Den kommunövergripande omvärldsanalysen är baserad dels på samtliga nämnders omvärldsanalyser, dels på uppgifter från Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ekonomirapport (maj 2023), och cirkulär som publicerats löpande under 2023.
Samhällsekonomisk utveckling i Sverige
Den svaga omvärldstillväxten bidrar i år till att svensk ekonomi tappar fart. Bruttonationalprodukten (BNP) utvecklas svagare i Sverige än i de flesta andra OECD-länder och minskar med 1,0 % jämfört med 2022. Den svenska inflationen beräknas i år vara högre än i flertalet jämförbara länder.
Till årets nedgång av svensk BNP bidrar, förutom sjunkande hushållskonsumtion, en fortsatt nedgång i bostadsbyggandet. Sysselsättningen dämpas med fördröjning, men en högre löneökningstakt i år och nästa år motverkar försvagningen av skatteunderlaget. De högre löneökningarna ger dock inte mer resurser till kommuner och regioner, då även löneökningarna i dessa sektorer väntas bli höga. I reala termer beräknas det kommunala skatteunderlaget sjunka i år, med 2,5 %. Det är första gången sedan 2004 som det reala skatteunderlaget minskar.
Antalet sysselsatta minskar 2024. Därefter tar den ökning som pågått sedan pandemiåret 2020 åter vid, för såväl antal sysselsatta som antalet arbetade timmar. Medelarbetstiden bedöms vid slutet av perioden åter vara tillbaka på den nivå som rådde innan nedgången 2019–2020.
Skatteunderlaget växer nominellt sett som svagast 2024, när tim- och därmed lönesummetillväxten är som lägst. Därefter antas konjunkturen stärkas, innebärande en återhämtning för arbetsmarknaden. Starkare timtillväxt stärker då skatteunderlaget. Trots att den nominella tillväxten av skatteunderlaget fram till 2026 är något högre än historiskt är den reala utvecklingen av skatteunderlaget inte lika stark. Perioden 2012–2021 ökade det reala skatteunderlaget med 1,7 % per år. Under prognosperioden ökar underlaget realt endast med 1,1 % i genomsnitt per år. Bakom det genomsnittet döljer sig dock stor variation. För i år beräknas en kraftig minskning och nästa år följer endast en svag ökning
De kommunala utgifterna påverkas direkt och indirekt av den allmänna prisuppgången. Prisuppgången för de kommunala utgifterna är dock exceptionellt höga i år, till följd av att den höga inflationen (via prisbasbeloppet) kraftigt höjer värderingen av pensionsskulden för de förmånsbestämda avtalspensionerna hos kommuner och regioner (se under Sammanfattande slutsatser). Dessa kostnader ökar som mest 2023–2024 och faller sedan 2025. Fallet beror på att prisbasbeloppet ökar svagare då KPI*-inflationen i juni 2024 antas öka med 2 % (att jämföra med 8 % i juni 2023).
*Konsumentprisindex
Nyckeltal för den svenska ekonomin, procentuell förändring
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
|---|---|---|---|---|---|
| BNP | 2,7 | -1,0 | 1,6 | 3,3 | 2,6 |
| Sysselsättning, timmar | 2,4 | 0,8 | 0,6 | 2,0 | 1,7 |
| Relativ arbetslöshet, % | 7,5 | 8,1 | 9,0 | 8,6 | 7,7 |
| Timlön, nationalräkenskaperna | 3,9 | 3,9 | 3,7 | 3,4 | 3,3 |
| Timlön, konjunkturlönestatistiken | 2,7 | 3,9 | 3,7 | 3,4 | 3,3 |
| Inflation, KPIF** | 7,7 | 5,4 | 1,8 | 1,8 | 2,0 |
| Konsumentpris, Inflation, KPI | 8,4 | 7,6 | 2,1 | 1,1 | 1,9 |
SKR:s sammanvägda bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige från 2022 till och med prognos 2026 (2023-04-27)
**KPI med fast ränta
Kommunernas ekonomi
Kommunernas resultat för 2022 var 34 mdkr, vilket var en försämring på 13 mdkr jämfört med året före. Som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarade kommunernas resultat totalt 5 % och 240 kommuner hade ett resultat på minst 2 %. Av landets 290 kommuner hade 21 kommuner underskott, vilket är en ökning jämfört med året innan då endast tre kommuner hade ett negativt resultat. Flera av kommunerna med negativt resultat hade ett negativt finansnetto.
I år faller resultaten kraftigt till följd av höga pensionskostnader, ökade räntekostnader och prisökningar. Sammantaget beräknas resultatet rasa med 26 mdkr i kommunerna. År 2023 budgeterar 1 av 6 kommuner med underskott och trycket på effektiviseringar i verksamheterna är stora. Nästa år försämras förutsättningarna ytterligare. I vilken utsträckning kommunerna kommer att ta till åtgärder i form av besparingar, effektiviseringar eller skattehöjningar återstår att se, men skulle inget göras kommer det att bli underskott i de flesta kommunerna och i sektorn som helhet.
Kommunernas finansnetto var negativt 2022 för första gången på mycket länge. Finansnettot är differensen mellan finansiella intäkter, som till exempel utdelning på aktier eller ränteintäkter, och finansiella kostnader, såsom räntekostnader och finansiella kostnader för pensioner. Sedan 2019 ska kommunerna värdera finansiella tillgångar till marknadsvärde i bokslutet och redovisa orealiserade vinster eller förluster. En positiv utveckling på börsen innebar 2021 ett stärkt finansnetto i många kommuner, något som istället vändes till orealiserade förluster 2022.
Kommunernas totala investeringsbudgetar för 2023 visar på fortsatt ökade utgifter, sammantaget drygt 100 mdkr. I SKR:s bedömning antas en fortsatt hög genomförandegrad, där cirka 80 % av budgeterat utrymme används, vilket dock till följd av ökade byggpriser kan innebära att objekten blir färre. I enkätsvar från kommunernas ekonomichefer svarar 63 % att inflationen och ökade byggpriser framför allt lett till högre investeringsutgifter 2022. En hög andel, 72 %, svarade att prisökningar leder till högre investeringar också för 2023 men många, 36 %, anger även att prioriteringar har gjorts. Inför 2024 och 2025 anger nästan hälften att en hårdare prioritering kommer att ske mellan objekten.
Befolkningsutveckling och bostadsbyggande
Burlövs kommun är i dag en tillväxtkommun med en växande befolkning. Befolkningsutvecklingen är viktig för kommunen eftersom den påverkar planeringen för vilka kommunala tjänster dagens och framtida invånare kommer att efterfråga. Den tydliggör även vilka framtida kostnader som kan väntas uppstå till följd av den demografiska utvecklingen. Dessutom påverkas kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och den kommunalekonomiska utjämningen av invånarantalet och invånarsammansättningen i kommunen.
De senaste 10 åren har befolkningen ökat med 16,9 % i Burlövs kommun, vilket är 6,7 % högre än ökningen för riket. Vid årsskiftet 2022 uppgick folkmängden till 19 882 personer, vilket är en folkökning med 129 personer eller 0,7 % jämfört med 2021. Befolkningsutvecklingen 2022 är dock 1,6 % lägre än 2021.
Under åren 2024–2026 beräknas inflyttning tillsammans med ett positivt födelse- och invandringsöverskott leda till att kommunens invånarantal ökar med 1 409 personer. Detta är en ökning med totalt 7 %, men är dock 51 % lägre än tidigare prognos. Differensen i prognoserna uppstår på grund av ett generellt antagande om att 25 % av bostäderna i Kronetorp och Burlöv Center inte genomförs enligt ursprunglig plan under perioden 2025–2040, utan senareläggs till efter 2040.
Den senaste prognosen förutsätter dock att planerad bostadsplan genomförs i kommunen under perioden, vilket innebär 2 223 bostäder fram till 2030. Prognosen innebär en lägre utbyggnadstakt med 972 bostäder i förhållande till föregående års prognos.
Största områden är Kronetorp och Burlöv Station med planering för cirka 1 145 bostäder till och med 2030, varav cirka 368 bostäder i olika upplåtelseformer planeras bli färdigställda under perioden 2023–2026. Andra stora planerade byggprojekt under perioden är västra stationsområdet i Åkarp och Södra Pilevallen och Wennerts väg i Arlöv.
I kommunen finns idag detaljplaner som möjliggör en kraftig bostadsbyggnation för att tillmötesgå kommunens befolkningsprognos. För perioden 2023–2026 planeras det för 649 nya bostäder i kommunen. Här ingår både gruppbebyggelse och lägenheter i flerbostadshus.
Trygghet
En viktig faktor för att Burlövs kommun ska fortsätta att växa enligt gällande befolkningsprognos är att det finns attraktiva, trygga och säkra miljöer att vistas och bo i. En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett bra sätt för att minska störningar. För detta bedriver Burlövs kommun ett förebyggande arbete för att öka tryggheten, minska brottsligheten och ha en hög krisberedskap. Detta görs bland annat genom att sprida kunskap, utbilda, stödja olika verksamheter och delta i samarbeten med såväl polis som andra aktörer.
De senaste årens insatser har tagit sikte på att öka såväl den upplevda tryggheten hos enskilda individer som den faktiska säkerheten. Den faktiska säkerheten mäts genom statistik över brott, bränder och personskador som sammanställs i SKR:s undersökning Öppna Jämförelser – trygghet och säkerhet. Burlövs kommun förbättrar sitt totalindex 2021 och får sitt bästa resultat på åtta år. Otryggheten utomhus sena kvällar har minskat totalt sett, även om den fortfarande är hög i Arlöv. Fler anser att polisen bryr sig om de lokala problemen. Dock fortsätter rädslan för personer i egna bostadsområdet att öka, trots att trygghetsskapande insatser genomförts.
De största problemen i Burlövs kommun som helhet är nedskräpning och otrygghet sen kväll i utomhusmiljö. Nedskräpningen har ökat över tid i kommunen och landar även i år på index 4. Tryggheten i utemiljö sen kväll har blivit bättre, men behöver ökas. Under året har trygghetsvärdarna ronderat i kommunen och samarbetat tätt med områdespoliserna i syfte att öka tryggheten. Den utökade satsningen på trygghetsskapande åtgärder i form av förstärkning av trygghetsvärdar samt Ung i Burlövs fältarbete som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 och fortsätter under 2023 och 2024. Under 2024 analyseras arbetet om fortsatt satsning i framtiden.
Även det utökat anslaget till socialnämnden med 1 mnkr avseende förstärkning av budgetramar med anledning av ökade kostnader för våld i nära relationer, som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022, planeras fortsätta 2023 och 2024.
Arbetet med att skapa trygghet i kommunen kommer att fortgå även i framtiden och fokus de närmaste åren, utifrån en gemensam problembild, är att arbeta med frågor som bland annat berör:
- fortsatta trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet
- fortsatt fokus på trygghet i detaljplanearbetet
- fortsatt tätt samarbete mellan kommunen och externa parter
- fortsatta åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism
- fortsatt utveckling av krisberedskapen och civilförsvarsförmåga.
Näringsliv och sysselsättning
Burlövs kommun har ett rikt och varierat näringsliv med en mängd olika arbetsplatser. Kommunen är den största arbetsgivaren, men det finns 89 företag som har fler än 50 anställda. Den största andelen av alla företag inom kommunen har färre än 5 anställda.
Ett tydligt tecken på att Burlövs kommun har ett starkt näringsliv är att inpendlingen är större än utpendlingen. Handel, logistik, kommunikation, tillverkning och tjänstesektorn är näringsgrenar som är viktiga för kommunens näringsliv idag och kommer att fortsätta utvecklas i framtiden.
Kommunens företagare rankar Burlövs kommun högt och målsättningen är att fortsätta stimulera näringslivet i syfte att skapa fler arbetstillfällen för invånarna. Kommunen placerades på plats 6 i Svenskt Näringslivs rankning 2022.
Burlövs kommun har många utmaningar och en av dem är att få ner arbetslösheten. Arbetslösheten i Burlövs kommun är högre än i riket och snittet för Skåne. Detta kan bero på att utbildningsnivån i kommunen är lägre än genomsnittet för riket och för Skåne, samtidigt som företagen i kommunen ofta ställer krav på att deras anställda har någon form av gymnasial utbildning och att de menar sig se en sviktande motivation från den potentiella arbetskraften.
I Arbetsförmedlingens statistik för arbetslöshet på kommunnivå mäts andelen av den registerbaserade arbetskraften 16–64 år som är arbetslös (inskriven på Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller sökande i program). Den genomsnittliga andelen arbetslösa i Burlövs kommun minskade från 11,9 % 2021 till 10,7 % 2022. I absoluta tal finns det i genomsnitt 976 arbetslösa i Burlövs kommun under 2022 vilket var en minskning med 119 personer jämfört med 2020.
För att öka andelen förvärvsarbetande i kommunen pågår ett arbete med att stödja etablerade företag samt att stimulera företag till nyetablering. Kommunen samverkar och samarbetar med många parter för att underlätta för företag, till exempel Nyföretagarcenter Syd, Företagarna Öresund, Burlövs Företagsgrupp, Arbetsförmedlingen, Miljöbron, Region Skåne, Sparbanksstiftelsen med flera. För att stärka näringslivet ytterligare finns ett näringslivsråd som fungerar som ett forum där näringsliv och kommun möts för att bygga förtroende och utbyta information kring viktiga näringslivsfrågor.
En annan del är att höja utbildningsnivån genom den kommunala vuxenutbildningen. Inom socialnämnden pågår ett statsbidragsfinansierat arbete för att i samarbete med vuxenutbildningen höja personalens utbildningsnivå.
Kommunens enhet för arbete och försörjning har som målsättning att stötta invånare som har hamnat i långtidsarbetslöshet eller har arbetshinder, med tonvikt på anvisade brukare från socialtjänsten och arbetsförmedlingen enligt överenskommelse. Enheten erbjuder individanpassade lösningar utifrån brukares individuella behov och förutsättningar. Därigenom får de som står särskilt långt från arbetsmarknaden möjlighet att komma i arbete, studier eller genom stegförflyttning närma sig arbetsmarknaden och med rätt ersättning.
Under 2021 genomfördes projekt Samteam vars syfte är att skapa bättre tvärgående integration mellan kommunens verksamheter. Allt med syfte att förbättra vårt arbete med kompetens och matchning.
Den utökade förstärkningen av arbetsmarknadsåtgärder med fokus på åtgärder för barn och unga som beslutades i samband med den reviderade budgeten för 2022 planeras fortsätta även 2023 och 2024.
Tillgängliga Burlöv
Medborgarnas krav på ökad tillgänglighet ställer krav på kommunerna, som ska hjälpa allmänheten med information och rådgivning om den kommunala servicen och i kontakten med kommunala verksamheter, myndigheter och organisationer. Målet är att ge invånarna en god service. Kravet på ökad tillgänglighet innebär bland annat att det ska vara möjligt att kommunicera och utföra kommunala ärenden dygnet runt. Att fortsätta införa e-tjänster och andra digitala lösningar är ett sätt att möta dessa krav.
Ökad tillgänglighet innebär också att kommunens dokument och webbplatser ska vara tillgänglighetsanpassade. Webbplatserna är anpassade och arbete pågår med att tillgänglighetsanpassa dokument (PDF-dokument), som finns på webbplatserna.
Medborgarservice ger medborgarna ”en väg in” till kommunen. Många ärenden som frågor, synpunkter, ansökningar och beställningar handläggs direkt av medborgarservice, som därmed avlastar övriga verksamheter. Genom digitalisering och medborgarservice utvecklas kommunens service och tjänster i syfte att bättre och snabbare kunna möta medborgarnas behov och krav. Tät samverkan mellan medborgarservice och förvaltningarna är en framgångsfaktor.
Under början av 2023 har också projektet ”Möt Burlövs politiker” påbörjats för att öka tillgängligheten till kommunens politiker genom att samtliga partier finns regelbundet representerade på Burlöv center. Mer information finns på kommunens hemsida:
Klicka här för att läsa mer om Möt Burlövs politiker.
Digitalisering
Idag sker mycket av kommunens information och kommunikation med medborgarna på Burlövs kommuns webbplats. Syftet med burlov.se är att underlätta kontakten med kommunen. Här finns bland annat information om kommunens verksamheter och service, nyheter, evenemang, e-tjänster och kontaktuppgifter.
Som ett led i kommunens löpande arbete med kvalitetsutveckling finns en digital agenda för Burlövs kommun. Syftet är att ange en enad väg framåt för kommunens digitalisering och att visa hur digitaliseringen kan öka nyttan för de som bor och verkar i kommunen.
Digitaliseringen handlar i första hand om verksamhetsutveckling och därför är målsättningen att varje verksamhet i kommunen ska ta egna initiativ i syfte att effektivisera och förbättra för såväl näringsliv, civilsamhälle som medborgare och anställda.
En del av detta arbete tar sin utgångspunkt i kommunens innovationsbudget, som etablerades under 2019. Genom innovationsbudgeten finns det möjligheter för verksamheterna att söka medel för att utveckla nya arbetsmetoder och testa ny teknik och flera lyckade projekt har genomförts.
Bredband
För att möta medborgarnas krav på digital tillgänglighet har utbyggnaden av bredband stor betydelse för kommunen. Regeringen antog 2016 en nationell strategi som innebär att 100 % av befolkningen i Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband senast 2025.
Kommunfullmäktige beslutade 2018 om en ny bredbandsstrategi. I den sattes målet att 100 % av kommunens hushåll, företag och kommunala verksamheter senast 2025 ska ha tillgång till bredband med en hastighet av 1 Gbit/s.
De senaste åren har kommunen arbetat med att bygga ut fiber i stora delar av kommunen. Idag har 96,7 % av hushållen bredband via fiber. År 2022 och framåt ligger fokus på att skapa ett robust stadsnät, förbättra redundansen och möjliggöra anslutningar för fler företag i kommunen. Åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att fastigheter utanför utbyggda områden kan få tillgång till snabbt bredband innan 2025.
Fysisk planering
Fysisk planering omfattar den verksamhet som planerar och avgör hur mark och vatten ska användas över tid. I en expansiv kommun, med en fortsatt befolkningstillväxt, är det extra viktigt att planera för framtiden. Målet är att främja en samhällsutveckling där attraktiva boendemiljöer och mötesplatser skapas för de personer som bor här nu och för de som kommer att leva här i framtiden.
Utbyggnaden i kommunen har gått fort de senaste åren. Den växande efterfrågan på byggbar mark har lett till att flera utbyggnadsområden som pekats ut i kommunens övergripande strategiska visionsdokument – översiktsplanen – har byggts ut tidigare och i större omfattning än vad som beskrivits.
Burlövs kommun befinner sig i ett skede där det finns behov av att se över och komplettera översiktsplanen utifrån Vision 2040 samt krav och förväntningar kopplade till främst klimatanpassningsåtgärder och nya utvecklingsscenarier. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan är påbörjad. I budgeten föreslås en fortsatt finansiering med 1 mnkr för det avslutande arbetet 2024.
Kommunikationer
Burlövs kommun har ett utmärkt kommunikationsläge, både beträffande kollektivtrafik och närheten till det nationella väg- och järnvägsnätet. Trafiken har behandlats i trafikplanen och i översiktsplanen. Det finns pågatågsstationer i både Arlöv och Åkarp och genom kommunen går dessutom flera av Skånetrafikens busslinjer.
Utbyggnaden av Södra stambanan mellan Lund och Arlöv fortsätter och förväntas klar för trafikering 2023. Arbetet påverkar stadsbyggnad och planering i både Åkarp och Arlöv. Anslutande gator till utbyggnaden och parkmarker kommer att byggas om och förbättras och kommer att pågå i flera år framöver. I detta arbete ingår bland annat Åkarps damm och området kring Åkarps station. Arbetet med Burlövs centralstation och dess omgivning pågår och målsättningen är att skapa en attraktiv mötesplats med grönskande torg omgivna av butiker, restauranger, arbetsplatser och bostäder. Busshållplatser och pendlarparkering ska anordnas i anslutning till stationen.
Socialnämnden förväntas utvärdera satsningen på gratis kollektivtrafik för äldre inför budget 2024.
