I förvaltningsberättelsen lämnas information om förvaltningen av kommunen och den kommunala koncernen i enlighet med lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Förvaltningsberättelsen syftar till att ge en övergripande och tydlig bild av kommunens verksamhet det gångna året.
Översikt över verksamhetens utveckling
| 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal invånare | 19 112 | 19 312 | 19 753 | 19 882 | 19 834 |
| Kommunal skattesats | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 | 20,09 |
| Skatteintäkter & generella statsbidrag (mnkr) | 1 041,7 | 1 133,4 | 1 173,4 | 1 264,9 | 1 303,7 |
| Verksamhetens nettokostnader | 1 026,0 | 1 078,6 | 1 126,3 | 1 169,9 | 1 277,9 |
| Årets resultat (mnkr) | -16,1 | 40,1 | 83,1 | 108,5 | 87,5 |
| Soliditet (%) | 77,9 | 80,7 | 84,4 | 76,0 | 76,9 |
| Soliditet inkl. ansvarsförbindelser % | 67,6 | 70,8 | 75,0 | 68,4 | 69,6 |
| Kassa och bank (mnkr) | 360,6 | 281,5 | 40,2 | 69,1 | 70,5 |
| Nettoinvesteringar (mnkr) | 81,4 | 156,7 | 261,8 | 373,0 | 117,8 |
| Ansvarsförbindelse, pensionsutfästelse (mnkr) | 178,8 | 174,8 | 168,0 | 161,4 | 162,5 |
| Låneskuld (mnkr) | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 240,0 | 260,0 |
| Antal anställda | 1 308 | 1 301 | 1 320 | 1 334 | 1 336 |
Den kommunala koncernen
Den samlade kommunala verksamheten bedrivs i kommunens nämnds- och förvaltningsorganisation. Kommunmedborgarna ger fullmäktige mandat att utforma den kommunala verksamheten genom valet. Kommunfullmäktige har politiskt och ekonomiskt ansvar för all verksamhet och ger styrelser och nämnder i uppdrag att ansvara för att de olika uppdragen blir utförda enligt den inriktning och det uppdrag som har fastställts.
Kommunfullmäktige har sammanlagt 41 mandat. För mandatperioden 2023–2026 är det minoritetsstyre i form av Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna som tillsammans utgör 13 av de 41 mandaten i kommunfullmäktige. Sara Vestering (M) är kommunalråd och Fredrik Löfqvist är kommundirektör och vd för kommunkoncernen. Katja Larsson (S) och Ingvar Olsson (SD) är oppositionsföreträdare.
Det finns också en del verksamheter som utövas i andra former, som i huvudsak bedrivs genom andra juridiska personer såsom det helägda Burlövs Bostäder AB och det delägda bolaget AB Malmöregionens Avlopp (ABMA). Kommunens aktier i Burlövs Bostäder AB och ABMA överläts den 31 december 2006 till det av kommunen helägda bolaget Skärfläckan AB. Under 2017 förvärvades Burlövs Bostäder Parkering AB av Burlövs Bostäder AB och är därmed dotterbolag till Burlövs Bostäder AB.
Därtill finns fyra samverkansföretag: Kommuninvest ekonomisk förening, Kommunassurans Försäkring AB, Sydskånes Avfallsaktiebolag (Sysav) och Sydvatten AB. För att ge en helhetsbild över kommunens verksamheter och engagemang redovisas i detta avsnitt uppgifter om kommunens samlade verksamheter oavsett juridisk form.
Kommunstyrelsen är nämnd för kommunledningsförvaltningen. Kommunledningsförvaltningen är kommunstyrelsens organ för den strategiska och övergripande nivån för drift och utveckling av hela kommunkoncernen, inklusive bolag, förbund och så vidare. Förvaltningen stöder kommunens politiska ledning i såväl intern ledning och styrning som vid externa kontakter. Förvaltningen består av ekonomiavdelningen, HR-avdelningen, kansliavdelningen, kommunikationsavdelningen, miljö- och byggavdelningen, tekniska avdelningen, tillväxtavdelningen och kommundirektörens stab. Ett tekniskt utskott har inrättats under året.
Miljö- och byggnämnden har ansvar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagen, livsmedelslagen och miljöbalken med mera. Nämnden fullgör kommunens lagstadgade myndighetsansvar inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt miljöövervakning såsom kontroll av buller, luft och vatten. Nämnden ansvarar också för ärenden såsom bygglov, bygganmälan, tillstånd för egensotning, obligatorisk ventilationskontroll (OVK) med mera.
Utbildnings- och kulturnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom de områden som anges i skollagen och omfattar: förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux. Nämnden har också ansvar för måltids- och lokalvårdsenheten, kulturskolan och kultur- och fritidslivet i kommunen som inkluderar bibliotek, allmänkultur, ungdomsverksamhet, Burlövsbadet och idrottsanläggningar samt stöd och bidrag till föreningar och studieförbund.
Socialnämnden ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården och fullgör kommunens ansvar inom socialtjänsten och för LSS-verksamheten och vad som i lag sägs om socialnämnden. Nämnden ansvar även för kommunens arbetsbefrämjande åtgärder.
Kommunala bolagens uppdrag
Skärfläckan AB:s uppgift är att äga och förvalta aktier i dotter- och intressebolag. Bolaget äger samtliga aktier i Burlövs Bostäder AB och 45 procent av aktierna i AB Malmöregionens Avlopp. Bolagets finansiella ställning påverkas i stor utsträckning av dotterbolagets förutsättningar att lämna kapitaltillskott i form av koncernbidrag.
Burlövs Bostäder AB äger, bygger och förvaltar bostäder och lokaler i Burlövs kommun.
Burlövs Bostäder Parkering AB bedriver uthyrning av parkeringsplatser.
VA SYD är en regional VA-organisation och som även har hand om avfallshanteringen i Burlövs kommun och Malmö Stad. Den 1 januari 2011 övergick kommunens VA-verksamhet till kommunalförbundet VA SYD. I kommunalförbundet ingår förutom Burlöv även Eslöv, Lomma och Lunds kommer samt Malmö stad.
AB Malmöregionens Avlopp (ABMA) äger, bygger och driver anläggningar för avledande av avloppsvatten från Arlöv, Åkarp, Hjärup och Lomma till Malmö stads avloppsreningsverk Sjölunda. Anläggningen omfattar fyra pumpstationer, knappt tolv kilometer avloppsledningar och två mätbrunnar med utrustning för att mäta avloppsvattenflödena från Lomma till Hjärup.
Kommunfullmäktige har den 22 mars 2021, § 17, beslutat att godkänna plan för avveckling av bolaget och har delegerat till kommunstyrelsen att fatta erforderliga följdbeslut för att genomföra avvecklingen.
Räddningstjänsten Syd. Sedan 2006 bedrivs kommunens räddningstjänst via kommunalförbundet Räddningstjänsten Syd. I kommunalförbundet ingår, förutom Burlöv även Malmö, Lund, Eslöv och Kävlinge kommuner.
Driftentreprenader. Sedan den 1 april 2020 anlitar kommunen en extern utförare för skötsel av gator, gång- och cykelvägar och grönytor. Alla skötselplaner inom kommunen har uppdaterats och en inventering av ytor har genomförts.
IT-nämnden. Sedan 2012 bedrivs kommunens IT-verksamhet via en gemensam IT-nämnd tillsammans med Kävlinge och Staffanstorps kommuner.
Löneservicenämnden. Sedan 2013 bedrivs kommunens löneserviceenhet via en gemensam löneservicenämnd tillsammans med Kävlinge och Staffanstorps kommuner.
Så här är det planerat att se ut på Stationstorget – mellan Burlöv Center och Burlöv Station.
Viktiga förhållande för resultat och ekonomisk ställning
Befolkningsutveckling och fysisk planering
Den siste december 2023 uppgick befolkningen till 19 834 invånare vilket är en minskning med 48 personer. Burlövs kommun har haft en stark befolkningsutveckling under 2000-talet. De senaste åren har dock utvecklingen mattats av och nu, för första gången sedan 1998, har kommunen en befolkningsminskning. Den senaste befolkningsprognosen visar på att lågkonjunkturen har påverkat nybyggnationen av nya bostäder och att befolkningstillväxten kommer ha en långsammare takt de närmaste åren för att sedan öka i samband med fortsatt utbyggnad av bland annat ny stadsdel Burlöv.
Under 2023 invigdes Trafikverkets fyra nya järnvägsspår mellan Malmö och Lund, som nu möjliggör bättre kommunikationer för alla som reser till och från kommunen. Under december invigdes stationen i Burlöv, vilket innebär att både Pågatåg och Öresundståg kommer att stanna vid Burlöv station vilket innebär med sexminuters trafik vid högtrafik. Invigningen var välbesökt och ett lyckat samarbete mellan Burlövs kommun, Burlövs Bostäder AB, Burlöv Center och Skånetrafiken. Ett annat av kommunens mest besökta event under året var invigningen av Åkarps station.
Nybyggda Grönebo förskola har färdigställts och ombyggnation av lokaler för både undervisning, skolbibliotek och personalutrymmen är klar på Dalslundskolan. Rivningen av gamla badet är slutförd och Tågarpskolans utbyggnad pågår.
Under 2023 har det gjorts markförvärv i västra Åkarp i syfte att möjliggöra utveckling av äldre industrifastigheter till attraktiva bostadsområden.
Kommunens stora byggprojekt för omvandling av torg och gator vid Burlövs station har påbörjats och projektet kommer att pågå under flera år. Detsamma gäller slutförandet av stationsområdet och det så kallade locket i Åkarp som beräknas bli klart tidigare.
Modulerna som använts till ukrainska flyktingar har avvecklats och en ombyggnation av socialförvaltningens lokaler på Hantverkargatan 18 i Arlöv har påbörjats. Ombyggnationen är en del av utvecklingen av framtidens arbetsplats.
En detaljplan för Västervångskolan samt idrottshall till antagandehandling har arbetats fram under året. En partnering-entreprenör för genomförande av Västervångskolan och idrottshall är upphandlad och projektering har pågått intensivt under slutet av året och fortsätter under början av 2024.
Vidare har detaljplaner arbetats fram för etableringar för bland annat Biltema och Costco på stora Bernstorp. Båda har utifrån detaljplanerna beviljats bygglov. Dessa etableringar förväntas säkerställa cirka 500 nya jobb i kommunen. Detaljplan för Internationella Engelska Skolan är påbörjad, liksom detaljplan för omvandling av Burlöv Centers parkeringsyta till ett område för bland annat bostäder, lokaler, parkeringshus, förskola och park.
Arbetet med Översiktsplan 2045 har startat upp och kommer att pågå även nästa år.
Västervångskolan – skolan som kommer planeras att byggas mellan Arlöv och Åkarp.
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. I Burlövs kommun finns 1 761 företag verksamma, varav 824 är aktiebolag, 32 är handelsbolag, 11 är kommanditbolag och 619 är enskilda firmor. Därutöver finns 275 övriga bolag.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.
För att stödja redan etablerade företag och stimulera till nyföretagande har Burlövs kommun ett samarbete med Nyföretagarcenter Syd, Burlövs Företagsgrupp, Företagarna och andra utvecklingsorganisationer.
De senaste årens inflations- och ränteuppgång har lett till en ekonomisk inbromsning. Den höga inflationen har inneburit kostnadsökningar som även betyder högre kostnader för företag genom till exempel ökade priser på material, högre energikostnader och högre löner. Trots detta står sig näringslivet i Burlövs kommun fortsatt starkt.
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att sänka arbetslösheten. I statistiken mäts andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa och sökande i program. Enligt statistik från arbetsförmedlingen i december 2023 uppmättes i Burlöv andelen av den registerbaserade arbetskraften, 16–64 år till 10,5 % medan Skåne uppmättes till 8,9 % och i riket till 6,6 %.
Per den 31 december 2023 uppgick antalet arbetslösa i Burlöv till 1 018 personer, vilket innebär en marginell ökning i förhållande till 2022 då antalet arbetslösa uppgick till 1 014.
Genomsnittlig arbetslöshet 2023 för den andel arbetslösa av arbetskraften som är 18–24 år (ungdomsarbetslösheten) uppgick till 114 personer. Ökningen mellan 2022 och 2023 är 9 personer, vilket motsvarar 8,6 %.
Finansiella risker
Ränterisk
Räntemarknadens utveckling påverkar såväl kostnader för lånat kapital som intäkter på utlånade medel. Burlövs kommun har per den 31 december 2023 finansiella räntebärande fordringar samt kassa- och bankbehållningar om sammanlagt 355,7 mnkr. De räntebärande skulderna uppgick till 260,0 mnkr. Räntan för de räntebärande skulderna är bunden med en genomsnittlig räntebindningstid på 1,15 år.
Burlövs Bostäder AB arbetar med en normalportfölj med en teoretisk och jämn förfalloprofil för att optimera andelen rörlig ränta utifrån affärsverksamhetens förutsättningar. Det övergripande riksmåttet är att andel rörlig ränta ska vara 20–50 %.
VA SYD lånar från Burlövs kommun med fast ränta som är bunden i 5 år åt gången, vilket ger en långsam anpassning till marknadsräntorna över tid. Räntan på Skärfläckans skuld till Burlövs kommun motsvarar den genomsnittliga låneräntan hos Burlövs Bostäder AB inklusive borgensavgift.
VA SYD och Skärfläckan AB har upptagna lån från Burlövs kommun vilket innebär att en förändring av ränteläget ger en nettoeffekt på kommunkoncernens räntekostnad som är noll.
En förändring av ränteläget med +/-1 % beräknas påverka kommunens räntekostnader med 1,0 mnkr.
I takt med att kommunen expanderar ökar såväl behovet av investeringar i verksamhetslokaler som exploateringsutgifter. Då även Burlövs Bostäder AB och VA SYD har motsvarande investeringsbehov beräknas behovet av såväl kommunala lån som kommunal borgen att öka.
Kommunen bevakar och analyserar fortlöpande hur den egna och koncernens finansiella situation förändras.
Pensionsmedel och pensionsförpliktelser
Rådet för kommunal redovisning (RKR) har lämnat rekommendationer om uppföljning av kommunens pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Nedanstående tabell följer så långt som möjligt denna rekommendation.
| Pensionsmedel och förpliktelser (mnkr) | 2023 | 2022 | Förändring |
|---|---|---|---|
| - Avsättningar i balansräkningen | 12,4 | 10,6 | 1,8 |
| - Ansvarsförbindelse | 162,5 | 161,4 | 1,1 |
| Summa förpliktelser | 174,9 | 172,0 | 2,9 |
| Pensionsmedel: | |||
| - Finansiella placeringar | 136,5 | 115,6 | 20,9 |
| - Återlånade medel | 38,4 | 56,4 | -18,0 |
| Summa pensionsmedel: | 174,9 | 172,0 | 2,9 |
| Förpliktelser minskade: | |||
| - Genom försäkring | 236,9 | 199,7 | 37,2 |
| - Erlagd löneskatt | 57,5 | 48,5 | 9,0 |
| - Överskottsmedel i försäkring | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
Fullmäktige beslutade 2005 att 50 mnkr av kommunens likvida medel skulle avskiljas och placeras i långsiktig kapitalförvaltning. Dessa skulle användas till framtida pensionsutbetalningar eftersom likviditetspåfrestningen för pensionskostnaderna ökade. Placeringarna utgörs idag av andelar i aktiefonder. Värdet av de finansiella placeringarna uppgår till 162,5 mnkr per den 31 december 2023, vilket innebär en ökning (+20,9 mnkr) jämfört med bokslut 2022. Efter nedgången 2022 har börsen haft en positiv utveckling under 2023.
I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas inte pensionsförmåner som har intjänats före 1998 som skuld i balansräkningen utan upptas som en så kallad ansvarsförbindelse. Beloppet utgör en skuld till de anställda som, i fast penningvärde, kommer att minska i takt med att utbetalningar av pensionerna sker. Under 2023 ökade ansvarsförbindelser med 1,1 mnkr. I regel ska ansvarsförbindelser för pensionsmedel minska i takt med pensionsutbetalningar. Under 2023 har ansvarsförbindelser dock ökat eftersom ränte- och basbeloppsuppräkningar uppgått till högre belopp (+14,4 mnkr) än årets pensionsutbetalningar (-13,3 mnkr).
Avsättningar, pensionsförmåner som är intjänade efter 1998, har ökat med 1,8 mnkr och förklaras främst med högre avsättning för intjänad ålderspensionsavgift för förtroendevalda (+1,3 mnkr) samt ränte- och basbeloppsuppräkningar som är kopplade till inflationsökningen (+0,5 mnkr).
Händelser av väsentlig betydelse
Omvärldsläget med kraftigt stigande priser och osäkra leveranser fortsätter att påverka kostnadsläget för byggnation, personalkostnader och livsmedelspriser. Den ökade inflationen påverkar även kommunens pensionskostnader som ökat kraftigt under 2023 och fortsätter öka även nästa år.
Burlövs kommun har tillsammans med samarbetskommunerna Kävlinge och Staffanstorp fattat beslut om att genomföra en gemensam upphandling av IT-verksamheten. Upphandlingen fortskrider och beslut om inriktningen är taget.
Migrationsverket planerar för att etablera ett av totalt fem nationella återvändandecenter i Burlövs kommun. I Burlövs återvändandecenter planeras för 250 platser av totalt 650 platser.
Nya ägardirektiv för Burlövs Bostäder AB har antagits av kommunfullmäktige och nu finns det en samordning av ägardirektiven för Skärfläckan AB och Burlövs Bostäder AB.
Under 2023 genomfördes en översyn av kommunledningsförvaltningen. Syftet med översynen var att ge en bild av vad i kommunledningsförvaltningens verksamhet/organisation som fungerar bra respektive mindre bra utifrån möjligheten att bidra till att uppnå kommunens resultat, mål och Vision 2040. Ett nytt verksamhetsområde ”samhällsbyggnad” har inrättats för att skapa förutsättningar för utveckling, styrning, ledning och samordning av samhällsbyggnadsverksamheten. Verksamhetsområdet omfattar tekniska avdelningen, tillväxtavdelningen och miljö- och byggavdelningen.
En av de stora utmaningarna i kommunen är att säkerställa kompetensförsörjningen. Inom socialförvaltningen pågår ett arbete för att se över och effektivisera bemanningsflödet. Införande av nya digitala verktyg för bemanningsplanering och schemaläggning i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra personalplaneringen pågår. Nytt bemanningssystem har införskaffats under året och implementering planeras ske under 2024.
Kraven och förväntningarna på digitalisering av kommunens tjänster ökar och de användardrivna behoven hos medborgarna medför nya arbetssätt i kommunen. Miljö- och byggavdelningen har under 2023 bytt till nytt modernare handläggningsstöd som möjliggör digital handläggning.
Under året har kommunen tilldelat innovationsanslag i syfte att uppmuntra goda idéer, utvärdera och utveckla kommunens verksamheter. Innovationsanslag som tilldelats avser hydroponisk odling, interaktiv projektor för rörelse på Dalslundskolan, textilateljé i förskolan, digital plattform för kommunens möbelåterbruk, elmotorer för kommunens befintliga cyklar och framtagande av en egen bok för barn under utredning.
Innovationsprojektet med hydroponiska odlingar på våra skolor, förskolor och särskilda boenden inleddes.
Styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten
Styrning i Burlövs kommun
Kommunfullmäktige har i sin budget beslutat om riktlinjer för god ekonomisk hushållning där mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges.
Utifrån detta ska kommunen ange såväl mål och riktlinjer för sina verksamheter som finansiella mål. Burlövs kommuns styrsystem utgår från god ekonomisk hushållning. Detta utgör en plattform där ekonomistyrning integreras med verksamhetsstyrning. Modellen utgår från en tydlig styrning där vision, värdegrund och mål ingår tillsammans med de resurser som är politiskt fördelade. Syftet är att erbjuda kommuninvånaren bästa möjliga service utifrån givna resurser.
Med utgångspunkt i detta har fullmäktige tagit fram övergripande inriktningar som nämnderna ska utgå ifrån i sitt målarbete. Inför varje mandatperiod tar nämnderna fram prioriteringsförslag som anses vara av extra vikt att arbeta med under perioden för att uppfylla fullmäktiges intentioner. Förslagen bereds av fullmäktige som prioriterar och beslutar om mandatperiodens mål och uppdrar åt respektive nämnd att arbeta med dessa. Fullmäktige har fastställt målvärdet för år 2026 medan nämnderna har tagit fram en årlig progressionstakt.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i Burlöv.
Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa, livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social dimension.
Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare.
Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och verka i.
God ekonomisk hushållning
Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det innebär att kommunerna ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och att verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt och med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten.
Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin på kort och lång sikt. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska ekonomin visa på ett positivt resultat motsvarande en nivå som gör att kommunens finansiella förmåga inte försvagas. Det innebär att resultatet varje år bör vara tillräckligt starkt för att kommunens förmögenhet inte ska urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Detta tydliggörs även i kommunallagens balanskrav som innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna, det vill säga att intäkterna ska vara större än kostnaderna.
Måluppföljning
Med utgångspunkt från Vision 2040 har kommunfullmäktige beslutat om fyra strategiska inriktningar för perioden 2023–2026. De övergripande inriktningarna är Attraktiva Burlöv, Hållbara Burlöv, Tillgängliga Burlöv och Trygga Burlöv. En sammanställning av kommunens övergripande mål påvisar att flera underliggande målnivåer är uppfyllda för året. Andra mål är på väg att kunna uppfyllas, sett till de aktiviteter som genomförs och till den progressionstakt som syns i indikatorerna. Det krävs dock ett fortsatt aktivt arbete för att de goda resultaten ska fortsätta och för att de områden som ännu inte når angivna målnivåer ska stärkas.
Varumärket Burlöv ska stärkas för att attrahera medborgare, företag och personal till kommunen. För att målområdet Attraktiva Burlöv ska uppfyllas finns tre prioriterade mål, varav två bedöms vara uppfyllda för året och ett av målen bedöms kunna vara på väg att uppfyllas.
För målområdet Hållbara Burlöv finns fyra prioriterade mål, varav ett mål är uppfyllt för 2023 och resterande mål bedöms kunna vara på väg att uppfyllas. Utifrån de insatser som genomförts i verksamheterna under året innebär den samlade bedömningen att fullmäktiges övergripande inriktning gällande Hållbara Burlöv är på väg att uppnås, även om man ännu inte nätt hela vägen fram.
Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög och kvalitativ servicenivå och skapa goda förutsättningar för samverkan. Inom målområdet Tillgängliga Burlöv finns ett mål som samtliga nämnder arbetar för att uppnå. Målet bedöms kunna vara på väg att uppfyllas.
Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att bo och verka i. För att målområdet Trygga Burlöv ska uppfyllas finns ett prioriterat mål som samtliga nämnder arbetar för att uppnå. Stort fokus har lagts på målet och det finns ett flertal relevanta aktiviteter kopplade till trygghet och säkerhet. Bedömningen är att målet är uppfyllt för år 2023.
För ett fåtal indikatorer kommer utfallet först nästkommande år, vilket medfört att måluppföljningen i ett par fall blivit något trubbig.
Kommunfullmäktiges övergripande mål
Kommunfullmäktiges övergripande mål analyseras utifrån ett flertal olika faktorer. Till varje mål finns både aktiviteter och indikatorer kopplade, vilket möjliggör en kvalitativ analys av om målet kan bedömas vara uppfyllt för året och slutligen för hela målperioden år 2023–2026.
Målen utgör en önskad riktning och utgör en grund för prioriteringar av vad som ska åstadkommas under året. Genom kontinuerlig uppföljning av målen säkerställs att verksamheterna följer politiska beslut samt har en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
Graderingen av måluppfyllelse i samband med bokslutet är följande:
Om 33 % eller färre av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras det med ett rött ljus.
Om andelen mål eller riktlinjer som bedöms nå det övergripande målet ligger i intervallet 34 % – 67 % markeras detta med gult ljus.
Om minst 68 % av målen eller riktlinjerna bedöms uppnå det övergripande målet markeras detta med ett grönt ljus.
Attraktiva Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Burlövs kommun är en tillväxtkommun med en starkt växande befolkning. Det är viktigt med en balanserad tillväxt. Samtidigt som nya invånare flyttar in är det viktigt att upprätthålla en god service som håller hög kvalitet gentemot kommunens befintliga invånare.
Burlövs kommun ska vara en attraktiv plats att leva på och driva verksamhet i, och Burlövs kommun måste fortsätta att vårda näringslivsklimatet genom att utveckla förutsättningarna för företag. Tillsammans måste kommunen och näringslivet öka förutsättningarna för en bättre samverkan kring kompetensförsörjningen.
En framtidsutmaning är att hitta samarbetsformer och involvera olika aktörer i samhället för att på så sätt åstadkomma en högre livskvalitet. Invånarna ska ha möjlighet att engagera sig i och kunna bidra till sin kommun. Det ska finnas bättre möjligheter till en god folkhälsa i kommunen, vilket ska tillgodoses till exempel i planering av nya områden samt genom enkel tillgång till lokaler och anläggningar.
Kommunen har tre särskilt riktade kommunfullmäktigemål kopplade till detta målområde och sju indikatorer. Av de tre målen bedöms två vara uppfyllda för året, och ett mål bedöms vara på väg att uppfyllas. Bedömningen är grundad både på indikatorer som är kopplade till respektive mål samt till de aktiviteter som genomförts i syfte att nå målet.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Attraktiva Burlöv är på väg att uppfyllas, och uppnår därför gul status.
Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen
Målet att Burlövsborna ska uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen omfattar alla nämnder med tillhörande verksamheter. För att målet ska kunna nås genomför kommunen ett stort antal aktiviteter i syfte att invånarna i Burlöv ska uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen. Under året har till exempel konceptet ”Burlöv Händer!” tagits fram tillsammans med Burlövs Bostäder AB för ett övergripande arbete med attraktivitet rörande Burlövs kommun. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Burlövs kommun har påbörjats. Genom arbetet möjliggörs en bra helhet i kommunens planering och en hållbar utveckling. Burlövsfesten – kommunens största folkfest – gick av stapeln i september. Ett annat exempel är planen för Burlöv där utpekade områden för gröna parker, rekreation och vatten skapar förutsättningar för en attraktiv utveckling av kommunen och säkerställer vattenhanteringen. Kommunen har även initierat dialogmöten för att nå samsyn för kommunens bästa, till exempel med Trafikverket angående olika bullerskyddslösningar.
Målet anses vara delvis uppfyllt utifrån att planerade aktiviteter har genomförts under året och förflyttat kommunen framåt. Den långsiktiga effekten av förflyttning går dock inte att spåra i samtliga av målets indikatorer ännu. Det finns fyra indikatorer som är särskilt kopplade till målet.
Indikatorn gällande nedskräpning från Polisens trygghetsmätning visar ett resultat som är bättre än både målvärdena för 2023 och för hela målperioden. Nedskräpning har tidigare upplevs som ett stort problem. Burlövs kommun har gjort flera insatser, bland annat skräpmätning och avveckling av en återvinningsstation. Utfallet för året ligger på 40, vilket innebär både en positiv trend jämfört med tidigare år och att målvärdet redan är uppnått för hela målperioden (ju lägre resultat desto bättre).
Målvärdena gällande skötsel av gator och vägar samt skötsel av allmänna platser uppnås inte för 2023. Utfallet visar att 52,3 % av de svarande upplever att skötseln av gator och vägar fungerar ganska eller mycket bra. För riket ligger nöjdheten på 63,8 %. Målvärdet för 2023 på 59 % uppnås inte.
Av de svarande upplever 60,1 % att skötseln av allmänna platser fungerar ganska eller mycket bra. För riket ligger nöjdheten på 80,3 %. Målvärdet för 2023 på 68 % uppnås inte. Detta innebär en försämring jämfört med förra året, och en negativ trend sen 2021.
Hela 85,3 % är positiva till kommunens som en plats att bo och leva på, vilket är ett högt betyg, men utfallet är trots detta sämre än både riket och förra årets resultat. Utfallet för 2023 visar ett högt betyg för Burlövs kommun, men innebär en liten försämring sedan förra året och en negativ trend sen 2021 då utfallet låg på 89 %. Snittet för riket låg på 91,8 % för perioden. Målvärdet för 2023 på 89 % uppnås inte.
De tre sistnämnda nyckeltalen hämtas från SCB:s medborgarundersökning. Arbete och kommunikationsinsatser pågår för att få upp kommunens sjunkande svarsfrekvenser (29 % år 2023) gällande medborgarundersökningen.
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter för 2023 sammantaget kommer att bidra till att uppnå målet, men att det krävs fler förbättringsåtgärder för att nå önskat läge under mandatperioden.
Detta innebär att målet ännu inte är uppfyllt men bedöms vara på väg att kunna uppfyllas, och därför bedöms målets status vara gult.
| Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Skötsel av gator och vägar fungerar bra i kommunen, andel (%) | 52,3 | 63,6 | 59 |
| Andel nöjda med skötseln av allmänna platser | 60,1 | 69,6 | 68 |
| Andel som upplever problem med nedskräpning | 40 | 53 | 52 |
| Andel positiva med kommunen som en plats att leva och bo på | 85,3 | 86,8 | 89 |
Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen
Målet att företagare ska uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen omfattar alla verksamheter som möter Burlövs företagare och bedöms utifrån flera kriterier. För att målet ska kunna nås genomförs ett stort antal aktiviteter ute i verksamheterna. Inom kommunledningsförvaltningen hålls arbetet samman genom näringslivssamordnarnas arbete. Ambitionen är att företag ska kunna erbjudas god service kring tillstånd och tillsyn samt stöd i utvecklingen av verksamheten, till exempel vid markförvärv. Genom regelbundna företagsbesök, företagslots, ett aktivt näringslivsråd och goda relationer till befintliga företagsföreningar bygger kommunen relationer till näringslivet som bidrar till ett gott företagsklimat och stimulerar den lokala arbetsmarknaden.
Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i Sverige presenterades i september och visar att Burlövs kommun hamnar på en sjunde plats nationellt och en tredjeplats i Skåne, vilket är ett mycket bra resultat. Burlövs kommun placerar sig återigen i Skånetoppen.
Nöjdheten med företagsklimatet i kommunen mäts genom Svenskt Näringslivs enkät om företagsklimatet. Den viktigaste frågan i enkäten och även den tyngst vägande rankingfaktorn är det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Företagarna får utifrån sina egna erfarenheter ge ett samlat betyg på hur de upplever att driva företag i kommunen. Resultatet för 2023 är 4,2 vilket innebär att det har stigit från 4,04 år 2022. Riksgenomsnittet ligger på 3,46. Målet för 2023 är 4,24. Trenden är positiv.
Burlövs kommun fortsätter att placera sig i toppen, och i jämförelse med andra kommuner hamnar Burlöv strax efter Höganäs (4,39) och Staffanstorp (4,48). Samtliga tre kommuner ligger mycket över snittet både för Skåne (3,57) och för Sveriges alla kommuner (3,46).
Dock nås inte riktigt indikatorns förväntade målvärde på 4,24, men trenden är positiv. Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter för 2023 sammantaget bidragit till att uppnå målet.
Detta innebär sammantaget att målet för 2023 är uppfyllt och således ges status grönt.
| Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Nöjdhet med företagsklimatet | 4,2 | 4,04 | 4,24 |
Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet
Målet är särskilt destinerat till utbildnings- och kulturnämnden. Utbildnings- och kulturförvaltningen arbetar aktivt med att Burlövs kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i främst genom att öka kvaliteten på evenemangen för kommuninvånare men också genom att delta aktivt i stadsplanering och utformning av fritids- och livsmiljöer. ”After school” har utvecklats under året och integrerats i enheternas ordinarie verksamhet vilket har fått ett gott resultat. Burlövsbadet har ökat antalet besökare. Digitala tjänster och en mer aktiv kommunikation gentemot kommuninvånare och kranskommuner verkar för att allt positivt som händer i kommunen syns.
Det finns två indikatorer kopplade till målet. Andel som är nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar mäts genom SCB:s medborgarundersökning. Resultatet för 2023 visar att andelen som är ganska eller mycket nöjda uppgår till 74,9 %. Målet för 2023 om 77 % uppnås därmed inte, men bedöms kunna nås under målperioden.
Andelen som upplever att de aktiviteter som kultur och fritid erbjuder passar deras behov och intresse mäts genom en egen besöksenkät som genomförs årligen. Resultaten har förbättrats sedan föregående år och 93% av alla svarande känner sig alltid eller oftast välkomna. 83% av de svarande tycker att det alltid eller oftast är ett utbud som passar dem.
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter för 2023 sammantaget har bidragit till att uppnå målet.
| Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Andel nöjda med kommunens idrotts- och motionsanläggningar | 74,9 | 79,8 | 77 |
| Andel som upplever att de aktiviteter kultur och fritid erbjuder passar deras behov och intressen | 83 | 74 |
Hållbara Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
Burlövs kommun ska säkerställa en hållbarhet i tillväxten, och att hållbara byggnationer skapas för en långsiktig framtid.
Det ekologiska perspektivet innehåller framtidsutmaningar gällande frisk luft, buller och hållbara transporter. Andra delar gäller hållbar konsumtion och produktion samt rent vatten med hållbar utveckling av natur och stad.
För ett hållbart Burlöv ska grönare miljöer finnas och nyplaneras. Ett hållbart resande ska främjas med kollektivtrafik och på gång- och cykelvägar.
Det ekonomiska perspektivet handlar om att kommunen ska ha självförsörjande invånare vilket innebär att skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutveckling och arbete.
Ur ett socialt perspektiv är framtidsutmaningen att säkerställa de bästa förutsättningarna för folkhälsa, nära vård, livsvillkor och barn och ungas uppväxtvillkor. Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en god och trygg utbildning för förskolebarn, elever och studenter.
Kommunen har fyra särskilt riktade fullmäktigemål kopplade till detta målområde och elva indikatorer. Under 2023 har ett av målen uppnåtts medan resterande tre mål bedöms vara på väg att kunna uppfyllas. Analysen visar att det har skett en positiv utveckling som kan kopplas till de aktiviteter som genomförts i verksamheterna under året.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Hållbara Burlöv är på väg att uppfyllas, och uppnår därför gul status.
Alla invånare ska uppleva bättre förutsättningar för goda insatser, nära vård och hög livskvalitet
Målet är destinerat från kommunfullmäktige till socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden. Insatserna som socialnämnden har arbetat med under året spänner över de ekonomiska, sociala och miljömässiga områdena. God samverkan är en förutsättning för att lyckas och därför arbetar nämnden strategiskt för att utveckla samverkan internt och externt. Det pågår ett omfattande omställningsarbete till ”god och nära vård” i samverkan med regionen. Socialnämnden har i vårdsamverkan Burlöv tagit fram gemensamma aktiviteter med de båda vårdcentralerna i kommunen. Socialförvaltningens nya organisation där vård och omsorg har delats i två verksamhetsområden kommer att skapa ökade möjligheter att höja kvaliteten.
Det finns fyra indikatorer som är kopplade till målet. Indikatorn gällande hur många elever som skattar måltiden som god mäts hos elever på kommunens fem största verksamheter. Uppföljningsverktyget ”happy or not” har använts inom skolmåltiderna. Svarsfrekvensen är mycket hög och cirka 70 % av alla skolbarn ger respons dagligen. Resultaten är mycket goda både gällande enkäten Skolmat Sverige och på ”happy or not”. Under 2023 hamnade nöjd-index på 67 vilket är en ökning sen tidigare år. Med en högre grad av elevinflytande över menyerna ökar nöjdheten.
Tre indikatorer mäts genom Socialstyrelsens nationella brukarundersökning som genomfördes under våren 2023. Det gäller brukare som har insatser från hemvården, brukare som har särskilt boende och deras upplevelse av måltidssituationen.
Utfallet gällande helhetssynen på hemtjänst (svar på frågan hur många som är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst) uppgick för 2023 till 61 %, jämfört med 2022 då resultatet uppgick till 74 %. Målet för 2023 var satt till 75 %. För riket var resultatet 86 %.
Utfallet gällande helhetssynen på särskilt boende (svar på hur många som angett att de är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende) uppgick för 2023 till 64 %, jämfört med 2022 då resultatet uppgick till 73 %. Målet för 2023 var satt till 82 %. För riket var resultatet 78 %.
Utfallet gällande maten på särskilt boende (svar på frågan hur många som svarat mycket eller ganska bra på frågan hur maten brukar smaka) uppgick för 2023 till 58 % jämfört med 2022 då resultatet uppgick till 53 %. Målet för 2023 var satt till 70 %. För riket var resultatet 73 %.
Det stora arbetet som lagts ner på förbättringar går ännu inte att spåra i resultatet på brukarundersökningen, men på sikt bedöms förändringarna komma att ge resultat. Det tar tid att arbeta med förbättringsåtgärder och resultaten i brukarundersökningen tar tid att vända. Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter för 2023 sammantaget kommer att bidra till att målet kommer kunna uppnås inom målperioden sett till de aktiviteter som genomförs inom området.
Detta innebär att målet ännu inte är uppfyllt men bedöms vara på väg att kunna uppfyllas, och därför bedöms målets status vara gult.
| Indikator, andel (%) | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg – helhetssyn | 61 | 74 | 75 |
| Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – helhetssyn | 64 | 73 | 82 |
| Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg – maten | 58 | 53 | 70 |
| Andel elever som skattar måltiden som god | 67 | 65 | 66 |
Alla barn, elever och studerande ska genomgå en utbildning som skapar bättre förutsättningar att komma i arbete
Att alla barn, elever och studerande ska genomgå en utbildning som skapar bättre förutsättningar att komma i arbete är ett fullmäktigemål som destinerats till utbildnings- och kulturnämnden. Grundskolorna i Burlöv har sedan 2021 arbetat långsiktigt med en kommungemensam satsning på att utveckla undervisningen vilket ger en förhoppning om fortsatt förbättrad resultatutveckling. Arbetet med att utveckla undervisningen har varit en viktig framgångsfaktor.
För indikatorn gällande gymnasielever med examen inom 4 år (hemkommun) blev utfallet 71,1 % för 2023. Resultatunderlaget utgörs av elever som lämnade grundskolan 2019. Resultatet är klart förbättrat jämfört med de två föregående åren och en god bit på väg mot fullmäktigemålet år 2026 på 72 %. Kommunen ligger nära medelvärdet för riket. Målvärdet för 2023 (63 %) är med råge uppnått.
För ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter fullföljd gymnasieutbildning (avser elever som gick ut gymnasieskolan 2021) uppgick resultatet för 2023 till 81 %, vilket är bättre än vad det varit under de två senaste åren. Kommunen ligger nära medelvärdet för riket. Målvärdet för 2023 är uppnått, och trenden är positiv. En ökad andel studerande på komvux kan vara en del av förklaringen till resultatet. Samarbetet med socialförvaltningen inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har vidareutvecklats.
Resultaten i matematik och svenska för elever i förskoleklass har markant förbättrats mellan 2022 och 2023. Betygsresultaten i årskurs 6 var de bästa sedan mätningarna startades 2018. Resultaten i årskurs 6 i matematik var goda och i svenska mycket goda.
En indikator som följs upp på fullmäktigenivå är andelen elever i Burlövs skolor som uppnår minst gymnasiebehörighet till yrkesprogram efter avslutad grundskola i kommunala skolor (exklusive nyinvandrade och okänd bakgrund). Utfallet för 2023 uppgick till 78,3 %, vilket är marginellt bättre än resultatet för 2022. Målvärdet nås inte för året.
Dock uppgår resultatet för 2023 efter lovskola 82,1 % gymnasiebehörighet, exklusive nyanlända och okända. Detta är bra framförallt sett mot de resultat som denna elevgrupp hade i höstterminsbetygen i december 2022. Skolledning tillsammans med lärare genomförde stora satsningar under vårterminen 2023 vilket fick goda effekter.
Målet att skapa bättre förutsättningar för att komma i arbete har även destinerats till socialnämnden. Socialförvaltningen har ett nära samarbete med näringslivet i syfte att få fler ungdomar i sommarjobb. En gemensam verksamhetsplan mellan socialnämnden och utbildnings- och kulturnämnden har skapat goda förutsättningar för att kunna arbeta aktivt med tidiga insatser.
Avslutningsvis kan konstateras att av de tre indikatorer som är kopplade till målet är målvärdet uppfyllt för två av dem. Trenden är också positiv jämfört med tidigare år. För den indikator som inte uppnår målvärdet för 2023 är bedömningen att resultatet kommer att förbättras under mandatperioden. Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget kommer att bidra till att uppnå målet.
| Indikator, andel (%) | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor | 78,3 | 78,1 | 82,0 |
| Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun | 71,1 | 64,3 | 63,0 |
| Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning, hemkommun | 81,0 | 77,0 | 78,0 |
Invånarna ska i högre grad vara självförsörjande genom arbete eller studier
Målet att invånarna i högre grad ska vara självförsörjande genom arbete eller studier är destinerat till socialnämnden.
Socialförvaltningen erbjuder arbetsträning och praktik som ett sätt att bryta utanförskap. Ett arbete pågår även kring att utveckla aktiviteter på Mötesplatsen för fler målgrupper. Feriejobb för unga är ett sätt att introducera unga till arbetslivet.
Under året har individ- och familjeomsorgen inrättat en tvättservice som ger möjlighet till arbetsträningsplatser för personer som uppbär försörjningsstöd. Antalet brukare som får sin tvätt hanterad genom tvättservice ökar successivt under året.
Under året hölls en arbetsmässa på Burlöv Center, i samarbete mellan Burlövs kommun och andra närliggande kommuner samt Arbetsförmedlingen.
Utmaningar och risker som kan påverka målet är att processerna ofta är långa då samarbetet bygger på samverkan mellan flera olika enheter inom kommunen och med andra aktörer, såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetssiffrorna inom kommunen är höga men det är endast ett fåtal av dessa individer som uppbär stöd genom socialförvaltningen. Det är utmanande för förvaltningen att kunna arbeta för ett större inträde på arbetsmarknaden då den större andelen personer som är arbetslösa inte är kända för förvaltningen.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns en indikator som är kopplad till målet som rör försörjningsstöd. Lågkonjunkturen och arbetsmarknaden försvårar för individens långsiktiga möjlighet till självförsörjning. Utfallet för 2023 innebär att 83 % av de som erhållit försörjningsstöd inte återaktualiserats ett år efter att stödet avslutades. Målvärdet uppnås dock inte för året, och trenden är negativ jämfört med de två senaste åren. Bedömningen är dock att hittills genomförda aktiviteter sammantaget kommer bidra till att uppnå målet, som anses vara delvis uppfyllt.
Målet bedöms kunna vara på väg att uppfyllas, och status för året är gul färgmarkering.
| Indikator, andel (%) | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd | 83 | 93 | 92 |
Kommunens påverkan på miljön ska minska
Målet att Burlövsborna ska uppleva att kommunens påverkan på miljön ska minska omfattar alla verksamheter i kommunen, och bedömningen sker utifrån flera aktiviteter och nyckeltal. Kommunledningsförvaltningen har initierat en utredning om möjligheten att införa en cirkulär klimatväxlingsavgift vid nyinköp. Syftet är att öka incitamentet att göra klimatsmarta val och att minska kommunens miljöpåverkan.
Bevakning har skett för att se till att förutsättningarna för att säkerställa hantering av insamling av förpackningar från producenterna ska fungera så bra som möjligt. Kommunens interna system för återbruk av möbler – TaGe – förenklar återbrukandet inom kommunorganisationen.
Västervångskolan kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad silver och prydas av ett tak med växtlighet. Ytterligare miljöaspekter säkerställs i och med den uppdaterade miljöchecklistan för byggprojekt. Burlövsbadet är ISO-certifierat och producerar solenergi, och vattenreningssystemet är betydligt mer energieffektivt än det gamla systemet.
Miljö- och byggavdelningen utövar tillsyn på verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet bland annat för att säkerställa att kemikalier och avfall hanteras på ett sådant sätt att hanteringen inte medför någon olägenhet för miljön och människors hälsa. Genom kontroll och rådgivning till dessa verksamheter är det möjligt att minimera potentiella negativa effekter och främja en hållbar miljö i kommunen.
Ett nyckeltal kopplat till målet är fossiloberoende fordon i kommunorganisationen, som mäts genom årlig statistik framtagen av föreningen Miljöfordon Sverige. Resultatet för 2022 uppgick till 57,5 %. Resultatet för 2023 kommer först under våren 2024, men det kan konstateras att målvärdet för 2023 redan har uppnåtts.
Ett annat nyckeltal rör nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge, vilket mäts av SCB och följer upp miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö”. Indikatorn mäter andel nytillkomna bostäder i det geografiska området som har en trafikerad hållplats inom 500 meter. Resultatet för 2021 publicerades 2023, och visar att Burlövs kommun uppnår 100 %. Resultatet för 2022 kommer att publiceras senare under 2024, vilket innebär att det inte finns något senare utfall än för år 2021. Trenden bedöms positiv och målet är redan uppnått för hela målperioden.
Gällande hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning har utvecklingen under de senaste åren har varit positiv. Under perioden 2018–2022 har andelen hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning ökat med 10 procentenheter. Utfallet för 2023 kommer att presenteras först under senare delen av 2024, vilket innebär att det ännu inte finns något resultat att analysera. Dock kan konstateras att de senaste årens utfall legat på 37 %, och årets målvärde är satt till 39 %. Resultatet för riket har legat på 39 % de senaste två åren. Nyckeltalet bedöms kunna uppnås under perioden
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget bidragit till att målet uppfyllts för år 2023, och därför ges färgmarkeringen grön.
| Indikator, andel (%) | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Fossiloberoende fordon i kommunorganisationen | 57,5 | 55 | |
| Nytillkomna bostäder i kollektivtrafiknära läge | 75 | ||
| Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling | 37 | 39 |
Tillgängliga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Gult ljus
I Burlövs kommun är framtidsutmaningen att tillhandahålla en högre grad av service och tillgänglighet för invånare och företag avseende kontakten med deras verksamheter utifrån den enskildes förutsättningar och behov.
Invånare och andra intressenter ska på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med kommunen och få frågor besvarade, och det ska finnas olika möjligheter att kunna påverka.
Såväl den fysiska tillgängligheten i den utemiljö och de fastigheter som kommunen ansvarar för, som tillgängligheten till kommunens verksamheter, ska vara hög.
Kommunen har ett särskilt riktat fullmäktigemål kopplat till detta målområde och tre indikatorer. Analys visar att det skett en positiv utveckling som kan kopplas till de aktiviteter som genomförts under året i syfte att uppnå målen. Målet bedöms vara på väg att uppfyllas.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Tillgängliga Burlöv är på väg att uppfyllas, och uppnår därför gul status.
Invånare och företag ska uppleva en bättre service genom ett likvärdigt bemötande och tillgängliggörande av kommunens tjänster
Målet att Burlövs invånare och företag ska uppleva en bättre service omfattar alla verksamheter. För att målet ska kunna nås genomförs ett stort antal aktiviteter ute i verksamheterna. På kommunledningsförvaltningen har till exempel arbetet med införande av digital post fortskridit. Flera dialogmöten med medborgare har genomförts, så även en digital trygghetsvandring där medborgare under en månads tid kunde lämna synpunkter. I syfte att tillgängliggöra kommunfullmäktige har det under 2023 spelats in en film efter varje fullmäktigesammanträde med information om utvalda ärenden som behandlats. Sedan våren 2023 har ett övergripande arbete inletts i syfte att förbättra tillgängligheten. Kommunen har under året fortsatt att utveckla e-tjänster och andra digitala verktyg för såväl medborgare som näringsliv.
Ett av huvudmålen i kultur- och fritidsstrategin är att göra verksamheterna tillgängliga och attraktiva för de olika målgrupperna. Enligt besöksenkäten 2023 för kultur och fritid upplever 87 % av respondenterna att det enkelt att delta i de aktiviteter som erbjuds och använda kommunens anläggningar.
Socialnämndens ambition är att gå ifrån benämningen socialtjänst till sociala tjänster. Ett exempel på en aktivitet som införts är ”soc på besök”, där socialtjänsten gästar andra platser (såsom bibliotek och Burlöv Center) med råd, stöd och information. Under året har förberetts för en ny reception för besökare till individ- och familjeomsorgen.
Kommunens företagslotsfunktion underlättar för de företagare som vill etablera sig i kommunen och ger stöd i frågor som spänner över flera avdelningar. ”Inte bara trevlig” är en satsning där kommunerna i Malmö-Lund-regionen, gått samman för att förbättra dialogen och relationen mellan kommunerna och företagen.
Burlövs kommun placerar sig på plats 18 i rankningen gällande SKR:s mätning Insikt Företagsärenden år 2022 (resultatet på årsbasis publiceras i april året efter). Resultaten från undersökningen där SKR mäter servicenivån i landets kommuners myndighetsutövning visar att Burlövs kommun har klättrat åtta platser från föregående år och placerar sig på en fjärde plats i Skåne. I underkategorin ”storstäder och storstadsnära kommuner” når Burlöv förstaplatsen i Sverige.
Avslutningsvis kan konstateras att det finns tre indikatorer som är kopplade till målet. Indikatorn för andel invånare som är nöjda med hur det fungerar att få svar från kommunen mäts genom SCB:s medborgarundersökning. Utfallet för 2023 visar att 62,9 % av de svarande är ganska eller mycket nöjda med hur det fungerar att få svar på frågor om kommunen och dess verksamheter. Trenden är negativ sett till de senaste åren (även om resultatet inte är statistiskt säkerställt). För riket ligger nöjdheten på 68,5 %. Målvärdet för 2023 på 67 % uppnås inte.
Kvalitetsmätningen Insikt genomförs årligen av SKR. Undersökningen granskar kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företag och privatpersoner. I Burlöv bedöms NKI (nöjd-kund-index) för företag utifrån bygglov, miljö- och hälsoskydd och livsmedelskontroll. För privatpersoner mäts servicegraden utifrån bygglovshandläggningen. Resultaten för de två nyckeltalen redovisas enbart för det första halvåret 2023, eftersom helårsanalysen publiceras först i april år 2024. Trenden för andel privatpersoner som är nöjda med kommunens service är positiv, och målvärdet är uppnått både för året och för hela målperioden. Gällande företagsklimatet visar halvårsresultatet på en något sämre utveckling jämfört med 2022, men helårsresultatet brukar alltid visa bättre resultat jämfört med halvåret. Därför bedöms målvärdet kunna uppnås för 2023.
Bedömningen är att hittills genomförda aktiviteter sammantaget kommer bidra till att uppnå målet, som därför markeras med gult (på väg att uppfyllas).
| Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Andel invånare som är nöjda med hur det fungerar att få svar på frågor om kommunen och dess verksamheter | 62,9 | 65,4 | 67 |
| Företagsklimat enligt Öppna jämförelser (Insikt) – Totalt, NKI | 78 | 82 | 80 |
| Andel privatpersoner som är nöjda med kommunens service | 84 | 82 | 74 |
Trygga Burlöv
Övergripande måluppfyllelse: Grönt ljus
Genom att arbeta med såväl den upplevda som den faktiska tryggheten i alla delar av kommunens verksamheter kan kommunen möta invånarnas olika uppfattningar om vad som ger dem en tryggare och säkrare plats att leva och verka i.
En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där invånarna känner sig trygga, där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. Samtidigt är den enskilda invånarens upplevda trygghet viktig.
Framtidsutmaningen ligger i att få till stånd en förhöjd samverkan och samordning mellan olika verksamheter, näringsliv, civilsamhälle, polisen och andra aktörer utifrån området trygghet, och översätta det till den vardag som de verkar i och de invånare de möter.
Kommunen har ett särskilt riktat fullmäktigemål kopplat till detta målområde och två indikatorer. Båda indikatorerna är uppnådda och målet bedöms vara uppfyllt för år 2023. Analysen är grundad både på de indikatorer som är kopplade till målet samt till de aktiviteter som genomförts i syfte att nå målet.
Den sammanvägda bedömningen – baserad på underliggande mål – är att målområdet Trygga Burlöv är uppfyllt för år 2023, och uppnår därför grön status.
Burlövs kommun ska vara en tryggare och säkrare plats att leva och verka i
Målet att Burlövs invånare och företag ska uppleva en bättre service omfattar alla verksamheter som möter invånarna och bedöms utifrån flera kriterier. För att målet ska kunna nås genomförs ett stort antal aktiviteter ute i verksamheterna. Burlöv är en utvecklingskommun, och utveckling av nya stadsdelar tar tid och en plats kan kännas otrygg tills projekten är färdiga. Det är därför viktigt att miljön känns trygg även under byggtiden. En dialog om trygghetsskapande och brottsförebyggande samverkan i området Kronetorp påbörjades slutet av året. I dialogen deltog polis, kommun, fastighetsägare och fastighetsförvaltare. Dialogen kommer att fortsätta under 2024. Förarbetet inför installeringen av kameror på stationerna i kommunen påbörjades under året. Under året har ett strategiskt råd för brottsförebyggande arbete bildats, där kommundirektören, kommunstyrelsens ordförande, oppositionsföreträdare, förvaltningschefer och chefen för lokalpolisområde Kävlinge finns representerade.
I juli undertecknades en reviderad samverkansöverenskommelse mellan kommun och polis. Trygghetsvandringar har genomförts i både Arlöv och i Åkarp. Dessutom har ett nytt koncept – digital trygghetsvandring – införts med ett gott resultat.
En ny framtagen plan för arbete mot våld i nära relation har tagits fram på socialförvaltningen. Därtill har det även bedrivits ett arbete för att ta fram en kommunövergripande strategi för frågor gällande våld i nära relation. Utbildnings- och kulturförvaltningen har tagit fram en utbildning i PDV (pågående dödligt våld).
Målet följs bland annat upp genom SKR:s Öppna jämförelser – Trygghet och säkerhet. Värdet i rankningen är beräknat genom en sammanvägning av de i rapporten redovisade faktiska utfallen för indikatorerna ”personskador”, ”utvecklade bränder i byggnad”, ”anmälda våldsbrott” och ”anmälda stöld- och tillgreppsbrott” (ju lägre resultat desto bättre). Det kan konstateras att antal anmälda tillgreppsbrott har ökat jämfört med föregående år. Resultatet för 2023 visar att Burlövs kommun hamnar på plats 81 i den sammanvägda rankningen för 2023.Trenden bedöms positiv över tid (2022: 78, 2021: 104), även om den försämrades med tre platser jämfört med förra året. Målet för 2023 (plats 100) är uppfyllt, precis som målet för hela målperioden (plats 90).
Årets resultat från Polisens trygghetsmätning (ju lägre problemindex desto bättre) visar en stor förbättring av tryggheten i Burlövs kommun. Trygghetsindexet uppgick till 1,76 jämfört med 2,22 året innan. Sett över tid har resultatet förbättrats successivt, där sista året blivit mycket bättre. I Arlöv blev resultatet 1,96, jämfört med 2,76 år 2022. För Åkarp blev resultatet 1,54, jämfört med 1,62 år 2022.
Problemet med ungdomsgäng som bråkar och stör ordningen har minskat. Kommunens trygghetsvärdar har ett nära samarbete med polisen. Oron för inbrott i bostad har minskat totalt i kommunen men är fortsatt hög i Åkarp, trots att antalet anmälda bostadsinbrott i år är relativt få. Många medborgare har tidigare känt sig otrygga att åka buss eller tåg i Burlövs kommun, men årets resultat visar att tryggheten har ökat. Färre känner sig otrygga ensam ute en sen kväll, vilket är en liten förbättring. Tryggheten är större i Åkarp än i Arlöv. De svarande upplever också att det är färre som bråkar och slåss utomhus. Målvärdet för 2023 (problemindex 2,03) är uppfyllt.
Sammanfattningsvis kan konstateras att målvärdet för indikatorn gällande problemindex i Polisens trygghetsmätning uppnås både för 2023 och för hela målperioden. Indikatorn gällande trygghetsrankningen i kommuner i SKR:s Öppna jämförelser har ett målvärde att Burlöv ska hamna på minst plats 100. Burlövs kommun hamnar på plats 81, vilket innebär att målvärdet nås både för 2023 och för hela perioden. Det kan konstateras att hittills genomförda aktiviteter sammantaget bidragit till att uppnå målet. Den samlade bedömningen för målet är att det är uppfyllt för 2023 och markeringen blir grön.
| Indikator | Utfall 2023 | Utfall 2022 | Mål 2023 |
| Polisens trygghetsmätning, sammanfattande problemindex | 1,76 | 2,32 | 2,03 |
| Trygghet och säkerhet – rankning | 81 | 78 | 100 |
Finansiella mål
Finansiellt mål 1 – Årets resultat, % av skatter och statsbidrag
”Varje års resultat exklusive reavinster från fastighetsförsäljning och exploateringsöverskott, ska vara lägst 2 % av intäkter från skatter och statsbidrag, oräknat kostnader för sådana åtgärder där kommunfullmäktige beslutat att medel ska reserveras i årsredovisningens balanskravavstämning.”
Målsättningen innebär att hänsyn måste tas till de beslut om reservationer av tidigare överskott som har skett. Från årets resultat exklusive reavinster ska då läggas redovisade/planerade kostnader för sådana åtgärder där medel tidigare reserverats. De kostnader som uppstått innan en detaljplan har vunnit laga kraft och som inte hänförs till exploateringsutgifter utan avser kostnader för ”tidiga skeden” uppgår vid årets slut till totalt 4,3 mnkr. Dessa kostnader avräknas mot tidigare reservation som beslutades i samband med årsbokslut 2022 (25,0 mnkr). Det framräknade resultatet benämns ”justerat resultat” och redovisas i tabellen nedan.
| (mnkr) | Utfall 2021 | Utfall 2022 | Utfall 2023 |
| Resultat enligt resultaträkning | 83,1 | 108,5 | 87,5 |
| Avgår reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott | -2,6 | -51,6 | -40,2 |
| Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 0,0 | 0,0 | 4,3 |
| Justerat resultat | 80,5 | 56,9 | 51,6 |
Årets justerade resultat beräknas uppgå till 51,6 mnkr, vilket motsvarar 4,0 % av de samlade intäkterna från skatter och statsbidrag. Detta innebär att resultatmåttet därmed blir uppfyllt år 2023.
Finansiellt mål 2 – Självfinansieringsgrad av investeringar, %
| (mnkr) | 2021–2022 (utfall) | 2023 | 2024 (budget) | 2025 (plan) | 2026 (plan) | Totalt |
| Resultat före avskrivningar | 301,0 | 149,4 | 98,4 | 146,9 | 153,6 | 849,4 |
| Nettoinvesteringar (exklusive markförvärv) | 370,1 | 93,6 | 289,4 | 483,9 | 147,7 | 1 383,2 |
| Självfinansieringsgrad % | 81,3 | 159,5 | 34,0 | 30,4 | 104,0 | 61,4 |
”Burlövs kommuns självfinansieringsgrad, beräknad utifrån ett genomsnitt (3+3 år), ska vara minst 60 % under målperioden.”
Målsättningen innebär att nettoinvesteringarna, exklusive markanskaffning, till 60 % ska finansieras med kommunens egna medel under målperioden. I det fall investeringsvolymen medför att en självfinansiering till 60 % inte är möjlig under ett år bör de kommande årens investeringsvolym i större utsträckning finansieras med egna medel.
Årets beräknade nettoinvesteringsvolym uppgår till 117,9 mnkr exklusive markförvärv. Årets resultat exklusive avskrivningar uppgår till 149,3 mnkr, vilket innebär att kommunens självfinansieringsgrad 2023 uppgår till 126,8%.
Målet ska dock beräknas som ett genomsnitt för de senaste 3 åren samt prognos/budget för de kommande 3 åren, vilket innebär att den genomsnittliga självfinansieringsgraden uppgår då till 61,4 %.
Målsättningen på 60% är därmed uppfylld 2023.
Finansiellt mål 3 – – Finansiell nettoskuldkvot, %
”Finansiell nettoskuld ska uppgå till högst 25 % av skatteintäkter och statsbidrag.”
Finansiell nettoskuld omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar + markreserv) – kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder.
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
| (mnkr) | Utfall 2022 | Utfall 2023 |
| Skatter och statsbidrag | 1 264,9 | 1 303,7 |
| Räntebärande tillgångar | 532,9 | 556,1 |
| Markreserv | 270,2 | 332,6 |
| Finansiella tillgångar | 803,1 | 888,7 |
| Räntebärande skulder | -306,5 | -260,0 |
| Pensionsskuld och ansvarsförbindelse | -172,0 | -174,9 |
| Finansiell nettotillgång/Skuld | 324,6 | 453,8 |
| Finansiell skuldkvot (%) | e/t | e/t |
Per den 31 december 2023 har kommunen fortfarande en positiv finansiell nettofordran, varför någon finansiell nettoskuld ännu inte har uppstått. Målet bedöms därmed vara uppnått.
Samlad bedömning av God ekonomisk hushållning
Målperioden för år 2023–2026 är nu inledd. De fyra målområdena Attraktiva, Hållbara, Tillgängliga och Trygga Burlöv kommer att tjäna som övergripande strategiska inriktningar för kommunen. Varje målområde har ett eller flera mål knutna till sig med i sin tur tillhörande indikatorer.
Det kan vid en övergripande bedömning konstateras att Burlövs kommun har förflyttat sig i önskvärd riktning under året. Många aktiviteter och åtgärder har genomförts som på sikt kommer att leda till en förbättring i kommunen. Ett fåtal indikatorer, där utfallet kommer först nästkommande år, har medfört att måluppföljningen i ett par fall blivit något trubbig.
Den sammanlagda bedömningen är att de aktiviteter och åtgärder som har genomförts har lett till en positiv förflyttning för Burlövs kommun. Arbetet kommer att fortsätta med de strategiska inriktningarna samt mål och indikatorer för målperioden år 2023–2026.
I tabellen nedan sammanfattas måluppfyllelsen för de olika perspektiven inom god ekonomisk hushållning; övergripande mål och finansiella mål.
För kommunfullmäktiges övergripande mål når utfallet för respektive mål upp till den beslutade målnivån 2023 i flera fall. andra mål bedöms vara på väg att kunna uppfyllas under målperioden.
Den samlade bedömningen blir att kommunens verksamheter bedrivs utifrån god ekonomisk hushållning.
| Vi har uppnått målet | Vi är på väg att uppnå målet | Vi har inte uppnått målet | |
| Attraktiva Burlöv | X | ||
| Hållbara Burlöv | X | ||
| Tillgängliga Burlöv | X | ||
| Trygga Burlöv | X | ||
| Finansiell målsättning 1 | X | ||
| Finansiell målsättning 2 | X | ||
| Finansiell målsättning 3 | X |
Resultat och ekonomisk ställning i kommunala verksamheter
Årets resultat
Burlövs kommuns ekonomi har under de senaste åren varit genomgående god med tillfredställande överskott. I diagrammet nedan redovisas resultatutvecklingen de senaste fem åren. Till stor del har resultaten de senaste åren påverkats av jämförelsestörande poster bestående av exploateringsöverskott, orealiserade vinster av kommunens finansiella placeringar och gatukostnadsersättningar. Resultatet 2019 har varit ett undantag, då kommunen redovisade ett negativt resultat motsvarande -16,1 mnkr. Det negativa resultatet 2019 förklaras huvudsakligen med att kommunen löst in delar av pensionsskulden, cirka 100,0 mnkr.
Årets resultat 2023 uppgår till +87,5 mnkr, och i likhet med föregående hamnar årsresultat på en hög nivå. De jämförelsestörande posterna är totalt +58,6 mnkr och består av exploateringsöverskott (+39,9 mnkr), orealiserade vinster för kommunens finansiella placeringar (+20,6 mnkr), vinst vid försäljning av finansiella tillgångar (+1,1 mnkr), gatukostnadsersättningar (+0,5 mnkr) samt rivning och utrangering av bland annat gamla badhuset (-3,5 mnkr).
Exklusive jämförelsestörande poster uppgår årets resultat till +28,9 mnkr, vilket är +33,5 mnkr högre än budgeterat, men dock -68,5 mnkr lägre jämfört med föregående årsresultat. Resultatförändringen förklaras till stor del med betydligt högre nettokostnader för verksamheterna samtidigt som skatteintäkterna har haft en betydligt lägre utveckling under året. Under 2023 ökade verksamhetens nettokostnader med 8,5% (108,3 mnkr) medan skatteintäkter och statsbidrag ökade med 3,0 % (38,8 mnkr).
Resultatutveckling
Utifrån begreppet god ekonomisk hushållning är det viktigt att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Verksamheternas kostnader bör därför inte öka i snabbare takt än intäkterna från skatter och statsbidrag. Genom att ställa verksamhetens nettokostnader i relation till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag ges en bild av hur kommunen finansierat sin verksamhet, det vill säga om det finns en balans mellan intäkter och kostnader.
Under de senaste fem åren har kommunens skatteintäkter ökat i högre takt än kommunens nettokostnader. Nettokostnaderna har under denna period ökat med 251,9 mnkr, vilket motsvarar 24,6 %, medan skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 262,0 mnkr, motsvarande 25,2 %.
Under 2023 har dock nettokostnaderna ökat i snabbare takt än intäkterna från skatter och generella statsbidrag. Verksamhetens nettokostnader har under 2023 ökat med -108,3 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 8,5 % jämfört med 2022. En stor del av kostnadsökningarna mellan åren går att hänföra till pris- och löneuppräkningar.
Nämndernas nettokostnader räknade i nominella priser, det vill säga inklusive prisökningar samt löneökningar enligt avtalsrörelsen har ökat med totalt 7,3 % (79,9 mnkr). Lönekostnaderna står för den största delen av årets samtliga driftskostnadsökningar; en ökning med -75,4 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen finns framför allt inom pedagogisk verksamhet och vård och omsorg.
Kommunens centrala poster har ökat med -22,0 mnkr jämfört med föregående år. Ökningen mellan åren förklaras främst av en kraftig ökning av pensionskostnader på grund av ett höjt prisbasbelopp, nytt pensionsavtal med höjda premienivåer, högre löneökningar samt den snabba uppgången i inflationstakten. Avskrivningarna har ökat med -6,4 mnkr till följd av helårseffekten av det nya Burlövsbadet och på grund av att Grönebo förskola tagits i bruk 2023.
Skatteintäkter och generella intäkter har ökat med +38,8 mnkr, vilket motsvarar 3,0 % jämfört med föregående år, Fler invånare har varit sysselsatta, vilket har haft en positiv utveckling på skatteintäkterna, som har ökat med +56,0 mnkr, medan övriga generella statsbidrag står för en minskning med totalt -17,1 mnkr. Kostnadsutjämningen, som kompenserar kommuner för bland annat en ogynnsam befolkningsstruktur, har minskat med -10,9 mnkr, regleringsbidrag med -8,1 mnkr, LSS-utjämning med -7,1 mnkr och övriga generella bidrag med -3,7 mnkr jämfört med föregående år. Dock står inkomstutjämningen, som kompenserar kommuner för låg skattekraft, för en ökning med +11,2 mnkr. Slutligen har även kommunal fastighetsavgift ökat med +1,4 mnkr i förhållande till förra året.
Nämndernas resultatutveckling
Nämndernas resultatutveckling bygger på skillnaden mellan intäkter och kostnader räknade i nominella priser, det vill säga inklusive prisökningar och löneökningar enligt avtalsrörelsen mellan åren 2022 och 2023. I underlaget exkluderas dock förändring för internhyra och kapitalkostnader.
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsens nettokostnad ökade med 9,4 % eller 15,1 mnkr räknat i nominella priser och i förhållande till föregående år.
Intäkterna ökade med 9,1 mnkr medan kostnaderna ökade med -24,3 mnkr jämfört med föregående år. Intäktsökningen hänförs till ökade intäkter för detaljplaner (2,8 mnkr), ESF-bidrag (1,2 mnkr) och statligt elstöd (5,8 mnkr). Personalkostnaderna ökade med 6,1 mnkr, där den största ökningen återfinns inom tillväxtavdelningen och tekniska avdelningen. Övriga verksamhetskostnader har ökat med 18,1 mnkr och hänförs huvudsakligen till ökade energikostnader inom tekniska avdelningen, konsultkostnader för IT-upphandlingen, ökade avgifter till räddningstjänsten och ökade kostnader inom bredbandsverksamhet. Ökningen inom bredbandsverksamheten beror på att verksamheten under 2022 tillfördes tidigare skuldförd skadeståndsersättning.
Miljö- och byggnämnden
Miljö- och byggnämndens nettokostnader inklusive prisökning och löneökningar har varit 1,3 mnkr lägre jämfört med föregående år. Den positiva utvecklingen hänförs huvudsakligen till högre intäkter, +2,3 mnkr mellan åren 2022 och 2023.
Ökningen förklaras dels av en uppräkning av taxor, dels en gynnsam intäktsutveckling inom bygglovsverksamhet (+ 2,0 mnkr) och miljö- och livsmedelstillsyn (+0,3 mnkr). Största delen av intäkterna inom bygglovsverksamhet avser erhållna sanktionsavgifter (+1,2 mnkr).
Bruttokostnaderna i nominella priser har ökat med -1,0 mnkr inklusive genomsnittinflation (KPIF) på 6,1 % och löneökningar på 3,2 %. En jämförelsestörande post av engångskaraktär för införande av ärendehanteringssystem utgör -0,2 mnkr av ökningen. Vidare har PO-pålägget varit – 0,2 mnkr högre än år 2022.
Utbildnings- och kulturnämnden
Nämndens nettokostnader har ökat med 7,7 % (-45,3 mnkr) mellan åren 2022 och 2023. Diverse politiska satsningar och lokalkompensation har ökat ramen med -14,5 mnkr. Tilläggsanslag för löneökningar enligt avtalsrörelsen uppgår till -11,1 mnkr, kompensation för prisökning och höjt PO-pålägg utgör -19,1 mnkr.
Intäkterna har ökat med 2,8 % (4,2 mnkr) där de betydande posterna avser försäljningsintäkter samt taxor och avgifter (2,9 mnkr) och internförsäljning (1,1 mnkr). Största intäktsökningen mellan åren finner man inom kultur och fritid med 2,6 mnkr.
Kostnaderna har ökat med 6,7 % (-49,5 mnkr), där personalkostnader står för -31,2 mnkr av ökningen. Övriga kostnader har ökat med -18,3 mnkr, varav köp av extern verksamhet står för -10,7 mnkr. Andra större poster avser skolskjuts (-2,1 mnkr), IT, databaser och underhåll av program (-2,3 mnkr) samt livsmedel (-1,3 mnkr). Årets inflation på i snitt 6,1 % har inte beaktats fullt ut i nettokostnadsutvecklingen då budgetuppräkningen var lägre.
Socialnämnden
Socialnämndens nettokostnad har ökat med -20,8 mnkr jämfört med 2022. Kostnadsutvecklingen fördelar sig på nämnd och central administration (-1,8 mnkr), vård och äldreomsorg inklusive LSS, färdtjänst och socialpsykiatri (-27,7 mnkr) och individ- och familjeomsorg inklusive särskilt riktade insatser (+8,7 mnkr).
Nettokostnadsökningarna inom vård och äldreomsorg beror dels på ökade antal vårddygn inom såväl särskilda boenden som korttidsboenden, dels ökade placeringskostnader. Inom individ- och familjeomsorgen har kostnaderna för försörjningsstöd minskat jämfört med 2022 med +2,9 mnkr, och kostnaden för placeringar har minskat med +3,7 mnkr.
Intäkterna har ökat mellan åren med +9,1 mnkr, vilket är en förändring med +7,1 %. Under 2023 har nämnden erhållit ökade statsbidrag jämfört mot föregående år med +3,9 mnkr. Taxor och avgifter har ökat med närmare +2,4 mnkr. Sammantaget har hyresintäkter ökat med +4,0 mnkr.
Nämndens totala kostnader har ökat med -29,9 mnkr vilket motsvarar 12,9 %. Inflationen, KPIF, har under 2023 varit i genomsnitt 6,1 %. Väsentliga kostnadsökningar utöver inflationen finns för hyror från externa fastighetsägare, ökade energipriser, ökade priser för livsmedel och förbrukningsmaterial. Även personalomkostnaderna har ökat med 2,7 % mellan 2022 och 2023. Pris- och löneökning motsvarar därmed drygt hälften av kostnadsökningarna.
Budgetavvikelse
Budgeten har en central roll i den kommunala ekonomistyrningen. Med budgeten sätter kommunfullmäktige gränser för nämndernas resursförbrukning och styr mot finansiella mål och god ekonomisk hushållning. I följande avsnitt beskrivs de avvikelser som uppstått i förhållande till kommunens beslutade budget 2023. Budgetavvikelserna förklaras mer i detalj i tabellen och texten nedan:
| Budgetavvikelse (mnkr) | Utfall 2023 | Budget 2023 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Nettokostnader | -1 216,1 | -1213,8 | -2,3 |
| Avskrivningar | -61,8 | -64,1 | 2,3 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1 277,9 | -1277,9 | 0,0 |
| Skatter, statsbidrag enligt SKR | 1 303,7 | 1276,3 | 27,4 |
| Finansiella poster | 3,9 | -3,0 | 6,9 |
| Uppräkning Södra stambanan | -0,8 | 0,0 | -0,8 |
| Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster | 28,9 | -4,6 | 33,5 |
| Jämförelsestörande poster | |||
| Exploateringsöverskott | 39,9 | 50,0 | -10,1 |
| Reavinst vid avyttring av finansiella tillgångar | 1,1 | 0,0 | 1,1 |
| Gatukostnadsersättningar | 0,5 | 0,5 | |
| Rivning och saneringskostnader | -3,5 | 0,0 | -3,5 |
| Orealiserade vinster/förluster av värdepapper | 20,6 | 3,9 | 16,7 |
| Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster | 87,5 | 49,3 | 38,2 |
Årets resultat för 2023 uppgår till +87,5 mnkr, vilket är +38,2 mnkr högre än budgeterat. Nettokostnaderna uppgår till -1 216,1 mnkr och är -2,3 mnkr högre i förhållande till budget. Nämnderna sammantaget redovisar en negativ budgetavvikelse på -13,7 mnkr medan de centrala verksamheterna redovisar ett överskott på 11,4 mnkr.
Budgetavvikelsen inom kommunens centrala poster förklaras huvudsakligen med att avsatta budgetmedel för oförutsett och sociala projektmedel inte nyttjats fullt ut (+13,6 mnkr). Löneökningar har även hamnat på en lägre nivå än budgeterat och genererar en positiv budgetavvikelse (+7,3 mnkr). Interna pensionsavgifter är högre i förhållande till budgeten då PO-pålägget höjts (-4,8 mnkr) samtidigt som förändringen av semesterlöneskulden blivit högre (-1,9 mnkr).
Det finns även ett budgetöverskridande inom flyktingverksamheten (-0,6 mnkr) eftersom det har fördelats mer till nämnderna i bidrag än vad kommunen erhållit från Migrationsverket i schablonersättning för nyanlända flyktingar.
Årets kostnader för avskrivningar är lägre med 2,3 mnkr jämfört med budget efter att ett antal investeringsprojekt har senarelagts.
Skatteintäkter och statsbidrag uppvisar totalt en positiv avvikelse med +27,5 mnkr i förhållande till budget. Den positiva budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen med att sysselsättningen och lönesumman ökar mer än tidigare bedömningar, vilket har bidragit till att slutavräkningen för 2022 och 2023 justerats med cirka +20,9 mnkr i förhållande till budget. Övriga skatteintäkter från utjämningssystemet, inkomstutjämningsbidrag, regleringsbidrag, kostnadsutjämningsbidrag och avgift för LSS-utjämningen genererar sammantaget ett överskott (+6,6 mnkr).
De finansiella posterna är totalt +6,1 mnkr bättre än budgeterat, vilket till stor del beror på lägre räntekostnader för upptagna lån, tack vare ett minskat lånebehov under 2023 (+4,3 mnkr). Därutöver har ränteintäkter för likvida medel och intäkter för mer utlåning till VA SYD blivit högre i förhållande till budgeterat (+4,3 mnkr).
Överskottet inom finansiella poster dämpas med utebliven utdelning från Kommuninvest (-0,4 mnkr), lägre ränteintäkt från moderbolaget Skärfläckan AB (-1,4 mnkr) och högre kostnader för indexuppräkning gällande åtagandet för Södra stambanan (-0,8 mnkr). Medfinansieringen avseende utbyggnad av Södra stambanans fyra spår är slutreglerad 2023 då Trafikverket erhållit resterande utbetalning från Burlövs kommun.
Budgetavvikelserna avseende jämförelsestörande poster uppgår till sammanlagt +4,7 mnkr, vilket i huvudsak beror på orealiserade vinster för placerade medel, då börsen för räntefonder har haft en positiv utveckling under året (+16,7 mnkr).
Vidare finns det positiva avvikelser på grund av reavinst vid avyttring av finansiella tillgångar avseende infrastruktur (+1,1 mnkr) och erhållna gatukostnadsersättningar avseende Trädgårdsbyn (+0,5 mnkr). Dock har det budgeterade exploateringsöverskottet blivit lägre (-10,0 mnkr) på grund av att försäljning har senarelagts och planeras ske under början av 2024. Under 2023 har det även tillkommit rivningskostnader för bland annat gamla badet (-3,5 mnkr), vilket påverkat de budgeterade jämförelsestörande posterna negativt.
Nämndernas budgetavvikelse
Nämndernas samlade budgetavvikelse för 2023 uppgår till -13,7 mnkr. Utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden redovisar negativa resultat, -20,9 mnkr respektive -0,8 mnkr medan kommunstyrelsen och miljö- och byggnämnden visar på positiva resultat för året, +5,8 mnkr respektive +2,2 mnkr.
| Budgetavvikelse per nämnd (tkr) | Bokslut 2022 | Budget 2022 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | -160 403 | -166 159 | 5 756 |
| Miljö- och byggnämnden | -3 858 | -6 063 | 2 205 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | -689 104 | -668 236 | -20 868 |
| Socialnämnden | -378 701 | -377 886 | -815 |
| Summa nämnder | -1 232 066 | -1 218 344 | -13 722 |
Kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat i förhållande till budget, +5,8 mnkr. Det positiva resultatet hänförs i huvudsak till gemensamma verksamheter och politisk verksamhet.
| Kommunstyrelsen | Bokslut 2022 | Budget 2022 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Politisk verksamhet inklusive revision | -12 790 | -14 942 | 2 152 |
| Fysisk ock teknisk planering | -2 688 | -2 483 | -205 |
| Bredbandverksamhet | -1 385 | 275 | -1660 |
| Näringslivsåtgärder | -2 137 | -2 051 | -86 |
| Gator, vägar och parker | -23 490 | -23 275 | -215 |
| Samhällsskydd och beredskap | -14 662 | -15 227 | 565 |
| Kommersiell verksamhet | 3 137 | 2 711 | 426 |
| Gemensamma lokaler | -8 857 | -7 513 | -1344 |
| Gemensamma verksamheter inklusive miljö | -97 531 | -103 655 | 6 124 |
| Nettokostnader | -160 403 | -166 160 | 5 757 |
Politisk verksamhet inklusive revision uppvisar en positiv budgetavvikelse med +2,2 mnkr, vilket dels förklaras med lägre personalkostnader (+1,1 mnkr), orsakade av vakanser och lägre ersättningar för sammanträden, dels lägre kostnader för de budgeterade aktiviteterna, framför allt inom området för internationellt samarbete (+1,1 mnkr).
Fysisk och teknisk planering som omfattar verksamheterna GIS (geografiskt informationssystem), fysisk planering, detaljplaner och exploatering redovisar ett mindre underskott med -0,2 mnkr. Kostnaden för GIS-verksamheten har hamnat på en något högre nivå än vad som budgeterats.
De kostnader som uppstått innan detaljplan har vunnit laga kraft och som inte hänförs till exploateringsutgifter utan avser kostnader för ”tidiga skeden” uppgår vid årets slut till totalt 4,3 mnkr, varav 2,7 mnkr avser rivningskostnader för gamla badhuset, 2,7 mnkr. Dessa kostnader kommer vid årets slut avräknas mot tidigare reservation som beslutades i samband med årsbokslut 2022 (25 mnkr).
Bredbandsverksamheten redovisar en negativ budgetavvikelse på -1,7 mnkr, vilket främst beror på ej budgeterade kapitalkostnader. Detta hör även ihop med det faktum att interna verksamheter inte debiteras för anslutningsavgifter. I övrigt har verksamheten hållit sig inom givna budgetramar.
Näringslivsåtgärder redovisar en mindre negativ avvikelse på -0,1 mnkr, vilket härleds till något högre kostnader i samband med jobbmässan som arrangerades hösten 2023.
Gator, vägar och parker redovisar ett underskott på -0,2 mnkr. Inom vinterväghållning, gatubelysning och grönyteskötsel, som faller inom ramen för Peab-avtalet, återfinns ett underskott motsvarande -1,1 mnkr. Inom vinterväghållningen finns ett budgetunderskott på cirka 0,4 mnkr, delvis beroende på tillkommande ytor som Burlöv station och Stationsområde Åkarp. Tillkommande bevattningskostnader för trädplanteringar i Svanetorps lekplats och Rinnebäcks aktivitetspark ger även ett budgetöverskridande med 0,3 mnkr samtidigt som etableringskostnader i samband med ombyggnationen av Lommavägen resulterat i en ökad kostnad på -0,1 mnkr. Därutöver har ett antal stormar under året orsakat ökade kostnader med 0,3 mnkr.
Samhällsskydd och beredskap omfattar verksamheter inom räddningstjänst, kommunal krisberedskap och trygghetsskapande åtgärder. Verksamheterna totalt redovisar ett överskott +0,6 mnkr. Överskottet återfinns inom kommunal krisberedskap och förklaras med ökade bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (+0,4 mnkr) och lägre kostnader för trygghetsskapande åtgärder kopplade till avtalsoptimering rörande SOS-avtal (+0,2 mnkr).
Gemensamma lokaler redovisar en negativ budgetavvikelse motsvarande -1,3 mnkr. Underskottet härleds dels till högre försäkringspremier och bevakningskostnader (-0,7 mnkr), dels till högre energikostnader för uppvärmning och avgifter för vatten och avlopp (-0,8 mnkr). Lägre kostnader för fastighetsunderhållet dämpar underskottet inom gemensamma lokaler då medel som avsatts för eventuella akuta fastighetsåtgärder inte använts under året.
Elpriserna, främst den rörliga delen av elavtalet, har stabiliserat sig till följd av gynnsamma väderförhållanden och ekonomisk stabilitet i omvärlden. Kommunen har under året haft en marginellt lägre förbrukning än den ursprungliga beräkningen, främst på grund av att gatubelysningen släcktes tidigare än vanligt och en ökad dialog med förvaltningarna för att öka förbrukningsmedvetenheten. Sammanfattningsvis har energikostnaderna ökat med totalt 13,0 mnkr under 2023 men hållit sig inom den budgeterade ramen tack vare energireserven och det statliga elstödet.
Gemensamma verksamheter redovisar en positiv budgetavvikelse på +6,1 mnkr. Personalkostnader inom flera avdelningar inom kommunledningsförvaltningen har blivit lägre (+3,6 mnkr), vilket främst beror på vakanta tjänster och oanvända medel till facklig tid. Verksamheterna har även varit återhållsamma i användningen av medel för konsultkostnader, särskilt kopplat till kompetensutveckling och utredningsprojekt. Det finns även en kvarstående energireserv motsvarande +1,3 mnkr som inte nyttjats fullt ut och som påverkar överskottet inom gemensamma verksamheter positivt. Därutöver har arbetet med e-arkiv pausats, vilket resulterar i en positiv budgetavvikelse på cirka +0,6 mnkr, samt lägre försäkringskostnader än budgeterat, med +0,7 mnkr.
Miljö- och byggnämnden
Miljö och byggnämnden redovisar ett överskott på totalt +2,2 mnkr.
| Miljö- och byggnämnden | Bokslut 2022 | Budget 2022 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Miljö- och byggnämnden | -548 | -652 | 104 |
| Bygglovsverksamhet | -801 | -2 387 | 1 586 |
| Miljö och livsmedel, myndighetsutövning | -2 281 | -2 908 | 627 |
| Miljö, hållbar utveckling | -229 | -116 | -113 |
| Nettokostnader | -3 859 | -6 063 | 2 204 |
Budgetöverskottet beror dels på att bygglovsverksamheten erhållit +1,2 mnkr i sanktionsavgifter, dels på oförbrukad budget för tillsynshandläggare med +0,8 mnkr.
Totala intäkter redovisar ett budgetöverskott om +0,9 mnkr. Intäktsökningen beror främst på erhållna sanktionsavgifter under året.
Kostnaderna visar en positiv avvikelse om +1,2 mnkr som kan hänföras till en otillsatt tjänst som tillsynshandläggare och att personalkostnader för införande av ärendehanteringssystem varit lägre än budget.
Utbildnings- och kulturnämnden
Utbildnings- och kulturnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse med -20,9 mnkr. Underskottet härleds till utbildningsdelen (-9,8 mnkr), kultur och fritid (-3,9 mnkr), måltid och lokalvård (-5,4 mnkr) och nämnd och central administration (-1,7 mnkr).
| Utbildnings- och kulturnämnden | Bokslut 2022 | Budget 2022 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Förskola | -164 287 | -169 670 | 5 383 |
| Grundskola inklusive fritidshem | -320 769 | -314 113 | -6 656 |
| Gymnasieutbildning | -100 986 | -94 684 | -6 302 |
| Vuxenutbildning | -19 644 | -17 382 | -2262 |
| Måltid och lokalvård | -7 389 | -1 941 | -5448 |
| Nämnd och central administration | -19 882 | -18 217 | -1665 |
| Kultur och fritid | -56 147 | -52 228 | -3919 |
| Nettokostnader | -689 104 | -668 235 | -20 869 |
Förskolan redovisar dock en positiv avvikelse mot budget med 5,4 mnkr. Antalet barn har minskat mer än förväntat inom flera enheter i egen regi och har i snitt varit 53 barn färre jämfört med budget. Att anpassa organisationen utifrån minskat barnantal tar tid och har inneburit höga personalkostnader för förskoleenheter. Genomförda anpassningar under året kommer att ge helårseffekt 2024.
Grundskoleverksamheten uppvisar ett underskott med -6,8 mnkr. Grundskoleverksamheten är underfinansierad med cirka 6,0 mnkr på grund av fler elever i både skola och fritidshem i förhållande till tilldelad ram. Detta ska enligt praxis kompenseras i samband med årsbokslut.
Grundskoleenheterna i egen regi redovisar ett underskott med-1,8 mnkr, vilket beror på högre personalkostnader och högre verksamhetskostnader, främst hyra och leasing av anläggningstillgångar. Det finns även en större personalrelaterad engångskostnad som påverkar resultatet negativt med cirka -0,5 mnkr.
Den centrala grundskoleadministration inklusive elevhälsa och kvalitetsteam redovisar en negativ avvikelse mot budget med -2,0 mnkr. Kommunen har köpt fler platser hos externa anordnare än budgeterat vilket ger högre kostnader för interkommunal ersättning med 4,0 mnkr. Antal barn i fritidshem i egen regi har varit 50 fler än budget, vilket inneburit att den centrala administrationen fått betala cirka 2,0 mnkr i volymavstämningar. En återbetalning av statsbidrag för läxhjälp 2022 med 0,3 mnkr och ökade kostnader för skolskjuts om 0,8 mnkr påverkar också resultatet negativt. Resultatet förbättras av att Burlövs kommun säljer fler elevplatser till andra kommuner än budgeterat och har lägre personalkostnader. Den främsta anledningen är att den centrala elevhälsan och kvalitetsteamet har avvaktat med att tillsätta två vakanta tjänster.
Anpassad grundskola redovisar en negativ avvikelse med -2,9 mnkr, varav -0,4 mnkr avser skolskjuts. Antal elever är två färre än budget men snittkostnaden är cirka 139 tkr högre per elev och år.
Gymnasieutbildningen redovisar en negativ avvikelse mot budget med -6,3 mnkr, varav -2,8 mnkr avser anpassat gymnasium. Burlövs kommun köper den största delen av gymnasieplatserna av externa anordnare och antalet gymnasieelever har blivit färre än budgeterat, men eftersom snittkostnaden per budgeterad elev skiljer sig mot det verkliga utfallet ger det en negativ budgetavvikelse motsvarande -5,0 mnkr. Anpassad gymnasieskola redovisar ett underskott med -2,8 mnkr, varav 0,6 mnkr avser skolskjuts. Antal elever har varit tre fler än budgeterat och snittkostnaden per elev har varit cirka 93 tkr högre per elev och år än budgeterat. Anslaget för gymnasieutbildning är inte anpassat till faktiska kostnader per elev och det finns ett behov av justering av fördelningsnyckeltalet i den tekniska ramen. Inför budget 2025 kommer den tekniska ramen för gymnasiet att justeras och baseras på kostnader och antal elever/inskrivningsgrad året innan, vilket förhoppningsvis kommer att ge en bättre följsamhet.
Vuxenutbildningen redovisar ett underskott med -2,3 mnkr. Ett samverkansavtal inom Skåne stimulerar ett ökat utbud av utbildningar tillgängliga för alla sökande inom samverkansområdet. Fördelning och avräkning av statsbidrag till skånska kommuner är svår att förutse. Kommunens andel styrs inte enbart av egen verksamhetsvolym utan även av andras andel i det totala utbildningsutbud som staten finansierar genom riktat bidrag.
Grundläggande vuxenutbildning redovisar en negativ avvikelse med -1,4 mnkr på grund av högre kostnader för köp av utbildningsplatser, samtidigt som man sålt färre platser till andra kommuner. Kostnaderna för köpt verksamhet är svåra att påverka då de som har rätt att studera har ett fritt val att välja externa anordnare. Även personalkostnaderna är något högre.
Gymnasial vuxenutbildning redovisar ett underskott med -1,3 mnkr. Verksamheten har producerat verksamhet för 67 % av beviljat statsbidrag och kommer därmed att återbetala 1,2 mnkr.
En negativ avvikelse med -0,7 mnkr för verksamheten svenska för invandrare (sfi) beror främst på högre personalkostnader och minskad försäljning till andra kommuner.
Underskottet inom vuxenutbildningen dämpas genom kommunens kombinationsutbildningar som redovisar en positiv avvikelse mot budget med 1,5 mnkr. Den centrala administrationen har haft högre kostnader för hyra av IT och nätverkskostnader än budget och redovisar ett resultat på -0,4 mnkr.
Måltid och lokalvård redovisar ett underskott med -5,4 mnkr. Underskottet beror delvis beror på högre livsmedelspriser (motsvarar 2,5 mnkr) och är en effekt av omvärldsläget och inflationen. Resterande underskott är kopplat till högre personalkostnader, lägre intäkter från socialnämnden och mindre lönebidrag från Arbetsförmedlingen i förhållande till budget. Lokalvårdsenhetens redovisar ett underskott med 0,1 mnkr.
Nämnds och central administration uppvisar ett negativt resultat med -1,7 mnkr. Nämndsadministrationen redovisar ett mindre underskott på -0,1 mnkr medan den centrala administrationen redovisar ett underskott med -1,6 mnkr på grund av högre kostnader för verksamhetssystem, medlemsavgifter och olycksfallsförsäkring än budget.
Kultur och fritid redovisar totalt en negativ avvikelse med -3,9 mnkr. Burlövsbadet redovisar en negativ avvikelse med -4,8 mnkr, vilket beror på lägre intäkter (2,1 mnkr), högre personalkostnader (1,0 mnkr) och högre driftskostnader (1,7 mnkr) än budgeterat. En stor del av avvikelsen gällande driftskostnader avser kostnader för vattenprover och konsultation som uppstod under början av året. Verksamheten har även haft utmaningar i uppstarts- och tillväxtfasen.
Under året har man arbetat intensivt med åtgärder för en budget i balans. Personalkostnaderna har minskat då verksamheten har förändrat öppettiderna under helger, vilket främst inneburit lägre kostnader för vikarier, vilket får helårseffekt under 2024. Extra satsningar på marknadsföring och nya erbjudanden har genomförts under hösten vilket har ökat intäkterna. Emellertid har personalkostnaderna legat högre än prognosen i augusti vilket gett en negativ påverkan.
Underskottet för Burlövsbadet motverkas något genom att Ung i Burlöv redovisar en positiv avvikelse mot budget med 0,7 mnkr, vilket främst beror på att verksamhetens projekt Rörelsesatsning startade först under våren. Lägre driftskostnader under året har även genererat ett positivt resultat för den centrala administrationen (+0,3 mnkr). Övriga verksamheter redovisar ett mindre underskott mot budget med totalt -0,1 mnkr, vilket beror på generella prisökningar.
Socialnämnden
Socialnämnden redovisar en negativ budgetavvikelse för 2022 på -0,8 mnkr. Vård och omsorg uppvisar ett större underskott men individ- och familjeomsorgen redovisar ett överskott.
| Socialmämnden | Bokslut 2022 | Budget 2022 | Budgetavvikelse |
|---|---|---|---|
| Nämnd och central administration | -15 111 | -14 451 | -660 |
| Vård och omsorg | -273 942 | -258 906 | -15 036 |
| Individ- och familjeomsorg | -89 648 | -104 529 | 14 881,6 |
| Nettokostnader | -378 701 | -377 886 | -815 |
Inkomna statsbidrag, arbete med åtgärder inom planerad åtgärdsplan och åtgärder vidtagna för effektivare personalplanering har lett till en lägre avvikelse mot budget.
Nämnd och central administration visar en negativ avvikelse för året på -0,6 mnkr (2022, +2,1 mnkr). Kostnaden för administrativa tjänster och konsulter har ökat i förhållande till budget.
Vård och omsorg, inklusive LSS, socialpsykiatri och färdtjänst, redovisar ett underskott motsvarande -14,9 mnkr. Hemvården visar en negativ avvikelse mot budget med -3,9 mnkr, (2022; -8,0 mnkr). Antalet beviljade hemtjänsttimmar har ökat mot föregående år vilket resulterar i ökade kostnader för personal och förbrukningsmaterial.
Inom de särskilda boendena har beläggningsgraden varit högre under 2023. Totalt visar särskilda boenden en negativ avvikelse mot budget med -3,4 mnkr, (2022; +0,7 mnkr). Intäkter från brukare har ökat mot budget med +1,1 mnkr. Personalkostnaden visar en negativ avvikelse med -7,8 mnkr där anpassning har gjorts av scheman på grund av en ny arbetstidslagstiftning. En tillfällig förstärkning av personella resurser har gjorts under en period på grund av tyngre vårdärenden inom området för kognitiv svikt.
Personlig assistans visar en negativ avvikelse mot budget med -2,9 tkr (2022, + 0,3 mnkr). Förväntade och budgeterade intäkter från Försäkringskassan har uteblivit då ett ärende har avslutats, vilket innebär en negativ avvikelse om -1,6 mnkr. Kostnaden till Försäkringskassan har ökat mot budget på grund av fler ärenden och visar en negativ avvikelse mot budget på -1,2 mnkr.
Individ- och familjeomsorg, inklusive särskilt riktade insatser, redovisar ett överskott med +14,9 mnkr. De sammantagna intäkterna visar en positiv avvikelse med +7,3 mnkr, vilket beror på ökade intäkter från Migrationsverket, HVB ensamkommande barn med +2,0 mnkr från Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsåtgärder med +1,4 mnkr och för bostadshyror avseende andrahandslägenheter med +1,8 mnkr.
Personalkostnader är lägre mot budget och visar sammantaget en positiv avvikelse på +4,0 mnkr.
Utbetalt ekonomiskt bistånd visar en positiv avvikelse mot budget med +5,0 mnkr. Det genomsnittliga antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd är 125 (2022: 160, 2021: 188).
Liksom de flesta kommuner i Sverige är Burlövs kommun inne i en period med höga investeringsnivåer. Det beror dels på att en ökad befolkning ger behov av fler platser i barnomsorg, skola och omsorg, dels på att det finns ett behov av att återinvestera i kommunens anläggningar och fastigheter. Under perioden 2024–2026 planerar Burlövs kommun att investera sammanlagt cirka 1,1 miljarder kronor.
Bruttoinvesteringar uppgick till 119,5 mnkr medan investeringsbidrag till 1,6 mnkr, vilket motsvarar nettoinvesteringar på 117,9 mnkr under 2023. Investeringsbudgeten för 2023 uppgår till 321,8 mnkr och årets genomförandegrad hamnar därmed på cirka 37,0 % av den fastställda budgeten.
Detta innebär att flertal investeringar har senarelagts. Tidsförskjutningar beror på en mängd olika faktorer, kraftiga prisökningar kopplade till inflationen, försenade leveranser, stor osäkerhet samtidigt som planeringsfaktorer och överklaganden också har påverkat tidsplanerna.
Nedan framgår de största investeringsprojekt som senareläggas:
- Burlöv station allmän platsmark, 41,6 mnkr
- Rusthållaregårdens förskola, 21,6 mnkr
- Kronetorp allmän platsmark, 25,1 mnkr
- Dalbyvägen utbyggnad, 6,4 mnkr
- Tågarpskolan, 12,5 mnkr
- beredskapsinvesteringar, 8,2 mnkr
- gång- och cykelbro, 5,3 mnkr och park och cykelväg Sockervägen, 4,0 mnkr
- upprustning Södervångskolan, 6,3 mnkr
- F–6-skola Kronetorpstaden (Västervångskolan), 5,4 mnkr
- ridhuset, 3,6 mnkr.
Större investeringsprojekt som gått mer i aktiv fas under 2023 är bland annat tillbyggnad av Tågarpskolan och ombyggnad av Dalslundskolan och kulturhuset Möllegården. Tillbyggnaden av Tågarpskolan fortskrider och beräknas bli klar 2024. Utgifter för ombyggnationen av Dalslundskolan och kulturhuset Möllegården beräknas överskrida det ursprungliga anslaget, främst kopplat till tillgänglighetsanpassningar i utemiljön. Kraftiga prisökningar kopplade till inflationen har också bidragit till ökade utgifter för projektet, vilket har lett till att projektet kommer att finansieras genom omfördelning av medel från andra investeringsprojekt.
Övriga investeringsprojekt som blivit färdigställda under 2023 är bland annat Grönebo förskola och etablering av ersättningslokaler för Arlövs Boll och Idrottsförening. Reinvesteringarna i fastigheter har genomförts enligt plan under året. Den negativa budgetavvikelsen på -1,8 mnkr avser byte av belysning på flera förskolor. Åtgärden planerades ursprungligen som en driftåtgärd, men omfattningen blev så stor så att den kunde klassificeras som en investering.
Därutöver har kommunen under 2023 förvärvat mark i västra Åkarp för 24,2 mnkr i syfte att möjliggöra utveckling av äldre industrifastigheter till attraktiva bostadsområden.
Kassaflödesanalysen visar betalningsströmmarna i kommunen och hur de likvida medlen förändras under året. Kassaflödesanalysen utgår från årets resultat exklusive jämförelsestörande poster enligt resultaträkningen och exkluderar poster som inte motsvaras av ut- eller inbetalningar. Därutöver påverkas likviditeten av ut- och inbetalningar som inte redovisas i resultaträkningen; främst investeringar, försäljningar, in- och utlåning och finansiella placeringar.
| Kassaflöde (mnkr) | 2023 | 2022 | Förändring |
| Medel från: | |||
| Löpande verksamhet | 165,5 | 179,7 | -14,2 |
| Investeringsverksamhet | -117,6 | -373,0 | 255,4 |
| Finansiell verksamhet | 20,0 | 222,2 | -202,2 |
| Bidrag till infrastruktur | -66,5 | 0,0 | -66,5 |
| Årets kassaflöde | 1,4 | 28,9 | -27,5 |
| Likvida medel: | |||
| Vid årets början | 69,1 | 40,2 | 28,9 |
| Vid årets slut | 70,5 | 69,1 | 1,4 |
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgår till +165,5 mnkr, vilket innebär en försämring med -14,2 mnkr i förhållande till föregående år. Minskningen är framför allt kopplad till årets lägre resultat och lägre exploateringsöverskott jämfört med föregående år.
Förutom kassaflödet från den löpande verksamheten påverkas likviditeten av investeringar, försäljningar samt ut- och inlåning och finansiella omdispositioner. Nettoinvesteringarna har hamnat på en betydligt lägre nivå jämfört med föregående år och uppgår vid årets slut till -117,9 mnkr. Årets förändring avseende investeringsvolymen är kopplad till markförvärv. År 2022 uppgick markförvärv till 210,0 mnkr medan det år 2023 endast uppgick till 18,9 mnkr, vilket förklarar den stora förändringen i kassaflödet för investeringsverksamheten mellan åren.
Förändringen inom finansiell verksamhet förklaras med flera olika faktorer: nyupplåning under året (+20,0 mnkr), utlåning till VA SYD (-60,0 mnkr) och försäljning av finansiella placeringar avseende infrastruktur (+57,6 mnkr). Den stora förändringen mellan åren beror främst på att nyupplåning föregående år varit på en betydligt högre nivå (240,0 mnkr).
Under 2023 har kommunen även betalt ut bidrag till Trafikverket (-66,5 mnkr) samtidigt som det skett försäljning av finansiella placeringar avseende infrastruktur (+57,6 mnkr). Nettot har påverkat kassaflödet negativt.
Kassaflödet totalt, det vill säga likviditetsförändringen, uppgick till +1,4 mnkr, vilket medför att kommunens likvida medel ökat från 69,1 mnkr 2022 till 70,5 mnkr vid 2023 års slut.
Burlövs kommuns egna kapital uppgår per den 31 december 2023 till 1 710,5 mnkr, vilket är 88,7 mnkr mer jämfört med 2022. Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till tillgångarna, uppgår till 76,9 % vilket är 0,9 % högre än föregående år. Förutom effekten av det positiva resultatet 2023 är förändringen till stor del kopplad till lägre omsättningstillgångar då det skett avyttring av finansiella placeringar avseende infrastruktur.
En hög soliditet innebär att endast en mindre del av intäkterna behöver tas i anspråk för räntekostnader och amortering av skulder, vilket medför att utrymmet för att täcka verksamhetens löpande kostnader ökar. Soliditeten är på så sätt ett mått på de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna.
Enligt de kommunala redovisningsreglerna tas inte den skuld kommunen har för pensioner intjänade före 1998 upp i balansräkningen, utan redovisas som en så kallad ansvarsförbindelse. Hade denna post räknats in i balansräkningen skulle soliditeten uppgått till 69,6 %, vilket är cirka 1,2 % högre jämfört med föregående år. Orsaken är framför allt att kommunens tillgångar inte ökat lika mycket samtidigt som skulden för ansvarsförbindelser avseende pensioner ökat marginellt jämfört med föregående år.
Borgensåtagande
Totalbeloppet för kommunens borgensåtaganden minskade med 58,8 mnkr till 716,1 mnkr. Borgen för Sydvatten AB ökade med 6,3 mnkr till 54,8 mnkr. Borgen för Burlövs Bostäder AB:s låneskulder minskade med 65,0 mnkr till 722 mnkr. Övriga borgensåtaganden, som främst avser pensionsskulder till kommunala bolag, har minskat med 0,1 mnkr.
Burlövs kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s alla nuvarande och framtida förpliktelser. Alla medlemskommuner i Kommuninvest har tecknat likalydande borgensförbindelser.
Resultat och ekonomisk ställning i den kommunala koncernen
Skärfläckan AB
Bolagets finansiella ställning påverkas i stor utsträckning av dotterbolagets förutsättningar att lämna kapitaltillskott i form av koncernbidrag. Moderbolaget har erhållit 5,0 mnkr i koncernbidrag från Burlövs Bostäder AB. Bolagets intjänade förmåga bedöms i stort sett ligga på samma nivå som föregående år. Moderbolagets resultat uppgår till +0,2 tkr efter bokslutsdispositioner och skatt. Det bundna egna kapitalet uppgår till 0,1 mnkr.
Burlövs Bostäder AB
Årets resultat före bokslutsdispositioner uppgick till 24,1 mnkr, vilket är en försämring med 2,9 mnkr jämfört med 2022. Hyrorna höjdes med 5,25 % från den 1 februari 2023 och vid årets slut uppgick bolagets hyresintäkter 271,8 mnkr. Den genomsnittliga bostadshyran är 1 242 kr/kvm.
Driftskostnaderna har ökat jämfört med föregående år och uppgick till 371 kr/kvm jämfört med 350 kr/kvm för 2022. Kostnaderna för underhåll har under året ökat något jämfört med tidigare år, vilket främst beror på att det inre underhållet ökat till följd av fler omflyttningar. Underhållsnivån uppgick till 216 kr/kvm jämfört med 209 kr/kvm för 2022.
Energiuppföljning viktigt både för den ekonomiska uppföljningen och för miljöpåverkan. Under hösten har justeringar gjorts i fastigheterna för att hålla cirka 20 grader under värmesäsongen. Oktober och november var betydligt kallare än fjolåret, vilket ledde till att värmeförbrukningen ökade med cirka 320 000 kWh. Dock har vatten- och elförbrukningen minskat, till 5,7 % respektive 2,0 %.
Direktavkastningen på bokfört värde på byggnader per den 31 december 2023 uppgick till 7,0 %, vilket är en sänkning med 0,3 % jämfört med föregående år. Direktavkastningen på marknadsvärdet ökade med 0,2 % under 2023 och vid årets slut uppgick den till 2,2 %. Värdeutvecklingen har ökat under flera år men det ökade avkastningskravet, som är kopplat till ett högre ränteläge, medför en mindre nedjustering av marknadsvärdet om 4,5 % för 2023.
Bolaget har mellan åren 2007 och 2020 lämnat koncernbidrag till moderbolaget och erhållit ett villkorat aktieägartillskott som till storleken motsvarar det lämnade koncernbidraget minskat med den statliga skatt som bolaget annars skulle ha betalat. Från och med 2021 lämnar bolaget ett koncernbidrag till moderbolaget men erhåller inget aktieägartillskott efter instruktioner från moderbolaget. Bolaget har under 2023 lämnat ett koncernbidrag till moderbolaget motsvarande 5,0 mnkr.
Bolaget gör årligen en värdering av fastighetsbeståndet. Bolagets fastigheter är per den 31 december 2023 bokförda till 1 200 mnkr, vilket motsvarar ett värde på 5 989 kr/kvm. Fastigheternas samlade marknadsvärde bedöms vid värdetidpunkten per balansdagen den 31 december 2023 till 3 350 mnkr +/- 10 %, vilket motsvarar 16 712 kr/kvm. Marknadsvärdet definieras som det mest sannolika priset vid en försäljning på en fri och öppen fastighetsmarknad vid en viss angiven tidpunkt. Det finns inget nedskrivningsbehov för någon av bolagets fastigheter.
Driftskostnaderna bedöms i normalfallet följa inflationen. Den långsiktiga vakansgraden för bostäder bedöms uppgå till mellan 0 och 2 % och för lokaler till mellan 2 och 5 %. Direktavkastningskravet för fastighetsportföljen bedöms ligga mellan cirka 3 och 6 %.
Inga fastighetsförvärv har skett under året.
Nyproduktion fortskrider enligt plan inom kvarteren Södra Pilevallen, Lervägen/Murvägen, Vanningsåker och Burlöv Center P-hustomten.
Inga nya lån har tagits upp under året och den totala låneportföljen uppgick den 31 december 2023 till 722,0 mnkr. Ett lån på 65,0 mnkr har pantbrev som säkerhet medan övriga lån har kommunal borgen som säkerhet. Bolaget betalar en marknadsmässig avgift för utnyttjade krediter som har kommunal borgen som säkerhet.
Marknadsräntorna har under flera år legat på en låg nivå men har under året stigit till följd av Riksbankens höjning av reporäntan. För att hantera ränterisken i bolagets skuldportfölj och för att uppnå en rimlig och väl avvägd ränterisk används ränteswappar. Bolaget har under 2023 tagit upp en ny swap på 50 mnkr. Ett räntetak på 165,0 mnkr har enligt avtal avslutats under året.
Personalomsättningen för 2023 har legat på lägre nivå än föregående år 2,6 % (2022: 5,7%).
Burlövs Bostäder Parkering AB
Bolagets resultat uppgår till 0,1 mnkr i likhet med föregående år. Uthyrningsintäkterna har ökat med 0,1 mnkr och kostnaderna med 0,2 mnkr jämfört med föregående år.
VA SYD
Årets resultat uppgår till +/-0 mnkr. Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Burlöv genomförde en höjning av brukningsavgifterna med 10,0 % inför 2023, vilket motsvarar cirka 3,8 mnkr i ökning av brukningsavgifterna jämfört med 2022. Burlövs brukningsavgifter ligger i nivå med budget bland annat på grund av att planerad flytt av en storkund inom produktion skjutits fram i tiden och balanserar upp en liten minskad förbrukning i övrigt, framför allt inom hushållen.
Personalkostnader och avskrivningar avviker positivt mot årets budget för året, 0,2 mnkr respektive 0,6 mnkr.
Bland övriga kostnader är de största posterna kostnader för entreprenadarbeten, kostnader för inköp av vatten samt reparation och underhåll av ledningar. Den största avvikelsen mot budget är reparation och underhåll av ledningar och anordningar, vilket beror på att man haft större och mer kostsamma/komplexa läckor än vad man budgeterat för.
Finansnetto uppgår till -2,8 mnkr för året vilket är en positiv avvikelse mot budget på 0,5 mnkr.
Den totala låneskulden till Burlövs kommun är 148,6 mnkr per den 31 december 2023. Under året har VA SYD lånat ytterligare 60,0 mnkr.
Investeringsbudgeten för 2023 är 23,0 mnkr och utfallet för investeringar uppgår till 48,0 mnkr, vilket innebär att investeringsgraden är 208 % vid årets slut och en negativ budgetavvikelse motsvarande 25,0 mnkr.
Investeringsutgifter för befintliga ledningar överstiger kraftigt årets investeringsbudget och är framför allt hänförbara till projektet Burlövs stationsområde, där förnyelse sker för att säkerställa distribution och kapacitet för framtida bruk och för kommunens planerade exploatering. Ursprungligen fanns ingen budget för projektet utan budgeterade medel var avsatta för Kronvägen. Men på grund av en snäv tidplan flyttades budgeterade medel från Kronvägen till Burlövs stationsområde. Omfattningen för projektet – som är indelat i tre etapper: Hantverkaregatan, Vånggatan samt sanering av en eternitledning inom Burlövs centrum – blev betydligt större än planerat, vilket resulterade i en negativ budgetavvikelse med 24,9 mnkr.
Inom VA SYD pågår projektering för en ombyggnad av Sjölunda avloppsreningsverk och anslutningstunnlar från Malmö respektive Lund. Projektet benämns MAXIMA och beräknas färdigställas 2035. Projektet är kostnadsberäknat till 17,5 miljarder kronor exklusive lånekostnader under byggtiden. De berörda kommunerna förhandlar för närvarande om hur kostnadsfördelningen av investeringen ska beräknas. Investeringen förväntas medföra behov av att öka VA-taxan väsentligt då nuvarande taxa bygger på statligt subventionerade investeringar i tidigare anläggningar, vilka nu behöver ersättas utan motsvarande subventioner samt med ökade miljökrav.
AB Malmöregionens Avlopp (ABMA)
Bolaget redovisade ett resultat på 0 tkr. Det egna kapitalet var oförändrat och uppgick till 114 tkr.
Driften av anläggningarna har i stort fungerat väl under 2023. Viss anpassning till framtiden vidtogs inför 2023 genom att elabonnemangen för pumpstationerna liksom inköpen av elenergi överfördes till VA-kollektiven.
Arbetet med en avveckling av ABMA under 2023 har genomförts enligt framtagen plan. Avvecklingen innebär att anläggningstillgångarna överlåts till VA-kollektiven i Burlöv, Lomma och Staffanstorp enligt geografin till bokfört värde, att kollektiven tar över anläggningstillgångarna fullt ut och att ABMA:s skuld till kollektiven i form av förutbetalda intäkter regleras.
Framtagna överlåtelseavtal mellan ABMA och de tre VA-kollektiven avseende anläggningstillgångarna inom respektive kollektiv godkändes och undertecknades av kommunstyrelserna i respektive kommun under 2023. Överlåtelserna av tillgångarna genomfördes per den 31 oktober 2023 baserat på det bokförda värdet per den 31 augusti 2023. Det samlade restvärdet uppgick till 16,3 mnkr.
I december 2023 gjordes en återbetalning av ABMA:s resterande skuld till kommunerna med totalt 16,0 mnkr enligt uppgjord fördelning. Efter utbetalningarna finns ett mindre belopp kvar för avslutande åtgärder av avvecklingen under 2024.
Beslut om en anmälan om frivillig likvidation till Bolagsverket kan tas vid kommande bolagsstämma i mars 2024.
Årets resultat
Kommunkoncernens årsresultat 2023 uppgår till 99,3 mnkr, vilket är en minskning med 27,3 mnkr jämfört med föregående år. Burlövs kommun står för +87,5 mnkr, Burlövs Bostäder AB för 11,7 mnkr och Burlöv Bostäder Parkering AB för ett mindre överskott på 0,1 mnkr.
| Resultat per 2022-12-31 (mnkr) | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Burlövs kommun | 87,5 | 108,5 |
| Skärfläckan AB | 0,0 | 0,0 |
| Burlövs Bostäder AB | 11,7 | 18,0 |
| Burlövs Bostäders Parkering AB | 0,1 | 0,1 |
| AB Malmöregionens Avlopp | 0,0 | 0,0 |
| Kommunalförbundet VA SYD | 0,0 | 0,0 |
Soliditet
Soliditeten har ökat från 54,7 % föregående år till 56,1 % 2023. Jämfört med föregående år har tillgångarna ökat med 100,1 mnkr medan det egna kapitalet ökat med 100,5 mnkr. Soliditeten i de ingående företagen fördelas enligt följande:
| Soliditet (%) | 2023 | 2022 |
|---|---|---|
| Burlövs kommun | 76,9 | 76,0 |
| Skärfläckan | 0,0 | 0,0 |
| Burlövs Bostäder AB | 35,9 | 36,0 |
| Burlövs Bostäder Parkering AB | 77,8 | 71,5 |
| AB Malmöregionens Avlopp | 0,0 | 0,0 |
| Kommunalförbundet VA SYD | 0,0 | 0,0 |
Balanskravsresultat
Enligt kommunallagens balanskrav ska kommunen ha en ekonomi i balans. Det innebär att årets intäkter ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader efter att realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade förluster på värdepapper räknas bort från resultatet. Syftet med reglerna är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den genererar och skapa en långsiktig stabil utveckling av kommunens ekonomi. Vid ett eventuellt underskott ska det negativa resultatet återställas inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl.
| Avstämning av balanskrav (mnkr) | Utfall 2021 | Utfall 2022 | Utfall 2023 |
|---|---|---|---|
| Resultat enligt resultaträkning | 83,1 | 108,5 | 87,5 |
| Reducering av samtliga realisationsvinster | -2,6 | 0,0 | -0,4 |
| Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjligheter | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Orealiserade vinster och förluster i värdepapper | -37,3 | 35,8 | -20,6 |
| Återföring av orealiserade vinster och förluster i värdepapper | 0,0 | 0,0 | -4,8 |
| Årets resultat efter balanskravsjusteringar | 43,2 | 144,3 | 61,7 |
| - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv | -2,0 | -12,6 | -27,9 |
| + Användning av medel från resultatutjämningsreserv | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Årets balanskravsresultat | 41,2 | 131,7 | 33,8 |
| Justering för kostnad avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut | 0,0 | 0,0 | 4,3 |
| Justering för kostnad avseende åtgärder där medel reserveras för kommande år | 0,0 | -25,0 | -25,0 |
| Årets balanskravsresultat efter synnerliga skäljusteringar | 41,2 | 106,7 | 13,1 |
Vid ett negativt balanskravsresultat får kommuner, som vill ta hänsyn till andra bedömningar som man anser vara förenliga med god ekonomisk hushållning, hantera dessa inom ramen för kommunlagens regler för synnerliga skäl. Om synnerliga skäl åberopas ska dessa skäl anges tydligt. Årets balanskravsresultat är positivt och således uppfylls balanskravet för 2023.
Burlövs kommun har uppfyllt balanskravet sedan det infördes 2000 och har därmed inget negativt balanskravsresultat från tidigare år att återställa. Årets resultat efter justeringar för orealiserade vinster avseende värdepapper (+20,6 mnkr) uppgår till +61,7 mnkr, vilket innebär att balanskravet är uppfyllt.
I samband med bokslut 2022 har kommunen reserverat 25,0 mnkr för kommande ökade kostnader för åren 2023–2028 avseende tidiga skeden inkluderande återstående rivningskostnader för det gamla badhuset. Kostnader avseende tidiga skeden är de kostnader som uppstår innan en detaljplan har vunnit laga kraft. Dessa kostnader får enligt god redovisningssed inte hänföras till exploateringsinvesteringen, utan ska kostnadsföras det år kostnaden uppstår. Justering för kostnader avseende åtgärder som reserverats i tidigare bokslut uppgår 2023 till 4,3 mnkr, varav 2,3 mnkr avser rivningskostnader för det gamla badet. Av den gjorda reserveringen återstår därmed 20,7 mnkr. Under 2023 har ytterligare behov identifierats varför kommunstyrelsen föreslår en utökning av reserveringen med ytterligare 25 mnkr från överskottet 2023.
Resultatutjämningsreserv:
Reglerna i balanskravet tar fasta på att varje år ska ha ett positivt resultat. Detta kan ställa till problem vid ett hastigt fall i konjunkturen. För att motverka att kommunerna i sådana fall tvingas till kraftiga nerdragningar i verksamheten infördes från och med 2013 en möjlighet att sätta av delar av överskott för att kunna disponera detta under kommande år i de fall underskott då skulle uppkomma. Kommunfullmäktige beslutade 2013 att införa en sådan resultatutjämningsfond i Burlövs kommun. Den del av årets resultat, efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 % av skatteintäkter och statsbidrag får avsättas till resultatutjämningsreserv. Denna reserv är tänkt att användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt.
Efter balanskravsjusteringar innebär det att kommunen har möjlighet att avsätta 27,9 mnkr till resultatutjämningsreserven.
Kommunens resultatutjämningsreserv per den 31 december 2023 uppgår till 71,3 mnkr. Under förutsättning att fullmäktige beslutar att avsätta ytterligare 27,9 mnkr kommer vid ingången av år 2023 den totala reserven att uppgå till 99,2 mnkr.
Väsentliga personalförhållanden
Varje medarbetare är viktig för att göra Burlöv till en kommun där medborgarna känner sig välkomna, trygga och där det erbjuds service och myndighetsutövning av hög kvalitet.
Samverkansavtalet med majoriteten av de fackliga parterna trädde i kraft under våren 2022 och 2023 var det första hela året med samverkansavtal. I Burlövs kommun finns nu stärkta förutsättningar för ledare och medarbetare att ta ansvar för sina uppdrag och att, tillsammans och i samspel, skapa vägar för att nå mål och utveckla verksamheten och en hållbar arbetsmiljö.
Utveckling och kompetensförsörjning
Att lära nytt och utvecklas, uppleva förtroende och möjlighet att ta ansvar i arbetet är viktiga komponenter i utvecklingsorienterade arbetsplatser. Burlövs kommun har arbetat aktivt med att skapa förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsorienterade arbetsplatser och kompetensutveckling.
Under 2023 har flera kommunövergripande utvecklingsinsatser genomförts:
- ledarutvecklingsprogram 2022/2023
- introduktionsdag för nya medarbetare
- LETA-utbildningsprogram 2022/2023 för potentiella chefer
- ledarcaféer, med fokus på ett effektfullt ledarskap
- diverse interna utbildningar.
Under 2023 delades totalt sex innovationsanslag ut med syfte att prova medarbetares idéer om förändrade arbetssätt, metoder och nya verktyg. Exempel på idéer som har provats under 2023 är:
- Internet of Things – framtidens information
- pedagogisk odling
- digital plattform för kommunens möbelåterbruk.
Utöver de kommunövergripande insatserna har ett planerat arbete med utveckling och kompetensförsörjning skett inom respektive nämnds verksamheter. Inom socialförvaltningen har det genomförts utbildningssatsningar i nya digitala system för omvårdnadspersonal, validering av vårdbiträden till undersköterskor och stödassistentutbildning inom LSS-verksamheten.
Utbildnings- och kulturförvaltningen deltar, tillsammans med Sveriges ledande forskare, i ett av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att uppnå fördjupad förståelse för undervisningens betydelse för elevers lärande, utveckling och välmående. Genom konkret undervisningsutvecklande verkstad beprövas erfarenheter samtidigt som utgångspunkt tas i den egna verksamheten och de egna elevernas behov.
Burlövs kommun har det långsiktiga målet att en god majoritet av medarbetarna ska anse att det finns bra utvecklingsmöjligheter inom organisationen. Värdet i kommunens medarbetarenkät ska 2026 vara 4 på en skala från 0–5. Under 2023 var värde 3,4 vilket är i paritet med mätningen 2021.
Hållbart arbetsliv
Ett hållbart arbetsliv är en förutsättning för Burlövs kommuns attraktivitet som arbetsgivare och för en väl fungerande kompetensförsörjning. I och med införandet av samverkansavtalet har förutsättningarna stärkts ytterligare för att knyta ihop arbetsplatsens utveckling med ett hållbart arbetsliv; det har bland annat blivit fler arbetsplatsträffar och verktyg har tagits fram för att främja dialog och delaktighet.
Under hösten 2023 genomfördes medarbetarenkäten inklusive mätningen för hållbart medarbetarengagemang (HME). Det framkommer att medarbetarna upplever sig nöjda med att de får handlingsutrymme i sitt arbete och det kollegiala stödet. När det kommer till arbetsbelastning och återhämtning är detta två områden som fortsatt behöver utvecklas. Verksamheterna kommer att påbörja arbetet med resultatet under våren 2024.
I SKR:s index hållbart medarbetarengagemang (HME) minskade Burlövs kommuns totalindex från 77,3 (2021) till 74,8 (2023) och ligger nu på samma nivå som 2019. Det långsiktiga målet är att ha värdet 80,0 på totalindex för hållbart medarbetarengagemang vid utvärderingen av 2026.
Sjukfrånvaron har minskat från 7,3 % (2022) till 7,1 % (2023). Jämfört med föregående år är den största skillnaden att det var en markant covid- och sjukfrånvarotopp i januari 2022 vilket inte skedde i januari 2023. Sjukfrånvaron har minskat något för såväl män som kvinnor. Sett till ålder har det skett en minskning inom åldersgruppen 30–49 år medan övriga åldersgrupper har ökat något. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar har ökat, vilket primärt beror på att antalet korta sjukdomstillfällen minskat.
Sett till nämndernas verksamheter har socialnämndens verksamheter minskat med 0,7 procentenheter från 8,1 % (2022) till 7,4 % (2023). Utbildnings och kulturnämndens verksamheter har oförändrad sjukfrånvaro (7,2 %) medan kommunstyrelsens verksamheter ökat med 1,1 procentenheter från 4,2 (2022) till 5,3 % (2023).
| Sjukfrånvaro uppdelat på kön och ålder (%) | <30 | 30–49 | >50 | Totalt | Varav långtid |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvinnor | 5,5 | 6,0 | 11,0 | 8,0 | 37,9 |
| Män | 2,9 | 4,3 | 5,1 | 4,3 | 31,3 |
| Totalt | 4,6 | 5,5 | 9,9 | 7,1 | 36,9 |
Anställda och årsarbetare
Av kommunens medarbetare under året var 77 % kvinnor och kommunens stora yrkesgrupper – förskollärare, undersköterskor och barnskötare – var fortsatt kvinnodominerade.
Det genomsnittliga antalet årsarbetare, det vill säga den faktiskt arbetade tiden under hela året, har ökat med 28 årsarbetare; från 1 082 (2022) till 1 110 (2023). Utbildnings- och kulturnämndens antal årsarbetare är oförändrad på 602 årsarbetare. Det är främst socialnämndens verksamheter som har ökat; från ett genomsnitt på 390 (2022) till 414 årsarbetare (2023). Ökningen beror främst på tillsättningar av vakanta tjänster, minskad sjukfrånvaro och ett utökat behov av bemanning på grund av en ökad vårdtyngd i ett antal ärenden inom särskilt boende. Ökningen av årsarbetare är inom ramen för det planerade behovet av bemanning inom förvaltningen.
Antalet tillsvidareanställda har jämfört med samma mätdatum föregående år ökat med 25; från 1 160 (2022) till 1 185 (2023). Inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter har ökningen främst skett inom lokalvården som delats in i två enheter och ökat med totalt 5 anställningar. Inom socialnämndens verksamheter kan ökningen delvis förklaras av ett pågående arbete med att öka den tillsvidareanställda bemanningen med ett resursteam som ska ersätta timanställda inom vård och omsorg. Inom alla förvaltningar har tillsättning av vakanta tjänster bidragit till ökningen.
Sett till antalet anställda per nämnd, det vill säga samtliga månadsanställda per den 30 november 2023, framgår att det totala antalet anställda för kommunen som helhet endast ökat med två anställda jämfört med 2022; från 1 334 (2022) till 1 336 (2024). Samtidigt har tillsvidareanställningarna ökat med 25 vid samma mätdatum. Det innebär att det skett en förskjutning från visstidsanställningar till tillsvidareanställningar inom kommunen som helhet. Sett till utbildnings- och kulturverksamhetens antal anställda per den 30 november 2023 har de minskat med 21 anställda; från 770 (2022) till 749 (2023), samtidigt som antalet tillsvidareanställningar har ökat med 10.
Andelen heltidsanställda ökar fortsatt. Av kommunens 1 185 tillsvidareanställda har 1 021, det vill säga 86 %, en heltidsanställning. Detta är en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2022. Socialnämndens verksamheter har ökat andelen heltidsanställda från 71 % (2022) till 78 % (2023) och det är socialnämndens verksamheter som har bidragit till ökningen på kommunövergripande nivå under 2023. Det har bedrivits ett aktivt arbete vid nyanställningar, organisationsförändringar och övrigt utvecklingsarbete.
Antal årsarbetare per nämnd
| Årsarbetare per nämnd | Årsarbetare snitt 2023 | Årsarbetare snitt 2022 | Förändring 2023 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 84 | 80 | 4 |
| Miljö- och byggnämnden | 10 | 10 | 0 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 602 | 602 | 0 |
| Socialnämnden | 414 | 390 | 24 |
| Totalt | 1 110 | 1082 | 28 |
Antal anställda per nämnd
| Antal anställda per nämnd | Kvinnor 2023 | Män 2023 | Totalt | Kvinnor 2022 | Män 2022 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 53 | 46 | 99 | 53 | 41 | 94 |
| Miljö- och byggnämnden | 4 | 8 | 12 | 4 | 7 | 11 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 576 | 173 | 749 | 594 | 176 | 770 |
| Socialnämnden | 397 | 79 | 476 | 388 | 71 | 459 |
| Totalt | 1 030 | 306 | 1 336 | 1 039 | 295 | 1 334 |
Tabellen ”Antal anställda per nämnd” visar antalet månadsavlönade, såväl visstid- som tillsvidareanställda, per den 30 november 2023 exklusive vilande anställningsgrupp.
Antal heltid/deltid per nämnd
| Antal tillsvidareanställda | Heltid 2022 | Deltid 2022 | Totalt | Heltid 2021 | Deltid 2021 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 85 | 1 | 86 | 83 | 1 | 84 |
| Miljö- och byggnämnden | 11 | 0 | 11 | 11 | 0 | 11 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 580 | 60 | 640 | 582 | 64 | 646 |
| Socialnämnden | 301 | 122 | 423 | 285 | 131 | 416 |
| Totalt | 977 | 183 | 1 160 | 961 | 196 | 1 157 |
Tabellen ”Antal heltid/deltid per nämnd” visar antalet tillsvidareanställda per heltid respektive deltid per den 30 november 2023 exklusive vilande anställningsgrupp.
Personalomsättning
Under 2023 infördes en utvecklad preboarding för att förbättra upplevelsen och stödet för såväl nyanställda som chefer. Nyanställda får nu lättillgänglig och välkomnande information om kommunen, pendlingssätt, mål och visioner så snart de skrivit på anställningsavtalet. Samtidigt infördes ett förbättrat stöd för behörighetsbeställning, exitsamtal och en checklista för introduktion.
Personalomsättningen har minskat från 15,9 % (2022) till 15,1 % (2023) men är fortsatt en utmaning. Det långsiktiga målet är att nå en personalomsättning på 12 % per 2026.
Personalomsättningen utvecklas olika mellan kommunens förvaltningar. Personalomsättningen har minskat inom utbildnings- och kulturnämndens verksamheter; från 15,5 % (2022) till 14,2 % (2023) och inom kommunledningsförvaltningen; från 14,3 % (2022) till 10,4 % (2023). Inom socialförvaltningen har personalomsättningen ökat med 0,6 procentenheter; från 17,1 % (2022) till 17,7 % (2023). Ökningen har skett både inom vård och omsorg och inom individ- och familjeomsorgen, men främst inom två enheter vilka utmärks av chefsbyten under perioden.
Miljöredovisning
Miljöprogram
Miljöprogram 2030 är ett övergripande strategiskt dokument som visar riktningen för Burlövs kommuns miljöarbete. De övergripande målen är Frisk luft – hållbara transporter, Rent vatten – hållbar utveckling av natur och stad samt Hållbar konsumtion och produktion. Implementeringen pågår kontinuerligt och kommer så göra under programtiden.
Frisk luft – hållbara transporter, (Energi och klimatutsläpp).
De utsläpp av växthusgaser som sker inom Burlövs kommuns geografiska område minskade för andra året i rad. Officiell utsläppsstatistik* visar att utsläppen 2021 uppgick till cirka 58 000 koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar drygt 31 % av 1990 års nivå. De senaste åren är det huvudsakligen industriutsläppen som har minskat, vilket är en följd av den successiva avvecklingen av en större verksamhet i kommunen och med det en minskad användning av gas.
Fordon upphandlas enligt riktlinjer för inköp av fordon. Här premieras fordon med låga utsläpp av växthusgaser. Enligt aktuella siffror är 57,5 % av kommunens fordon ”fossiloberoende”, enligt Miljöfordon Sveriges definition. Under 2023 har laddplatser på kommunala fastigheter tillkommit på Humlemadskolan och Harakärrsgården.
Under 2023 färdigställdes ombyggnationen från två till fyra spår mellan Arlöv och Lund. Dessutom öppnade Åkarps och Burlövs nya tågstationer. Projektet innebär en rejäl kapacitetsökning på sträckan och ökade möjligheter för kommunens invånare att resa hållbart, inte minst eftersom Öresundståg numera stannar på Burlöv station.
Den installerade effekten av nätanslutna solcellsanläggningar i kommunen ökade mellan 2021 och 2022 med cirka 32 %, från 177 till 235 Watt per person, vilket pekar på växande intresse för mikroproduktion av el.
Energi- och klimatrådgivningen har genomfört rådgivningar med syfte att effektivisera energianvändning och minska klimatpåverkan. Tre företagsbesök har genomförts och en pop-up energirådgivning på Burlöv Center med 27 deltagare. Rådgivningen har tagit emot 24 samtal från privatpersoner och även givit energirådgivning till 37 personer på kommunens miljödagar. Rådgivningens lånecykel har lånats ut 30 gånger under året.
Statistikhanteringen inom miljöområdet har ofta en tidsförskjutning eftersom den bygger på många olika uppgifter som samlas in från olika källor. Detta är inget som kommunen själv råder över och därför är statistiken för Burlövs kommun som geografiskt område förskjuten med upp till två år.
*Statistikhanteringen inom miljöområdet har ofta en tidsförskjutning eftersom den bygger på många olika uppgifter som samlas in från olika källor. Detta är inget som kommunen själv råder över och därför är statistiken för Burlövs kommun som geografiskt område förskjuten med upp till två år.
Rent vatten – Hållbar utveckling av natur och stad
Kommunens vattendrag är övergödda och uppnår inte miljökvalitetsnormerna för vatten. Samtidigt finns en översvämningsproblematik som drivs av klimatförändringar och dess konsekvenser i form av högre flöden, ökad nederbörd samt allt högre havsnivåer.
Hanteringen av vattenproblematiken är aktuell i flera detaljplaner, där våtmarker och fördröjningsytor planeras. Detta gäller bland annat detaljplanen för Costco i Bernstorp, och för Östragårdskolan och kvarteret Lemuren i Åkarp. Frågorna är även högaktuella i processen för att ta fram en ny översiktsplan, där inte minst kustskyddet har hög prioritet.
Naturvårdsstrategin implementeras kontinuerligt. En översyn av vilka gräsytor som har potential att omvandlas till ängsmark har genomförts. Framgent kommer översynen att ligga till grund för att höja de ekologiska värdena på dessa ytor.
Invasiva arter hanteras kontinuerligt enligt bekämpningsplanen. Under 2023 prioriterades bekämpning av kommunens bestånd av jätteloka.
Hållbar konsumtion och produktion
Två skräpmätningar har genomförts under året. De visar på en ökad mängd skräp relativt 2022 års mätningar, och även på att skräpmängden i kommunen ligger över det nationella snittet för likvärdiga miljöer.
Måltidsenheten arbetar aktivt med att minska matsvinnet och servera hållbar mat. År 2023 utsågs Burlövs kommun av organisationen Djurens rätt till Sveriges mest djurvänliga kommun.
Västervångskolan ska uppföras enligt den nya versionen av Miljöbyggnad Silver, vilket medför krav på cirkularitet, energiprestanda och minskad miljöpåverkan. Även Tågarpskolan, vars utbyggnad fortskrider under året, uppförs delvis enligt Miljöbyggnad Silver.
Förväntad utveckling
De senaste årens resultat i Burlövs kommun har skapat goda förutsättningar för att fortsätta driva bra och ändamålsenlig verksamhet. Kommunen står inför stora utmaningar de kommande åren. Burlövs kommun är en av de kommuner som förväntas växa mest i förhållande till sin befolkningsmängd i Sverige. Utvecklingen leder till en fortsatt expansiv fas med flera intressanta utbyggnadsområden. Utbyggnaden av Södra stambanan och Burlövs centrum har tillsammans förutsättningar att utveckla kommunen och attrahera nya invånare. Kommunal service i form av skolor och förskolor kommer att behövas, och parker, gator, gång- och cykelvägar, parkeringar med mera ska fram parallellt.
Stora demografiska förändringar och stora infrastrukturprojekt kommer att få betydande konsekvenser för kommunens ekonomi och verksamheter. Enligt Burlövs kommuns fastställda befolkningsprognos kommer de behoven att växa mer än befolkningen de närmaste åren, för att sedan åter utvecklas i takt med den generella befolkningsutvecklingen. Kommunens befintliga skolor och förskolor är idag i princip fullbelagda. Det finns ett stort behov av att producera ny lokalkapacitet, och fram till dess att nya skolor och förskolor är byggda kommer paviljonglösningar att vara nödvändiga. En ökad befolkning kommer också att ställa större krav på kommunens alla verksamheter men även på samverkan med andra kommuner.
Satsningar på investeringar har pågått i kommunen under de senaste åren, vilket resulterat i att resurser har undanträngts från den löpande driften inom verksamheten. På grund av undanträngningseffekten måste en ständig avvägning göras mellan storleken på resultatet och storleken på planerade investeringar. Den främsta utmaningen blir då att klara de finansiella målen samtidigt som behoven av investeringar fortsätter öka.
Den höga inflationen, liksom de stigande räntorna, slår alltmer mot investeringar och hushållens konsumtion i Sverige. Den höga inflationen påverkar dock alla sektorer och urholkar köpkraften; ekonomin växer svagare och resursutnyttjandet minskar. Högre energipriser och omkostnader och ökade pensionskostnader har inneburit ett besparingskrav på 1,0 % för kommunen 2024, vilket kommer att minska handlingsutrymmet inom alla verksamheter under året.
Under 2024 förväntas ett nytt IT-avtal tecknas vilket även kommer att medföra en förändrad IT-organisation. Det råder i nuläget osäkerhet kring vilken ekonomisk påverkan det nya avtalet kommer att innebära.
Kommunfullmäktige beslutade i juni 2023, avseende budget för 2024, dels att avstå från att budgetera med ett överskott, dels att ålägga förvaltningarna ett generellt sparbeting med 2 %. I samband med beslut om reviderad budget för 2024 i november 2023 beslutades om en återläggning av halva sparbetinget (1%) till utbildnings- och kulturnämnden respektive socialnämnden. Med anledning av att ett flertal kvarstående betydande budgetposter var osäkra, bland annat energiprisutveckling, matprisutveckling, IT-kostnader och borttagande av el-stöd, samt att de ekonomiska marginalerna var obefintliga beslutades även att avsätta 16,3 mnkr i budgetmarginal för 2024.
Det finns dock en förhoppning om en ekonomisk stabilitet under 2025 och framåt. Enligt skatteprognosen i december 2023 från SKR har svensk marknad, i likhet med omvärlden, visat sig motståndskraftig, men den lägre efterfrågan på BNP under året kommer att leda till avmattning på arbetsmarknaden framöver. SKR bedömer att efterfrågan tar fart igen under 2024 då inflationen sjunker tillbaka och centralbankerna anpassar politiken med att inleda en följd av räntesänkning.