband med att ny samhällsbyggnadsnämnd bildades under 2024, inrättades även en jävsnämnd för de ärenden inom miljö- och byggområdet där kommunen själv är föremål för myndighetsutövningen ska kunna hanteras på ett rättssäkert sätt.
Jävsnämnden redovisar ett positivt resultat vid årets slut, +0,2 mnkr då arvoden för förtroendevalda hamnat på lägre nivå än vad som budgeterats.
Investeringsredovisning
Liksom de flesta kommuner i Sverige är Burlövs kommun inne i en period med höga investeringsnivåer. Det beror dels på att en ökad befolkning ger behov av fler platser i barnomsorg, skola och omsorg, dels på att det finns ett behov av att återinvestera i kommunens anläggningar och fastigheter. Under perioden 2025–2027 planerar Burlövs kommun att investera sammanlagt cirka 950,8 mnkr.
Investeringar (mnkr)
Bruttoinvesteringarna under 2024 uppgick till +325,8 mnkr medan investeringsbidrag till 12,5 mnkr, vilket motsvarar nettoinvesteringar på 313,3 mnkr under 2024. Investeringsbudgeten för 2024 uppgår till 459,4 mnkr och årets genomförandegrad hamnar därmed på cirka 68,0 % av den fastställda budgeten, vilket är 31 % högre jämfört med föregående år.
Större investeringsprojekt som gått in i en mer aktiv fas under 2024 är bland annat nybyggnation av Västervångskolan, tillbyggnad av Tågarpskolan och Burlövs station allmän platsmark. Därutöver har kommunen under 2024 förvärvat mark (Åkarp 9:1 och Åkarp 1:82), totalt 104,0 mnkr.
Investeringsprojekt som har avslutats enligt plan och inom givna budgetramar är bland annat Skolor, yttermiljö som har genomförts med vissa oförutsedda kostnader. Arlövs teaters fasadrenovering, som föregicks av en kulturhistorisk utredning, är avslutad och har gett byggnaden en tidstypisk karaktär. Dalbyvägen och fastigheten Ugglan har färdigställts inom budget trots problem med marköverbyggnaden. Även Granbackens gemensamhetslokal, som ersattes med två byggbodar, har genomförts inom den tilldelade budgeten.
Det finns även ett antal investeringsprojekt som har senarelagts. Tidsförskjutningar beror på en mängd olika faktorer, planeringsfaktorer, överklaganden, resursbrist, försenade leveranser och liknande. Nedan framgår övriga största investeringsprojekt som senareläggas:
- Rusthållaregårdens förskola, 16,0 mnkr
- allmän platsmark Kronetorp, 14,4 mnkr
- beredskapsinvesteringar, 4,8 mnkr
- gång- och cykelbro, 5,3 mnkr och park och cykelväg Sockervägen, 4,0 mnkr
- upprustning Södervångskolan, 4,0 mnkr
- F–6-skola Kronetorpstaden (Västervångskolan), 34,3 mnkr
- ridhuset, 4,4 mnkr.
Två investeringsprojekt har återlämnat sina anslag och tre projekt har skjutits upp på grund av resursbrist. Projekten som återlämnar anslaget är Solceller Tågarpskolan, där genomförandet inte är praktiskt möjligt förrän omkring 2030, samt Segevägen, där förutsättningar för genomförande saknas i dagsläget.
Kassaflöde
Kassaflödesanalysen visar betalningsströmmarna i kommunen och hur de likvida medlen förändras under året. Kassaflödesanalysen utgår från årets resultat exklusive jämförelsestörande poster enligt resultaträkningen och exkluderar poster som inte motsvaras av ut- eller inbetalningar. Därutöver påverkas likviditeten av ut- och inbetalningar som inte redovisas i resultaträkningen; främst investeringar, försäljningar, in- och utlåning och finansiella placeringar.
Kommunens likviditet
| Kassaflöde (mnkr) | 2023 | 2024 | Förändring |
| Medel från: | |||
| Löpande verksamhet | 165,5 | 120,4 | -45,1 |
| Investeringsverksamhet | -117,6 | -313,3 | -195,7 |
| Finansiell verksamhet | 20,0 | 253,9 | 233,9 |
| Bidrag till infrastruktur | -66,5 | 0,0 | 66,5 |
| Årets Kassaflöde | 1,4 | 61,0 | 59,6 |
| Likvida medel: | |||
| Vid årets början | 69,1 | 70,5 | 1,4 |
| Vid årets slut | 70,5 | 131,5 | 61,0 |
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgår till +120,4 mnkr, vilket innebär att en minskning med -45,1 mnkr i förhållande till föregående år. Minskningen är framför allt koppad till årets lägre resultat och lägre exploateringsöverskott.
Förutom kassaflödet från den löpande verksamheten påverkas likviditeten av investeringar, försäljningar, ut- och inlåning samt finansiella omdispositioner. Nettoinvesteringarna har hamnat på en betydligt högre nivå jämfört med föregående år och uppgår vid årets slut till -313,3 mnkr. Årets förändring avseende investeringsvolymen är kopplad till ett antal större investeringsprojekt som gått in i en mer aktiv fas. Burlövs kommunen har även under året förvärvat mark motsvarande 104 mnkr, vilket ökat årets investeringsutgifter.
Förändringen inom finansiell verksamhet hänförs huvudsakligen till nyupplåning under året (+300,0 mnkr) och utlåning till VA SYD (-50,0 mnkr). Den stora förändringen mellan åren beror främst på att nyupptagna lån föregående år varit på en betydligt lägre nivå (20,0 mnkr).
Kassaflödet totalt, det vill säga likviditetsförändringen, uppgick till +60,1 mnkr, vilket medför att kommunens likvida medel ökat från 70,5 mnkr år 2023 till 131,5 mnkr vid 2024 års slut.
Soliditet
Det mest framträdande och frekvent använda nyckeltalet för att beskriva kommuners långsiktiga finansiella handlingsutrymme eller kapacitet är soliditet. Den visar hur mycket av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel i form av eget kapital. Ju högre andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital, desto högre är soliditeten. En hög soliditet innebär att endast en mindre del av intäkterna behöver tas i anspråk för räntekostnader och amortering av skulder, vilket medför att utrymmet för att täcka verksamhetens löpande kostnader ökar. Soliditeten är på så sätt ett mått på de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna.
Burlövs kommuns egna kapital uppgår per den 31 december 2024 till 1 720,5 mnkr, vilket är 10,1 mnkr mer jämfört med 2023. Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna, uppgår till 65,9 %, vilket är -11,1 procentenheter lägre än föregående år. Förändringen är till stor del kopplad till ökade anläggningstillgångar på grund av bland annat större investeringsprojekt samt årets lägre resultat under året.
Soliditet
Enligt de kommunala redovisningsreglerna tas inte den skuld kommunen har för pensioner intjänade före 1998 upp i balansräkningen, utan redovisas som en så kallad ansvarsförbindelse. Hade denna post räknats in i balansräkningen skulle soliditeten uppgått till 59,2 %, vilket är cirka -10,4 % lägre jämfört med föregående år. Orsaken är framför allt ökade tillgångar under året samtidigt som skulden för ansvarsförbindelser avseende pensioner inte har minskat i samma takt som föregående år.
Trots en minskning av årets soliditet har Burlövs kommun fortfarande väldigt hög soliditet och goda ekonomiska förutsättningar. Burlöv redovisade 2023 en soliditet som var högre än snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt låg på cirka 70 % för Burlöv, jämfört med snittet i länet som uppgick till 41%.
Borgensåtagande
Kommunens borgensåtaganden ökade med 5,1 mnkr till och uppgår vid årets slut till totalt 721,2 mnkr. Borgen för Sydvatten AB ökade med 5,6 mnkr till 60,4 mnkr, Övriga borgensåtaganden som avser främst pensionsskulder till kommunala minskade med -0,5 mnkr. Inga nya borgensåtaganden har ingåtts för Burlövs Bostäder AB, vilket innebär att låneskulden är oförändrad jämfört med föregående år (657,0 mnkr).
Burlövs kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s alla nuvarande och framtida förpliktelser. Alla medlemskommuner i Kommuninvest har tecknat likalydande borgensförbindelser.
Resultat och ekonomisk ställning i den kommunala koncernen
Skärfläckan AB
Bolagets finansiella ställning påverkas i stor utsträckning av dotterbolagets förutsättningar att lämna kapitaltillskott i form av koncernbidrag. Moderbolaget har erhållit 7,0 mnkr i koncernbidrag från Burlövs Bostäder AB. Bolagets intjänade förmåga bedöms i stort sett ligga på samma nivå som föregående år. Moderbolagets resultat uppgår till +62,9 tkr efter bokslutsdispositioner och skatt. Tillsammans med balanserade vinstmedel uppgår det fria egna kapitalet till 65,8 tkr. Det bundna egna kapitalet uppgår till 100 tkr.
Burlövs Bostäder AB
Årets resultat före bokslutsdispositioner uppgick till 27,7 mnkr, vilket är en förbättring med 3,7 mnkr jämfört med 2023. Hyrorna höjdes med 5,6 % från den 1 februari 2024 och vid årets slut uppgick bolagets hyresintäkter 258,0 mnkr. Den genomsnittliga bostadshyran är 1 328 kronor per kvadratmeter.
Bolaget ska ha en genomsnittlig årlig avkastning som lägst motsvarar en totalavkastning om 4 %. Bolagets avkastningskrav för 2024 uppgår till 3,9 %.
Driftskostnaderna har ökat jämfört med föregående år och uppgick till 640 kronor per kvadratmeter jämfört med 641 kronor per kvadratmeter för 2023. Kostnaderna för underhåll har under året minskat något jämfört med tidigare år, vilket främst beror på att det yttre underhållet varit något lägre. Däremot har inre underhållet varit fortsatt högre till följd av fler omflyttningar. Underhållsnivån uppgick till 193 kronor per kvadratmeter jämfört med 216 kronor per kvadratmeter för 2023.
Energiuppföljning viktigt både för den ekonomiska uppföljningen och för miljöpåverkan men även ett viktigt verktyg för framtida strategiska åtgärder för att ytterligare effektivisera energiåtgången.
Under året har fortsatta justeringar gjorts i fastigheterna för att hålla cirka 20 grader under värmesäsongen. År 2024 har varit något varmare temperaturmässigt än föregående år, den faktiska fjärrvärmeförbrukningen minskade med 4,0 % och biogasförbrukningen minskade med 5,0 % jämfört med föregående år. Vattenförbrukningen har dock ökat under året med 1 %.
Direktavkastningen på bokfört värde på byggnader per den 31 december 2024 uppgick till 7,9 %, vilket är en ökning med 0,9 % jämfört med föregående år. Direktavkastningen på marknadsvärdet ökade med 0,3 % under 2024 och vid årets slut uppgick den till 2,5 %. Värdeutvecklingen på marknaden för fastigheter ligger på en stabil hög nivå och har ökat under året med 4,0 %.
Bolaget har mellan åren 2007 och 2020 lämnat koncernbidrag till moderbolaget och erhållit ett villkorat aktieägartillskott som till storleken motsvarar det lämnade koncernbidraget minskat med den statliga skatt som bolaget annars skulle ha betalat. Från och med 2021 lämnar bolaget ett koncernbidrag till moderbolaget men erhåller inget aktieägartillskott efter instruktioner från moderbolaget. Bolaget har under 2024 lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget motsvarande 7,0 mnkr.
Bolaget gör årligen en värdering av fastighetsbeståndet. Bolagets fastigheter är per den 31 december 2024 bokförda till 1 239 mnkr, vilket motsvarar ett bokfört värde på 6 186 kronor per kvadratmeter. Fastigheternas samlade marknadsvärde bedöms vid värdetidpunkten per balansdagen den 31 december 2024 till 3 485 mnkr +/- 10 %, vilket motsvarar 17 395 kronor per kvadratmeter. Marknadsvärdet definieras som det mest sannolika priset vid en försäljning på en fri och öppen fastighetsmarknad vid en viss angiven tidpunkt. Det finns inget nedskrivningsbehov för någon av bolagets fastigheter.
Driftskostnaderna bedöms i normalfallet följa inflationen. Den långsiktiga vakansgraden för bostäder bedöms uppgå till mellan 0 och 2 % och för lokaler till mellan 2 och 5 %. Direktavkastningskravet för fastighetsportföljen bedöms ligga mellan cirka 3 och 6 %.
Nyproduktion fortskrider enligt plan inom kvarteren Södra Pilevallen, Lervägen/Murvägen, Vanningsåker och Burlöv Center P-hustomten.
Inga nya lån har tagits upp under året och den totala låneportföljen uppgick den 31 december 2024 till 722,0 mnkr. Ett lån på 65,0 mnkr har pantbrev som säkerhet medan övriga lån har kommunal borgen som säkerhet. Bolaget betalar en marknadsmässig avgift för utnyttjade krediter som har kommunal borgen som säkerhet.
Marknadsräntorna har under flera år legat på en låg nivå men har under de senaste åren kraftigt gått upp och återigen under 2024 gått ner igen till följd av Riksbankens sänkningar av styrräntan. För att hantera ränterisken i bolagets skuldportfölj och för att uppnå en rimlig och väl avvägd ränterisk används ränteswappar. Bolaget har under 2024 tagit upp en ny swap på 75 mnkr.
Personalomsättningen för 2024 har varit betydligt högre än föregående år 10,39 %, vilket är 7,8 % högre jämfört med 2023.
Inga fastighetsförvärv har skett under året.
Burlövs Bostäder Parkering AB
Bolagets resultat för 2024 uppgick till 0,1 mnkr i likhet med föregående år. Uthyrningsintäkterna har ökat med 0,1 mnkr medan kostnaderna med 0,2 mnkr jämfört med föregående år.
VA SYD
Årets resultat uppgår till +/-0 mnkr. Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Burlöv genomförde en höjning av brukningsavgifterna med 15,0 % inför 2024, vilket motsvarar cirka 5,8 mnkr i ökning av brukningsavgifterna jämfört med 2023.
Årets brukningsavgifter ligger över budget till följd av att planerad flytt av storkund inom produktion har blivit försenad. Även vattenförbrukningen inom hushållen har ökat jämfört med förra året.
Verksamhetskostnader totalt överskrider budget med 0,8 mnkr. Den största posten avser internfördelad tid, det vill säga den tid som redovisas i projekt har hamnat på lägre nivå än planerat.
Bland övriga kostnader är de största posterna kostnader för entreprenadarbeten, kostnader för inköp av vatten samt reparation och underhåll av ledningar. Den största negativa avvikelsen mot budget är reparation och underhåll av ledningar och anordningar vilket beror på större och mer kostsamma läckor än vad som budgeterat för. Avvikelsen vägs till största delen upp av lägre entreprenadkostnader på grund av att ett par planerade arbeten har flyttats till 2025, bland annat ett muddringsarbete som blivit överklagat. En annan positiv post under övriga kostnader avser vändning av reserverat skadestånd motsvarande 0,5 mnkr.
Avskrivningar avviker positivt mot budget för året med 0,9 mnkr, vilket beror på ett fåtal projekt som förskjutits i tid samt ett större gemensamt projekt som omklassificerats till driftkostnad i stället för investering.
Finansnetto uppgår till -2,8 mnkr för året vilket är en positiv avvikelse mot budget på 1,0 mnkr. Merparten beror på ränteintäkter avseende räntor relaterade till MAXIMA som fakturerats till Lund, men även fördelade räntekostnader som understiger budget.
Den totala låneskulden till Burlövs kommun är 192,8 mnkr per den 31 december 2024. Under året har VA SYD lånat ytterligare 50,0 mnkr.
Investeringsbudgeten för 2024 uppgick till 28,9 mnkr medan utfallet till 40,5 mnkr, vilket innebär att investeringsgraden för året uppgår till 140 %. Investeringsutgifter för befintliga ledningar överstiger kraftigt årets investeringsbudget. Det är framför allt investeringar i befintliga ledningar som är orsak till det kraftiga överdraget mot budget. Årets största projekt är förnyelsen i Burlövs stationsområde som står för den största budgetavvikelsen på knappt 10 mnkr. Här genomförs förnyelsearbete för att säkerställa kapacitet för framtida behov. Projektet Vånggatan, som var planerat att huvudsakligen genomföras under 2023, har försenats på grund av överprövning av tilldelningsbeslutet.
Det finns även en negativ budgetavvikelse inom dagvattensanläggningar som uppgår till 3,9 mnkr. Avvikelsen mot budget avser i sin helhet projektet omvandling av Sockerbruksområdet, där utredningsarbete pågår kring en allmän dagvattenanläggning. Projektet har inte budgeterats men behövde prioriteras då det pågår exploatering i området.
Övriga investeringar har hamnat på lägre nivå än budgeterat, lägre kostnader beror i huvudsak på förskjutning i tidplanen för ett antal investeringsprojekt, +4,4 mnkr.
Inom VA SYD pågår projektering för en ombyggnad av Sjölunda avloppsreningsverk och anslutningstunnlar från Malmö respektive Lund. Projektet benämns MAXIMA och beräknas färdigställas 2035. Projektet är kostnadsberäknat till 17,5 miljarder kronor exklusive lånekostnader under byggtiden. De berörda kommunerna förhandlar förnärvarande om hur kostnadsfördelningen av investeringen ska beräknas. Investeringen förväntas medföra behov av att öka VA-taxan väsentligt då nuvarande taxa bygger på statligt subventionerade investeringar i tidigare anläggningar, vilka nu behöver ersättas utan motsvarande subventioner samt med ökade miljökrav.
AB Malmöregionens Avlopp (ABMA)
AB Malmöregionens Avlopp har avvecklats genom frivillig likvidation som slutfördes den 2 december 2024.
Årets resultat
Kommunkoncernens årsresultat 2024 uppgår till +23,8 mnkr, vilket är en minskning med 75,6 mnkr jämfört med föregående år. Burlövs kommun står för +10,1 mnkr, Skärfläckan AB för +0,1 mnkr, Burlövs Bostäder AB för 13,6 mnkr och Burlöv Bostäder Parkering AB för ett mindre överskott på 0,1 mnkr.
| Resultat (mnkr) | 2023 | 2024 |
|---|---|---|
| Burlövs kommun | 87,5 | 10,1 |
| Skärfläckan AB | 0,0 | 0,1 |
| Burlövs Bostäder AB | 11,7 | 13,6 |
| Burlövs Bostäders Parkering AB | 0,1 | 0,1 |
| Kommunalförbundet VA SYD | 0,0 | 0,0 |
Soliditet
Soliditeten har minskat från 56,1 % föregående år till 50,4 % 2024. Jämfört med föregående år har tillgångarna ökat med 297,3 mnkr medan det egna kapitalet ökat med 23,7 mnkr. Soliditeten i de ingående företagen fördelas enligt följande:
| Soliditet (%) | 2023 | 2024 |
|---|---|---|
| Burlövs kommun | 76,9 | 65,8 |
| Skärfläckan | 0,0 | 0,0 |
| Burlövs Bostäder AB | 35,9 | 37,0 |
| Burlövs Bostäder Parkering AB | 77,8 | 65,7 |
| Kommunförbundet VA SYD | 0,0 | 0,0 |
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagens balanskrav ska kommunen ha en ekonomi i balans. Det innebär att årets intäkter ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader efter att realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade förluster på värdepapper räknas bort från resultatet. Syftet med reglerna är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den genererar och skapa en långsiktig stabil utveckling av kommunens ekonomi. Vid ett eventuellt underskott ska det negativa resultatet återställas inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl.
Balanskravet
| Avstämning av balanskrav (mnkr) | Utfall 2022 | Utfall 2023 | Utfall 2024 |
|---|---|---|---|
| Resultat enligt resultaträkning | 108,5 | 87,5 | 10,1 |
| Reducering av samtliga realisationsvinster | 0,0 | -0,4 | -0,6 |
| Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 35,8 | -20,6 | -18,1 |
| Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 0,0 | -4,8 | 0,0 |
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 144,3 | 61,7 | -8,6 |
| - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv | -12,6 | -27,9 | 0,0 |
| + Användning av medel från resultatutjämningsreserv | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets balanskravsresultat | 131,7 | 33,8 | -8,6 |
| Justering för kostnad avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 0,0 | 4,3 | 18,9 |
| Justering för kostnad avseende åtgärder där medel reserveras för kommande år | -25,0 | -25,0 | 0,0 |
| Årets balanskravsresultat efter synnerliga skäljusteringar | 106,7 | 13,1 | 10,3 |
Vid ett negativt balanskravsresultat får kommuner, som vill ta hänsyn till andra bedömningar som man anser vara förenliga med god ekonomisk hushållning, hantera dessa inom ramen för kommunlagens regler för synnerliga skäl. Om synnerliga skäl åberopas ska dessa skäl anges tydligt. Årets balanskravsresultat är positivt och således uppfylls balanskravet för 2024.
Burlövs kommun har uppfyllt balanskravet sedan det infördes 2000 och har därmed inget negativt balanskravsresultat från tidigare år att återställa. Årets resultat efter justeringar för försäljning av anläggningstillgångar (0,6 mnkr) samt reavinst vid orealiserade vinster av värdepapper (18,1 mnkr) uppgår till -8,6 mnkr. Den främsta orsaken är att resultatet innehåller tillfälliga kostnader tidiga skeden, totalt 18,9 mnkr. Kostnader avseende tidiga skeden är de kostnader som uppstår innan en detaljplan har vunnit laga kraft. Dessa kostnader får enligt god redovisningssed inte hänföras till exploateringsredovisningen, utan ska kostnadsföras det år kostnaden uppstår.
Eftersom kommunen i samband med tidigare bokslut reserverat 50,0 mnkr för kommande ökade kostnader för åren 2024–2028 avseende tidiga skeden inkluderande återstående rivningskostnader för det gamla badhuset, föreslås att årets resultat justeras med synnerliga skäl, motsvarande 18,9 mnkr. Detta innebär, förutsatt att kommunfullmäktige godkänner att synnerliga skäl åberopas, att resultatet inte behöver återställas inom tre följande åren och att årets balanskravsresultat efter synnerliga skäljusteringar uppgår till +10,3 mnkr och är därmed uppfyllt.
Justering för kostnader avseende åtgärder som reserverats i tidigare bokslut uppgår 2024 till 18,9 mnkr, varav 11,8 mnkr avser sanerings- och rivningskostnader, vilket innebär att av den gjorda reserveringen 2022 och 2023 återstår därmed 26,8 mnkr. Under 2024 föreslås ingen utökning av reserveringen för kostnader avseende tidiga skeden.
Resultatreserv (RER)
I oktober 2023 har Sveriges riksdag beslutat om propositionen, ”En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner”. I samband med beslutet avvecklas resultatutjämningsreserven medan ny resultatreserv införs. Eftersom de nya reglerna gäller från och med räkenskapsåret 2024 är första året med möjlighet till reservering av medel till RER bokslut 2024.
Reservering av medel till RER får göras om kommunen har ett positivt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, och att det inte finns negativa balanskravsresultat från tidigare räkenskapsår att reglera. Reservering av medel får göras om det årsresultat i överstiger 1 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Reserven får högst uppgå till 5 % av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Burlövs kommuns årsresultat för 2024 understiger 1 % av skatteintäkter, vilket innebär att någon reservering till resultatreserv inte är möjlig i bokslut 2024. Under 2025 kommer riktlinjer för resultatreserv tas fram.
De kommuner som har en resultatutjämningsreserv får ha kvar och nyttja den enligt kommunens fastställda riktlinjer för resultatutjämningsreserven till och med utgången av år 2033. Däremot finns inga möjligheter att reservera medel till resultatutjämningsreserven efter bokslut 2023. Kommunens resultatutjämningsreserv per den 31 december 2024 uppgår till 99,2 mnkr.
Väsentliga personalförhållanden
Burlövs kommuns arbetar för att vara en attraktiv, utvecklingsorienterad och hållbar arbetsgivare där ett hållbart arbetsliv, samspel och mångfald, utveckling och kompetensförsörjning står i fokus. Det målmedvetna arbetet har gett effekt och under 2024 har samtliga fackliga parter signerat samverkansavtalet, personalomsättningen fortsatt minska och värdet på det hållbara medarbetarengagemanget ökat.
Under året har tjänstemannaorganisationen omorganiserats för att spegla den nya politiska organisationen. Tjänstemannaorganisationen är från den 1 september indelade i fyra förvaltningar: kommunledningsförvaltningen, utbildnings- och kulturförvaltningen, socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen.
Utveckling och kompetensförsörjning
Burlövs kommun har fortsatt arbeta aktivt med att skapa förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsorienterade arbetsplatser och kompetensutveckling. Befolkningsutvecklingen har speglats av utmaningar och förändringar i organisationen. Kompetensförsörjningen är fortsatt en stor utmaning inom vård och omsorg. Inom förskolan har däremot minskade barnkullar medfört neddragningar.
Under 2024 har flera kommunövergripande utvecklingsinsatser genomförts
- ledarcaféer med fokus på tillitsbaserat ledarskap
- LETA-utbildningsprogram 2024/2025 för potentiella chefer
- introduktionsdag för nya medarbetare
- utbildningar i arbetsgivarrelaterade stödprocesser, rutiner och system.
Samarbetet med omkringliggande kommuner är en viktig komponent i kompetensförsörjningen. LETA-programmet genomförs i samarbete med Lomma, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala och Vellinge kommuner.
Innovationer och förändrade arbetsmetoder är viktiga för att möta kompetensförsörjningsutmaningen. Under 2024 delades totalt sex innovationsanslag ut med syfte att prova medarbetares idéer om förändrade arbetssätt, metoder och nya verktyg. Alla medarbetare som fick bidrag erbjöds en kompetenshöjning inom projektledning. Exempel på idéer som har provats under 2024 är:
- självbetjäningskiosk på Burlövsbadet
- databas med generativ AI för att höja kvalitet för barn och elever
- riktad digital språkkurs, yrkessvenska, i telefonen
- digitalt verktyg för barn att berätta sin egen historia.
Utöver de kommunövergripande insatserna har ett planerat arbete med utveckling och kompetensförsörjning skett inom respektive nämnds verksamheter. Inom socialnämndens verksamheter har kompetensförsörjningen fortsatt varit en stor utmaning. Verksamheterna har förstärkt introduktionen för yrkesgrupperna, genomfört en GAP-analys av kompetensen och startat ett införande av två digitala personalsystem: ett vikariehanteringssystem och ett schema- och bemanningssystem. Målet är att kvalitetssäkra vikariehantering och bemanningsplanering med utgångspunkt i verksamhetens behov och på sikt kunna arbeta med arbetsdifferentiering, det vill säga rätt använd kompetens.
Burlövs kommun följer upp om medarbetare upplever att det finns bra utvecklingsmöjligheter för dem i organisationen. Målet för 2026 är ett värde på 4 av 5. År 2023 var värdet 3,4. Nästa mätning genomförs 2025. Under 2024 följdes det dock upp om medarbetarna lär nytt och utvecklas i sitt arbete. Denna upplevelse har utvecklats i positiv bemärkelse; från 3,8 (2023) till 3,9 (2025) på en femgradig skala.
Hållbart arbetsliv
Ett hållbart arbetsliv är en förutsättning för Burlövs kommuns attraktivitet som arbetsgivare och för en väl fungerande kompetensförsörjning.
Burlövs kommun har, gemensamt med de fackliga parterna, en avsikt att knyta samman verksamhetsutveckling med ett hållbart arbetsliv. Detta sker genom samverkan och delaktighet. Utvärderingen av årets samverkansarbete visar på en god samverkan (värdering 7,4 av maximalt 10) som bland annat kännetecknas av en konstruktiv dialog, engagerade deltagare och fokus på relevanta frågor.
Under hösten 2024 genomfördes mätningen av SKR:s index hållbart medarbetarengagemang (HME). Burlövs kommuns totalindex förbättrades från 74,8 (2023) till 78,3 (2024). Samtliga nämnders resultat förbättrades och kommunövergripande förbättrades samtliga ingående delindex; motivation, ledning och styrning samt ledarskap. Det långsiktiga målet är att ha värdet 80,0 på totalindex för hållbart medarbetarengagemang vid utvärderingen av 2026.
Sjukfrånvaron har ökat marginellt från 7,1 % (2023) till 7,2 % (2024). Sett till ålder har det skett en minskning inom åldersgruppen över 50 år medan övriga åldersgrupper har ökat. Sjukfrånvaron har minskat något för kvinnor och ökat för män. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar var på samma nivå och fortsatt låg; 37,1 %.
Sett till nämndernas verksamheter har sjukfrånvaron i socialnämndens verksamheter ökat från 7,4 % (2023) till 8,4 % (2024). Sjukfrånvaron i samhällsbyggnadsnämndens verksamhet är fortsatt låg trots en ökning från 2 % (2023) till 4,4 % (2024). I utbildnings- och kulturnämndens verksamheter och kommunstyrelsens verksamheter har sjukfrånvaron minskat; från 7,2 % (2023) till 6,8 % (2024) inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter och från 7,1 % (2024) till 4,5 % (2023) inom kommunstyrelsens verksamheter.
| Sjukfrånvaro 2024 uppdelat på kön och ålder (%) | <30 | 30–50 | >50 | Totalt | Varav långtid |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | 6,7 | 6,7 | 9,6 | 7,9 | 37,5 |
| Män | 5,4 | 4,9 | 4,5 | 5 | 35,2 |
| Totalt | 6,2 | 6,2 | 8,7 | 7,2 | 37,1 |
Anställda och årsarbetare
Av kommunens medarbetare under året var 76 % kvinnor och kommunens stora yrkesgrupper – förskollärare, undersköterskor och lärare i grundskolans årskurs 4–6 – var fortsatt kvinnodominerade.
Det genomsnittliga antalet årsarbetare, det vill säga den faktiskt arbetade tiden under hela året, har minskat med 18,5 årsarbetare; från 1 113,1 (2023) till 1 094,6 (2024). Störst minskning med 19,3 årsarbetare har skett inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter; från 602,1 (2023) till 582,8 (2024). Bakgrunden är att verksamheterna, med utgångspunkt i besparingar i budgetramen, har haft en mer restriktiv hållning till att tillsätta vakanser omedelbart och att ta in visstidsanställda och timanställda vid ordinarie medarbetares frånvaro. Ett minskat barnantal har också lett till en neddragning av sju barnskötartjänster inom förskoleverksamheten. Socialnämndens verksamheter har ökat något, med 4,1 årsarbetare från 414,5 (2023) till 418,6 (2024). Ökningen beror främst på en period av dubbel bemanning vid en organisationsförändring inom individ- och familjeomsorgen och att personalomsättningen minskat.
Antalet tillsvidareanställda har, jämfört med samma mätdatum föregående år, minskat med 38; från 1 185 (2023) till 1 147 (2024). Minskningarna har skett inom socialnämndens och utbildnings- och kulturnämndens verksamheter med en minskning på 14 respektive 24 tillsvidareanställda. Den främsta bakgrunden är en restriktivitet med att tillsätta vakanser och cirka 10 tjänster beror på neddragningar inom förskolan och socialpsykiatrin.
Andelen heltidsanställda ökar fortsatt. Av kommunens 1 147 tillsvidareanställda har 1 000, det vill säga 87 %, en heltidsanställning. Detta är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2023. Såväl utbildnings- och kulturnämndens som socialnämndens verksamheter bidrar till ökningen. Inom socialnämndens verksamheter har en drivande faktor varit att kompetensförsörjningen underlättas vid erbjudande av heltidstjänster.
Sett till antalet anställda per nämnd, det vill säga samtliga månadsanställda per den 30 november 2024, framgår att det totala antalet anställda för kommunen som helhet ökat med en anställd; från 1 336 (2023) till 1 337 (2024).
Statistiken, i avsnittet nedan, för både 2024 och 2023 omfattar kommunledingsförvaltningens och samhällsbyggnadsförvaltningens avdelningar i enlighet med omorganisationen som trädde i kraft den 1 september 2024.
Antal årsarbetare per nämnd
| Årsarbetare per nämnd | Årsarbetare snitt 2024 | Årsarbetare snitt 2023 | Förändring 2024 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 51,8 | 53,6 | -1,8 |
| Samhällsbyggnadsnämnden | 41,4 | 42,9 | -1,5 |
| Utbildning- och kulturnämnden | 582,8 | 602,1 | -19,3 |
| Socialnämnden | 418,6 | 414,5 | 4,1 |
| Totalt | 1094,6 | 1113,1 | -18,5 |
”Antal årsarbetare” avser genomsnittligt arbetad tid per månad under perioden januari till och med december. Urvalet är tillsvidare- och visstidsanställda inom avtalsområdet AB (Allmänna bestämmelser), BEA (Beredskapsavtalet) och PAN (Personliga assistenter, Anhörigvårdare), räknat på 165 timmar i månaden.
Antal månadsanställda anställda per nämnd
| Antal anställda per nämnd | Kvinnor - 24 | Män - 24 | Totalt | Kvinnor - 23 | Män - 23 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 39 | 19 | 58 | 42 | 19 | 61 |
| Samhällsbyggnadsnämnden | 16 | 36 | 52 | 15 | 35 | 50 |
| Utbildning- och kulturnämnden | 572 | 180 | 752 | 576 | 173 | 749 |
| Socialnämnden | 397 | 78 | 475 | 397 | 79 | 476 |
| Totalt | 1024 | 313 | 1337 | 1030 | 306 | 1336 |
”Antal anställda” visar antalet månadsanställda oavsett anställningsform. Mätdatum är den 30 november.
Antal tillsvidareanställda heltid/deltid per nämnd
| Antal tillsvidareanställda | Heltid - 24 | Deltid - 24 | Totalt | Heltid - 23 | Deltid - 23 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 55 | 1 | 56 | 55 | 1 | 56 |
| Samhällsbyggnadsnämnden | 48 | 0 | 48 | 48 | 0 | 48 |
| Utbildning- och kulturnämnden | 565 | 59 | 624 | 581 | 67 | 648 |
| Socialnämnden | 332 | 87 | 419 | 337 | 96 | 433 |
| Totalt | 1000 | 147 | 1147 | 1021 | 164 | 1185 |
”Antal tillsvidareanställda” visar antalet tillsvidareanställda. Mätdatum är den 30 november.
Personalomsättning
Personalomsättningen har fortsatt minska; från 15,1 % (2023) till 12,4 % (2024). Det långsiktiga målet är att nå en personalomsättning på 12 % per 2026. Undantar man de avgångar som orsakats av omorganisationer och neddragningar under året är personalomsättningen 11,5 %.
Personalomsättningen utvecklas olika mellan kommunens förvaltningar. Personalomsättningen har minskat inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter; från 14,2 % (2023) till 11,9 % (2024) och inom socialnämndens verksamheter från 17,7 % (2023) till 13,4 % (2024). Personalomsättningen har ökat något inom kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsnämndens verksamheter: samhällsbyggnadsverksamheterna från 7 % (2023) till 8,3 % (2024) och kommunledningsförvaltningen från 11,1 % (2023) till 14,3 % (2024).
Över de senaste åren har ett antal insatser genomförts vilka anses bidra till minskad personalomsättning: en kvalitetssäkring av introduktionen, ledarutvecklingsprogram, ledarcaféer med fokus och tvärgruppsarbete kring olika perspektiv på ledarskap och införande av samverkansavtal. Under 2024 bedöms den stabilare bemanningen och ett framåtskridande förändringsarbete med hög delaktighet från såväl medarbetare som fackliga parter inom vård- och omsorgsverksamheterna särskilt ha bidragit till en fortsatt positiv trend.
Miljöredovisning
Miljöprogram
Miljöprogram 2030 är ett övergripande strategiskt dokument som visar riktningen för Burlövs kommuns miljöarbete. De övergripande målen är Frisk luft – hållbara transporter, Rent vatten – hållbar utveckling av natur och stad samt Hållbar konsumtion och produktion. Implementeringen pågår kontinuerligt och kommer så göra under programtiden.
Frisk luft – hållbara transporter, (Energi och klimatutsläpp).
De utsläpp av växthusgaser som sker inom Burlövs kommuns geografiska område minskade för tredje året i rad. Den senaste officiella utsläppsstatistiken* visar att utsläppen 2022 uppgick till cirka 51 300 koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar drygt 27 % av 1990 års nivå. De senaste åren är det huvudsakligen industriutsläppen som har minskat, vilket är en följd av den successiva avvecklingen av en större verksamhet i kommunen och med det en minskad användning av gas. Även utsläppen från transporter har minskat.
Fordon upphandlas enligt riktlinjer för inköp av fordon. Här premieras fordon med låga utsläpp av växthusgaser. Enligt de senaste siffrorna (2023) är 66 % av kommunens fordon ”fossiloberoende”, enligt Miljöfordon Sveriges definition. Under 2024 har laddplatser på kommunala fastigheter byggts ut kraftigt. Sju platser har fått laddstolpar, däribland Vårboskolan, Svenshögskolan och Möllegården.
De nya tågstationerna i Åkarp och Burlöv, och kapacitetsökningen på spåren, har stärkt möjligheterna för kommunens invånare att resa hållbart, inte minst eftersom Öresundståg numera stannar på Burlöv station. Sedan invigningen i december 2023 har resandet från stationen ökat med 70 %.
I området kring de nya stationerna arbetas med att färdigställa kommunikationer som gynnar resande med kollektivtrafik och cykel. Flera steg har tagits under 2024 men en färdigställd helhet förväntas först under 2026.
* Statistikhanteringen inom miljöområdet har ofta en tidsförskjutning eftersom den bygger på många olika uppgifter som samlas in från olika källor. Detta är inget som kommunen själv råder över och därför är statistiken för Burlövs kommun som geografiskt område förskjuten med upp till två år.
Rent vatten – Hållbar utveckling av natur och stad
Kommunens vattendrag är övergödda och uppnår inte miljökvalitetsnormerna för vatten. Samtidigt finns en översvämningsproblematik som drivs av klimatförändringar och dess konsekvenser i form av högre flöden, ökad nederbörd samt allt högre havs- och grundvattennivåer.
Hanteringen av vattenproblematiken är aktuell i flera detaljplaner, inte minst i planen för grönblågrå infrastruktur för det stora utbyggnadsområdet mellan Arlöv och Åkarp. Men också i kvarteret Lemuren i Åkarp. Frågorna tar även stor plats i kommunens nya översiktsplan, där inte minst kustskyddet har hög prioritet. Översiktsplanen förbereds för antagande under hösten 2025.
Trafikverket har arbetat vidare med vattenåtgärder kopplade till utbyggnaden av fyra spår, vilket har minskat riskerna för översvämningar i Åkarp.
Kommunen arbetar, i samarbete med VA SYD, aktivt genom tillsynsinsatser med att uppmana kommunens företag att säkerställa att de har tillräcklig bra rening av sitt spillvatten.
Invasiva arter hanteras kontinuerligt enligt bekämpningsplanen. Under 2024 fortsatte bekämpningen av kommunens bestånd av jätteloka, som nu är utrotat och så småningom föremål för efterkontroll.
Hållbar konsumtion och produktion
Två skräpmätningar har genomförts under 2024. Olika miljöer i Arlöv har undersökts. De visar på en minskad mängd skräp relativt 2023 års mätningar.
Under 2024 lanserades en ny version av kommunens återbrukstjänst TaGe där anställda på kommunen, på ett väsentligt enklare sätt än tidigare, kan beställa begagnad kontorsinredning.
VA SYD:s nya ambulerande returstation Pop-Up Returen dök upp i kommunen vid flera tillfällen under året. Tjänsten, som fortsätter under 2025, innebär att invånare kan lämna in avfall men också hämta ut begagnade prylar, kläder och möbler för återbruk.
Nordic Sugar har under flera år planerat för att avveckla sin produktion i Arlöv och flytta till Örtofta. Flytten innebär att ett stort saneringsprojekt med syftet att städa upp de föroreningar som verksamheten har orsakat på fastigheten under sina över 100 år med produktion inleddes under 2024.
Under året har initiativ tagits till att göra myndighetsgemensamma tillsynsinsatser utifrån lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Genom gemensamma insatser har kommunen möjlighet att komma till rätta med en del av miljöbrottsligheten, så som nedskräpning, felaktig avfallshantering och liknande.
Förväntad utveckling
De senaste årens resultat i Burlövs kommun har skapat goda förutsättningar för att fortsätta driva bra och ändamålsenlig verksamhet. Kommunen står inför stora utmaningar de kommande åren. Burlövs kommun är en av de kommuner som förväntas växa mest i förhållande till sin befolkningsmängd i Sverige. Utvecklingen leder till en fortsatt expansiv fas med flera intressanta utbyggnadsområden. Utbyggnaden av Södra stambanan och Kronetorpstaden har tillsammans förutsättningar att utveckla kommunen och attrahera nya invånare. Kommunal service i form av skolor och förskolor kommer att behövas och parker, gator, gång- och cykelvägar, parkeringar med mera ska fram parallellt.
Stora demografiska förändringar och stora infrastrukturprojekt kommer att få betydande konsekvenser för kommunens ekonomi och verksamheter. Enligt Burlövs kommuns fastställda befolkningsprognos kommer de behoven att växa mer än befolkningen de närmsta åren för att sedan åter utvecklas i takt med den generella befolkningsutvecklingen. Kommunens befintliga skolor och förskolor är idag i princip fullbelagda. Det finns ett stort behov av att producera ny lokalkapacitet och fram till dess att nya skolor och förskolor är byggda kommer paviljonglösningar att vara nödvändiga. En ökad befolkning kommer också att ställa större krav på samtliga kommunens verksamheter.
Den ekonomiska utvecklingen sedan 2022 med kraftigt ökad inflation och räntor har gjort att den förväntade utbyggnadstakten har bromsat in och därmed även den förväntade befolkningstillväxten.
Satsningar på investeringar har pågått i kommunen under de senaste åren, vilket resulterat i att resurser undanträngts från den löpande driften inom verksamheten. På grund av undanträngningseffekten måste en ständig avvägning göras mellan storleken på resultatet och storleken på planerade investeringar. Den främsta utmaningen blir då att klara de finansiella målen samtidigt som behoven av investeringar fortsätter öka.
Den kraftiga ökningen av inflationen har även haft stor effekt på kommunsektorns pensionskostnader, vilket har lett till att pensionskostnaderna ökat kraftigt 2023 och 2024. För 2025 ser utvecklingen bättre ut med en minskning av pensionskostnaderna. Dock har inflationen permanent urholkat penningvärdet så att kommunens reala ekonomi har försvagats.
Regeringens budgetproposition innehåller inga nya generella bidrag till kommunerna. Det innebär med tiden att statsbidragen urholkas då de inte är värdesäkrade, det vill säga inte räknas upp med pris-, löne- och demografiutvecklingen.