Den kommunövergripande omvärldsanalysen är baserad dels på samtliga nämnders omvärldsanalyser, dels på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ekonomirapport (maj 2022), och cirkulär som publicerats löpande under 2022.
Samhällsekonomisk utveckling i Sverige
Svensk BNP har återhämtat tappet efter pandemin. Utan de motkrafter som nu råder globalt, hög inflation, krig i Ukraina och stigande räntor, hade svensk konjunktur kunnat stärkas ännu mer 2022–2023. Det bör poängteras att BNP under loppet av 2022 inte stiger nämnvärt snabbt. Att tillväxttalet för i år ändå blir högt är en följd av en brant uppgång under 2021.
Antalet arbetade timmar fortsätter att öka snabbt både 2022 och 2023, vilket stärker lönesumman och det nominella skatteunderlaget. Antalet sysselsatta ökar däremot mer måttligt framöver och minskningen av arbetslösheten bromsas upp.
Konjunkturuppgången gynnar tillväxten av både BNP(bruttonationalprodukt) och arbetade timmar 2022 och 2023. Åren därefter blir tillväxten svagare. KPI(Konsumentprisindex)-inflationen landar i prognosen på 3,2 % som genomsnitt för åren 2022–2025. Utvecklingen kommande år präglas i hög grad av just den urholkning av köpkraften som snabbt stigande priser och löner leder till.
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|
| BNP* | 4,7 | 3,1 | 2,4 | 1,9 | 1,8 |
| Sysselsättning, timmar* | 2,3 | 2,5 | 2,6 | 0,6 | 0,3 |
| Relativ arbetslöshet, % | 8,8 | 7,7 | 7,3 | 7,5 | 7,5 |
| Timlön, nationalräkenskaperna | 2,7 | 2,4 | 2,3 | 3,1 | 3,2 |
| Timlön, konjunkturlönestatistiken | 2,7 | 2,7 | 3,0 | 3,1 | 3,2 |
| Inflation, KPIF | 2,4 | 5,3 | 2,5 | 2,1 | 2,0 |
| Konsumentpris, Inflation, KPI | 2,2 | 5,2 | 2,7 | 2,6 | 2,5 |
SKR:s sammanvägda bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige från 2021 till och med prognos 2025: (220428)
Kommunernas ekonomi
Det ekonomiska resultatet i kommunsektorn var rekordhögt 2020, för att överträffas år 2021. Även 2022 beräknas resultatet bli starkt, om än på en mer normal nivå, för att sedan falla till ett beräknat underskott 2023.
Det är viktigt att påpeka att både 2020 och 2021 års starka resultat främst berodde på tillfälliga faktorer och inte på överskott i verksamheterna. Överskotten kom i stället främst från höga statsbidrag, betydligt högre skatteintäkter än förväntat och också från en positiv börsutveckling som gjorde att värdet på finansiella placeringar växte rekordartat kombinerat med låg ränta på lån.
Det snabba fallet till 2023 är en följd av att inflationen ökar rekordsnabbt, till och med snabbare än skatteintäkterna, som utvecklas relativt positivt till följd av åter hämtningen i ekonomin. I synnerhet ökar priserna på vissa varor och tjänster såsom transporter, energi, livsmedel, byggkostnader, men även räntekostnaderna ökar. Inte minst påverkar inflationen pensionskostnaderna som beräknas öka med hela 31 miljarder kronor 2023 jämfört med 2022.
Under 2000-talet har skatteintäkternas reala utveckling varit god till följd av att löneökningarna i samhället har varit högre än prisökningarna, vilket är den normala situationen vid ekonomisk tillväxt. Inför 2023 är situationen den omvända. Skatteunderlaget urholkas realt sett till följd av ökade priser, vilket innebär minskad köpkraft. Till detta ska läggas att kommuner och regioner också ska finansiera en förändrad befolkningsstruktur med fler invånare och en större andel äldre. SKR bedömer därmed att kommunernas och regionernas sammanlagda resultat faller till ett underskott på 3 miljarder kronor om inga åtgärder eller intäktsförstärkningar vidtas.
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande
Burlövs kommun är i dag en tillväxtkommun med en växande befolkning. Befolkningsutvecklingen är viktig för kommunen eftersom den påverkar planeringen för vilka kommunala tjänster dagens och framtida invånare kommer att efterfråga. Den tydliggör även vilka framtida kostnader som kan väntas uppstå till följd av den demografiska utvecklingen. Dessutom påverkas kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen av invånarantalet och invånarsammansättningen i kommunen.
De senaste 10 åren har befolkningen ökat med 17,3 % i Burlövs kommun vilket är högre än genomsnittsökningen för riket. Vid årsskiftet 2021–2022 uppgick folkmängden till 19 753 personer, vilket är en folkökning med 441 personer eller 2,3 % jämfört med 2020.
Under åren 2023–2025 är bedömningen att en betydande inflyttning tillsammans med ett positivt födelse- och invandringsöverskott leder till att kommunens invånarantal beräknas öka med 2 089 personer. Detta är en ökning med 10,6 % för perioden 2022–2025.
Prognosen förutsätter dock att planerad bostadsplan genomförs i kommunen under perioden, vilket innebär 3 195 bostäder fram till 2030. I kommunen finns idag detaljplaner som möjliggör en kraftig bostadsbyggnation för att tillmötesgå kommunens befolkningsprognos. För perioden 2022–2025 planeras det för 840 nya bostäder i kommunen. Här ingår både gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus. Största områden är Kronetorp och Burlöv C med planering för cirka 2 070 bostäder till och med 2030, varav cirka 564 bostäder i olika upplåtelseformer planeras bli färdigställda under perioden 2022–2025. Andra stora planerade byggprojekt under perioden är västra stationsområdet i Åkarp och Södra Pilevallen och Wennerts väg i Arlöv.
Trygghet
En viktig faktor för att Burlövs kommun ska fortsätta att växa enligt gällande befolkningsprognos är att det finns attraktiva, trygga och säkra miljöer att vistas och bo i. En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. För detta bedriver Burlövs kommun ett förebyggande arbete för att öka tryggheten, minska brottsligheten och ha en hög krisberedskap. Detta görs bland annat genom att sprida kunskap, utbilda och stödja olika verksamheter och delta i samarbeten med såväl polis som andra aktörer.
De senaste årens insatser har tagit sikte på att öka såväl den upplevda tryggheten hos enskilda individer som den faktiska säkerheten. Den faktiska säkerheten mäts genom statistik över brott, bränder och personskador som sammanställs i SKR:s undersökning Öppna Jämförelser – trygghet och säkerhet. Burlövs kommun förbättrar sitt totalindex 2021 och får sitt bästa resultat på åtta år. Otryggheten utomhus sena kvällar har minskat totalt sett, även om den fortfarande är hög i Arlöv. Fler anser att polisen bryr sig om de lokala problemen. Dock fortsätter rädslan för personer i egna bostadsområdet att öka, trots att trygghetsskapande insatser genomförts.
De största problemen i Burlövs kommun som helhet är nedskräpning och otrygghet sen kväll i utomhusmiljö. Nedskräpningen har ökat över tid i kommunen och landar även i år på index 4. Tryggheten i utemiljö sen kväll har blivit bättre, men behöver ökas. Under året har trygghetsvärdarna ronderat i kommunen och samarbetat tätt med områdespoliserna i syfte att öka tryggheten. Den utökade satsningen på trygghetsskapande åtgärder i form av förstärkning av trygghetsvärdar samt Ung i Burlövs fältarbete som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 planeras fortsätta även 2023 och 2024.
Även det utökat anslaget till socialnämnden med 1 mnkr avseende förstärkning av budgetramar med anledning av ökade kostnader för våld i nära relationer som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 planeras fortsätta även 2023 och 2024.
Arbetet med att skapa trygghet i kommunen kommer att fortgå även i framtiden och fokus de närmaste åren, utifrån en gemensam problembild, är att arbeta med frågor som bland annat berör:
- fortsatta trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet
- fortsatt fokus på trygghet i detaljplanearbetet
- fortsatt tätt samarbete mellan kommunen och externa parter
- fortsatta åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism
- fortsatt utveckling av krisberedskapen och civilförsvarsförmåga.
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. Kommunen är den största arbetsgivaren, men det finns 8 företag som har fler än 50 anställda. Den största andelen av alla företag inom kommunen har färre än fem anställda.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.
Kommunens företagare rankar Burlövs kommun högt och målsättningen är att fortsätta stimulera näringslivet i syfte att skapa fler arbetstillfällen för invånarna. Kommunen placerades på plats sju i Svenskt Näringslivs rankning 2021.
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att få ner arbetslösheten. Arbetslösheten i Burlövs kommun är högre än i riket och snittet för Skåne. Detta kan bero på att utbildningsnivån i kommunen är lägre än genomsnittet för riket och för Skåne, samtidigt som företagen i kommunen ofta ställer krav på att deras anställda har någon form av gymnasial utbildning.
I statistiken för arbetslösheten mäts andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa och sökande i program. År 2021 uppgick årsmedelantalet arbetslösa i Burlöv till 1 095 vilket var en ökning med 11 personer från 2020. Andelen arbetslösa av arbetskraften i åldern 16–64 år minskade från 12,4 % till 11,9 % mellan 2020 och 2021.
För att öka andelen förvärvsarbetande i kommunen pågår ett arbete med att stödja etablerade företag och att stimulera företag till nyetablering. Kommunen samverkar och samarbetar med många parter för att underlätta för företag, till exempel Nyföretagarcenter Syd, Företagarna Öresund, Burlövs Företagsgrupp, Arbetsförmedlingen, Miljöbron, Region Skåne, Sparbanksstiftelsen med flera. För att stärka näringslivet ytterligare finns ett näringslivsråd som fungerar som ett forum där näringsliv och kommun möts för att bygga förtroende och utbyta information kring viktiga näringslivsfrågor.
En annan del är att höja utbildningsnivån genom den kommunala vuxenutbildningen. Inom socialnämnden pågår ett statsbidragsfinansierat arbete för att i samarbete med vuxenutbildningen höja personalens utbildningsnivå. Kommunens enhet för arbete och försörjning har som målsättning att erbjuda arbetsmarknadsåtgärder för arbetslösa invånare med tonvikt på personer som får sin försörjning via försörjningsstödet. De åtgärder som erbjuds är offentligt skyddat arbete, lönebidrag, feriearbeten, jobb- och utvecklingsgaranti samt jobbklubbsverksamhet. Under 2021 genomfördes projekt Samteam vars syfte är att skapa bättre tvärgående integration mellan kommunens verksamheter. Allt med syfte att förbättra vårt arbete med kompetens och matchning.
Den utökade förstärkningen av arbetsmarknadsåtgärder med fokus på åtgärder för barn och unga som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 planeras fortsätta även 2023 och 2024.
Tillgängliga Burlöv
Medborgarnas krav på ökad tillgänglighet ställer krav på kommunerna, som ska hjälpa allmänheten med information och rådgivning om den kommunala servicen och i kontakten med kommunala verksamheter, myndigheter och organisationer. Målet är att ge invånarna en god service. Vår omvärld förändras ständigt och arbetsplatser, arbetsmetoder och sättet att kommunicera har förändrats på kort tid. Kravet på ökad tillgänglighet innebär bland annat att det ska vara möjligt att kommunicera och utföra kommunala ärenden dygnet runt. Att fortsätta införa e-tjänster och andra digitala lösningar är ett sätt att möta dessa krav.
Medborgarservice ger medborgarna ”en väg in” till kommunen. Många ärenden såsom frågor, synpunkter, ansökningar och beställningar handläggs direkt av medborgarservice, som därmed avlastar övriga verksamheter. Genom medborgarservice utvecklas kommunens service och tjänster i syfte att bättre och snabbare kunna möta medborgarnas behov och krav och tät samverkan med förvaltningarna är en framgångsfaktor.
Digitalisering
Idag sker mycket av kommunens information och kommunikation med medborgarna på Burlövs kommuns webbplats. Syftet med burlov.se är att underlätta kontakten med kommunen. Här finns bland annat information om kommunens verksamheter och service, nyheter, evenemang, e-tjänster och kontaktuppgifter.
Som ett led i kommunens löpande arbete med kvalitetsutveckling finns en digital agenda för Burlövs kommun. Syftet är att ange en enad väg framåt för kommunens digitalisering och att visa hur digitaliseringen kan öka nyttan för de som bor och verkar i kommunen.
Digitaliseringen handlar i första hand om verksamhetsutveckling och därför är målsättningen att varje verksamhet i kommunen ska ta egna initiativ i syfte att effektivisera och förbättra för såväl näringsliv, civilsamhälle som medborgare och anställda.
En del av detta arbete tar sin utgångspunkt i kommunens innovationsbudget, som etablerades under 2019. Genom innovationsbudgeten finns det möjligheter för verksamheterna att söka medel för att utveckla nya arbetsmetoder och testa ny teknik och flera lyckade projekt har genomförts.
Bredband
För att möta medborgarnas krav på digital tillgänglighet har utbyggnaden av bredband stor betydelse för kommunen. Regeringen antog 2016 en nationell strategi som innebär att 100 % av befolkningen i Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband senast 2025.
Kommunfullmäktige beslutade 2018 om en ny bredbandsstrategi. I den sattes målet att senast 2025 ska 100 % av kommunens hushåll, företag och kommunala verksamheter ha tillgång till bredband med en hastighet av 1 Gbit/s.
De senaste åren har kommunen arbetat med att bygga ut fiber i stora delar av kommunen. Idag har 96,1 % av hushållen bredband via fiber. År 2022 och framåt ligger fokus på att skapa ett robust stadsnät, förbättra redundansen och möjliggöra anslutningar för fler företag i kommunen. Åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att fastigheter utanför utbyggda områden kan få tillgång till snabbt bredband innan 2025.
Fysisk planering
Fysisk planering omfattar den verksamhet som planerar och avgör hur mark och vatten ska användas över tid. I en expansiv kommun, med en fortsatt befolkningstillväxt, är det extra viktigt att planera för framtiden. Målet är att främja en samhällsutveckling där attraktiva boendemiljöer och mötesplatser skapas för de personer som bor här nu och för de som kommer att leva här i framtiden.
Utbyggnaden i kommunen har gått fort de senaste åren. Den växande efterfrågan på byggbar mark har lett till att flera utbyggnadsområden som pekats ut i kommunens övergripande strategiska visionsdokument – översiktsplanen – har byggts ut tidigare och i större omfattning än vad som beskrivits.
En fråga som har kommit i fokus under det senaste året via länsstyrelsen är behovet av att redovisa hur kommunen avser att skydda bebyggelse genom klimatanpassningsåtgärder kopplade till höjda havsvattennivåer och övrigt inträngande vatten. Eftersom detta påverkar planeringen av användningen av mark- och vattenområden ska åtgärderna behandlas som del en ny översiktsplan.
Burlövs kommun befinner sig i ett skede där det finns behov av att se över och komplettera översiktsplanen utifrån Vision 2040 samt krav och förväntningar kopplade till främst klimatanpassningsåtgärder och nya utvecklingsscenarier.
Kommunikationer
Burlövs kommun har ett utmärkt kommunikationsläge, både beträffande kollektivtrafik och närheten till det nationella väg- och järnvägsnätet. Trafiken har behandlats i trafikplanen och i översiktsplanen. Det finns pågatågsstationer i både Arlöv och Åkarp och genom kommunen går dessutom flera av Skånetrafikens busslinjer.
Utbyggnaden av Södra stambanan mellan Lund och Arlöv fortsätter. Arbetet påverkar stadsbyggnad och planering i både Åkarp och Arlöv. Anslutande gator till utbyggnaden och parkmarker kommer att byggas om och förbättras. I detta arbete ingår bland annat Åkarps damm och området kring Åkarps station. Arbetet med Burlövs centralstation och dess omgivning pågår och målsättningen är att skapa en attraktiv mötesplats med grönskande torg omgivna av butiker, restauranger, arbetsplatser och bostäder. Busshållplatser samt pendlarparkering ska anordnas i anslutning till stationen.
Socialnämnden förväntas utvärdera satsningen på gratis kollektivtrafik för äldre inför budget 2024.
