Resultatmål
Resultatmål % av skatter och statsbidrag
Enligt budgetberedningens förslag blir resultatet exklusive jämförelsestörande poster 2,7 mnkr 2024, 30,8 mnkr 2025 och 18,7 mnkr 2026.
Budgetförslaget uppfyller därmed kommunallagens balanskrav, som innebär att intäkterna ska vara minst lika stora som kostnaderna.
Kommunfullmäktige har fastställt resultatmålet för 2024 till 0 % som kommer att uppnås. Budgeterat resultat år 2025 når upp till den finansiella målsättningen. Dock uppfyller resultatet 2026 inte det finansiella målet. Men det finns inräknat en ”budgetmarginal”, det vill säga marginal för oförutsedda kostnader. För 2026 uppgår budgetmarginalen till 21,8 mnkr. Om nyttjande av denna post inte görs fullt ut skulle även resultatet 2026 nå den finansiella målsättningen, det vill säga att:
- Varje års resultat, exklusive reavinster från fastighetsförsäljningar och exploateringsöverskott, ska vara lägst 2 % av intäkter från skatter och statsbidrag, oräknat sådana åtgärder för vilka kommunfullmäktige beslutat att reservera medel i årsredovisningens balanskravsavstämning.
Självfinansieringsgrad av investeringar
Burlövs kommuns nettoinvesteringar, exklusive markförvärv, förväntas hamna på cirka 381 mnkr 2024, 473 mnkr 2025 och 41 mnkr 2026.
Räknat som ett genomsnitt med utfall 2021–2022 och budget/plan 2023–2026 beräknas självfinansieringsgraden bli 57 % för 2024 och 49% för perioden 2024-2026. Detta förutsätter att samtliga föreslagna investeringar genomförs aktuella år och att resultatnivån blir enligt budgeterat förslag.
Enligt beredningens förslag uppnås därmed inte den föreslagna finansiella målsättningen att:
- Burlövs kommuns självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, exklusive markförvärv, ska vara minst 60 % under målperioden.
För att innehålla målet om självfinansiering behöver antingen det samlade resultatet förbättras alternativt nettoinvesteringarna minskar med cirka 200 mnkr till och med 2026.
Målet för självfinansieringsgraden 2024 bör därför bestämmas till 57%.
Finansiell nettoskuld/skuldkvot
Kommunstyrelsen har föreslagit fullmäktige att fastställa ett nytt finansiellt mål, finansiell nettoskuldkvot. Kvoten ska inte överstiga 25 % år 2026.
Med finansiell nettoskuld menas de låneskulder som upptagits för att finansiera den kommunala skattefinansierade verksamheten. Finansiell nettoskuld omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar – kortfristiga och långfristiga skulder och ansvarsförbindelse för pensionsskulder).
Med skuldkvot menas den finansiella nettoskulden i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag.
Nettoskuldkvot i förhållande till fullmäktige mål
Per den 31 december 2023 beräknas den finansiella nettotillgången uppgå till 256,2 mnkr. Skuldkvoten är därmed positiv för kommunen.
Det föreliggande budgetförslaget innebär att nettotillgången övergår i en nettoskuldkvot per den 31 december 2024 om 1,5 % och en beräknad nettoskuldkvot om 13,7 % per den 31 december 2026. Således inryms budgetförslaget i det föreslagna målvärdet om högst 25 % nettoskuldkvot.
Resultatutveckling
Burlövs kommun har haft en god resultatutveckling de senaste åren. Anledningen har varit att skatteintäkterna och statsbidragen utvecklats gynnsamt samtidigt som kommunerna i Sverige tillförts extra medel i form av riktade statsbidrag. Utöver det har Burlövs kommuns resultat vid under de senaste åren starkt påverkats av reavinster för försäljning av fastigheter, exploateringsmark och aktier.
Resultat inklusive jämförelsestörande poster
Under årens gång har de redovisade resultaten påverkats av poster som stör resultatet, så kallade jämförelsestörande poster och extraordinära poster. Dessa består främst av reavinster efter försäljning av fastigheter och aktier men även nedskrivningar av fastigheter och mark samt orealiserade vinster/förluster.
Resultat exklusive jämförelsestörande poster
Under flera år har verksamheternas nettokostnader hållits tillbaka av diverse bidrag och riktade statsbidrag.
För 2023 beräknas resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, minska kraftigt jämfört med 2021. Årets beräknade nettokostnadsökning på 9,3 %, eller 108,5 mnkr, är dock lägre än ökningen av skatter och statsbidrag 1,7 %. Intäkterna från skatter och statsbidrag förväntas öka med 21,3 mnkr. Främsta orsaken till nettokostnadsökningen är ökade pensionskostnader huvudsakligen på grund av inflationen.
Ekonomisk plan 2024-2026
Förslag till budget 2024 med flerårsplan 2025–2026 innebär följande ekonomisk utveckling:
| Bokslut 2022 | Prognos 2023 | Budget 2024 | Plan 2025 | Plan 2026 | |
| Resultatbudget: | |||||
| Nettokostnader | -1 114,2 | -1 215,6 | -1 249,2 | -1 267,1 | -1 320,2 |
| Avskrivningar | -55,4 | -62,4 | -67,7 | -75,1 | -92,8 |
| Verksamhetens nettokostnad | -1 169,6 | -1 278,0 | -1 316,9 | -1 342,4 | -1 413,0 |
| Skatter, statsbidrag | 1 255,8 | 1 281,3 | 1 320,0 | 1 367,3 | 1 420,3 |
| Anpassning befolkningsprognos | 4,4 | 26,8 | 34,6 | ||
| Övriga generella bidrag | 9,2 | 4,9 | 5,0 | ||
| Finansiella poster | 8,7 | 1,3 | -9,8 | -20,9 | -23,1 |
| Uppräkning avtal Södra stambanan | -6,7 | -1,3 | |||
| Årets resultat | 97,4 | 8,2 | 2,7 | 30,8 | 18,7 |
| Jämförelsestörande poster | |||||
| Exploateringsöverskott | 51,6 | 67,6 | 27,7 | 34,2 | 25,0 |
| Reavinst fastighetsförsäljning | 0,4 | ||||
| Reavinst maskinförsäljning | |||||
| Nedskrivning fastighet och mark | -11,2 | -6,2 | |||
| Reaförlust omsättningstillgångar | |||||
| Orealiserade vinster/förluster | -35,8 | 15,3 | 4,8 | 4,4 | 3,9 |
| Gatukostnadsersättningar | 6,5 | ||||
| Årets resultat inklusive jämförelsestörande poster | 108,5 | 85,3 | 35,2 | 69,3 | 47,6 |
| Finansieringsbudget: | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 126,9 | 90 | 73,1 | 105,5 | 111,0 |
| Övrigt: | |||||
| Nettoinvesteringar | -373,0 | -230,7 | -541,5 | -507,9 | -41,1 |
| Försäljning mark o fastigheter | 0,4 | ||||
| Försäljning inventarier | |||||
| Exploateringsverksamheten | 52,8 | 67,7 | 24,4 | 34,2 | 25 |
| Medelsförvaltning återinvestering | -0,5 | -0,5 | -1,5 | -1,5 | -1,5 |
| Bidrag Trafikverket | -67,8 | ||||
| Inlösen medelsplacering Trafikverket | 57,4 | ||||
| Medlemsinsats Kommuninvest | -0,6 | -1,7 | -2,0 | ||
| Utlämnade lån | -20,0 | -30,0 | -30,0 | -30,0 | -100,0 |
| Amortering utlämnade lån | 3,4 | 3,8 | 3,7 | 4,0 | 4,0 |
| Upplåning | 240 | 100 | 450,0 | 385,0 | 50,0 |
| Likviditetsförändring | 29,0 | -11,4 | -23,9 | -10,8 | 47,4 |
| Likvida medel | |||||
| - vid årets början | 40,2 | 69,1 | 57,7 | 33,8 | 23,1 |
| - vid årets slut | 69,1 | 57,7 | 33,8 | 23,1 | 70,5 |
Budget 2024 innebär en försämring av resultatet med 5,5 mnkr jämfört med 2023 års prognostiserade resultat. Budgeterat resultatet 2024 når dock upp till finansiella målet för 2024 enligt fullmäktiges beslut om ett noll resultat.
2024 års budget innebär att verksamhetens nettokostnader ökar med 3 % (38,9 mnkr) i förhållande till prognos 2023. Utan sparbeting på 2 % (23,9 mnkr) hade nettokostnader ökat med 4,9 %. Intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas med 3,3 %.
Effekten av ett permanent sparbeting håller kostnaderna nere med 23,9 mnkr i fastställd plan, för 2025 och 2026 ökar de med 1,9 % respektive 5,2 % per år, vilket motsvarar kostnadsökningar på 25,5 mnkr respektive 70,6 mnkr. Kostnadsökningarna finansieras genom att intäkterna från skatter och statsbidrag utvecklas positivt som ett resultat av bland annat befolkningsökningar. Åren 2025 och 2026 prognostiseras intäkterna öka med 4,8 % respektive 4,3 % vilket motsvarar intäktsökningar på 64,7 mnkr respektive 60,7 mnkr. Detta sammantaget bidrar till att resultaten för 2024 och 2025 beräknas hamna på 30,8 mnkr respektive 18,7 mnkr vilket motsvarar 2,2 % respektive 1,3 % av skatter och statsbidrag.
Nettokostnader
Nettokostnaderna budgeteras att öka med 35,4 mnkr i förhållande till 2023 års budget. Av kostnadsökningen härleds 56,2 mnkr till ökade pensionskostnader samt pris- och löneökningar medan volymförändringar beräknas öka med 7,4 mnkr. Avskrivningarna beräknas öka med 3,5 mnkr.
Tidigare medel avsatta för oförutsedda kostnader (budgetmarginal) har helt slopats vilket har sänkt budgeterade nettokostnader med 12,6 mnkr jämfört med budget 2023. Reserv för osäkra elpriser kvarstår med 8,5 mnkr hos kommunstyrelsen.
Avskrivningarna beräknas bli 3,5 mnkr högre 2024 vilket beror på att investeringsprojekt färdigställs under året.
Samtliga nämnder har erhållit sparbeting motsvarande 2 % av nettoramarna. Sparbetinget uppgår till sammanlagt 23,9 mnkr.
Kommunstyrelsens ram har reducerats med ytterligare 2,9 mnkr avseende kostnader för tidiga skeden vilka avses finansieras genom den reservering med 25 mnkr som gjordes i bokslutet 2022
Följande nettotillskott alternativt minskningar har nämndernas budgetramar justerats med i 2024 års budget och flerårsplan 2025–2026:
Nettokostnadsutveckling i fasta priser med budget 2023 som utgångspunkt
| Nämnd (tkr) | Budget 2024 | Plan 2025 | Plan 2026 |
|---|---|---|---|
| Kommunstyrelsen | 3 880 | 5 780 | 5 780 |
| Miljö- och byggnämnden | 0 | 0 | 0 |
| Utbildnings- och kulturnämnden | 12 007 | 5 372 | -10 853 |
| Socialnämnden | 2 825 | 319 | -2 838 |
| Totalt | 18 712 | 11 471 | -7 912 |
Skatter och statsbidrag
Skatter och statsbidrag har budgeterats utifrån SKR:s prognos från den 27 april 2023 och bygger på en oförändrad kommunal utdebitering med 20,09 kr per skattekrona för åren 2024–2026.
Följande utveckling beräknas:
Skatter och statsbidrag (+ = Intäktsökningar)
| 2023 | 2024 | Differens 2023/2024 | 2025 | 2026 | |
| Skatteintäkter | 863 312 | 919 489 | 56 177 | 963 682 | 1 011 831 |
| Inkomstutjämning | 329 746 | 328 068 | -1 678 | 349 883 | 368 570 |
| Slutavräkning | 3 593 | -3 593 | |||
| Delsumma skatteintäkter | 1 196 651 | 1 247 557 | 50 906 | 1 313 565 | 1 380 401 |
| Kostnadsutjämning | 60 791 | 54 026 | -6 765 | 70 179 | 72 293 |
| Regleringspost | 46 480 | 45 392 | -1 088 | 33 555 | 25 883 |
| Fastighetsavgift | 33 989 | 34 648 | 659 | 34 648 | 34 648 |
| LSS-utjämning | -56 634 | -57 231 | -597 | -57 830 | -58 364 |
| Totalt | 1 281 277 | 1 324 392 | 43 115 | 1 394 117 | 1 454 861 |
| Summa skatter och statsbidrag | 1 281 277 | 1 324 392 | 43 115 | 1 394 117 | 1 454 861 |
Det senaste året har svensk arbetsmarknad präglats av svag tillväxt i antalet arbetade timmar. Ökningstakten 2023 och 2024 är 1,6 % respektive 1,8 % lägre jämfört med utfallet 2022. Lågkonjunkturen som bottnar 2024 följs av en återhämtning först under 2025 då ökar sysselsättningen snabbar än 2024 med 2 %.
Ökningen av skatteunderlaget ska täcka kostnaderna för både ökade priser och löner samt en växande befolkning med ökade välfärdsbehov. Nominella skatteunderlagstillväxten 2022 har landat på 4,3%, ökningstalet 2023 väntas öka med lägre takt och sedan landa på 4 %. Med underliggande inflation väntas reala skatteunderlaget krympa med 2,5 %. Som en följd av urholkning som sker 2023 och inkrementella prisökningar under 2024 väntas det reala skatteunderlaget växa med 0,2 %.
Burlövs kommuns skattekraft har sjunkit successivt sedan mitten av 1990-talet i förhållande till medelskattekraften för riket. För inkomståret 2022 var värdet 81,4 %, för 2024 ligger det på 84,3 %, det vill säga en ökning med 2,9 %.
Skatteintäkterna baseras till största delen på medelskattekraften i riket, det vill säga den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten, samt antalet invånare i kommunen. Alla kommuner garanteras en skattekraft på 115 % av medelskattekraften. Burlövs skattekraft väntas öka med 1,5 % och av denna anledning minskar intäkterna via inkomstutjämningssystemet mellan 2023 och 2024 med 1,6 mnkr.
De skatteintäkter som kommunen erhåller respektive budgetår baseras på en prognos över skatteunderlagets utveckling. När utfallet blir känt i december året efter budgetåret sker en korrigering genom att kommunen antingen får ytterligare skatt eller betalar tillbaka. För 2023 beräknas preliminära avräkningen landa på +3,5 mnkr utifrån SKR:s prognos i april 2023.
I utjämningssystemet ingår även utjämning baserad på befolkningsstruktur i kommunerna, så kallad kostnadsutjämning. Kommuner med en ur kostnadssynpunkt ogynnsam struktur får bidrag medan kommuner med gynnsam struktur betalar en avgift. För 2023 beräknas bidraget via kostnadsutjämningen hamna på 54 mnkr, vilket är 6,7 mnkr lägre jämfört med 2023.
Kommunen bidrar med avgift till den nationella utjämningen av LSS-kostnader med 49,5 mnkr år 2022. Bidraget/avgiften beräknas som skillnaden mellan de genomsnittliga kostnaderna i landet och kommunens faktiska kostnader. För 2023 beräknas avgiften öka till 56,6 mnkr för Burlövs del då LSS-insatserna i Burlövs kommun inte har ökat i samma takt som genomsnittet i riket.
År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten av en kommunal fastighetsavgift. Under 2024–2025 beräknas avgiften betalas ut med 34,6 mnkr.
Bland de generella statsbidragen ingår även den så kallade regleringsposten. Det är ett bidrag/en avgift som avser ett stort antal regleringar under lång tid mellan staten och kommunerna, till exempel förändringar i statsbidrag och inkomstskatteregler. För 2023 uppgår regleringsposten till 46,4 mnkr och beräknas minska till 45,3 mnkr under 2024.
Finansiella kostnader och intäkter
I budget 2024 med flerårsplan 2025–2026 beräknas de finansiella intäkterna öka med 2,1 mnkr jämfört med budget 2023, vilket härleds till det högre ränteläget och en ökad utlåning till VA SYD.
Bland kommunens finansiella poster finns utöver ränteintäkter också avkastning från kommunens innehav av andelar i ränte- och aktiefonder. Dessa placeringar avser bland annat medel avsatta för kommunens pensionsåtaganden. Marknadsvärdet av finansiella placeringar uppgick till 171,9 mnkr per den 31 december 2022. Innehavet beräknas minskas med 56,3 mnkr avseende räntebärande placeringar i samband med slutbetalning avseende medfinansierings av Trafikverkets fyrspårsutbyggnad.
Under 2023 beräknas börsutvecklingen vara positiv och för 2024 budgeteras för en årlig avkastning med 4 %. Enligt redovisningsreglerna bokförs förändringen av marknadsvärdet (orealiserade vinster/förluster) och utdelningar från fonder och aktier i resultatet. Netto för orealiserade vinster beräknas under 2024 till 4,8 mnkr. Utdelningar beräknas hamna på 0,2 mnkr.
Övriga finansiella intäkter utgörs främst av borgensavgift från Burlöv Bostäder AB och Sydvatten AB. Borgensavgifter för perioden 2024–2026 beräknas hamna på runt 2,6 mnkr per år.
Kommunens ökade investeringsbehov under de kommande åren leder till ett behov av upplåning. Räntekostnaderna för de lån på cirka 450,0 mnkr som kommer att behöva tas under 2024 tillsammans med befintliga lån beräknas till 21,3 mnkr under 2024. Nya lån behöver därefter upptas även kommande år med 350 mnkr under 2025 och 50 mnkr under 2026. Räntekostnaderna för 2025 och 2026 beräknas till 34,3 mnkr respektive 38,3 mnkr.
Sammantaget beräknas de finansiella posterna, inklusive orealiserade vinster, till en nettokostnad på ‑5,0 mnkr 2024, -16,6 mnkr för 2025 och -19,2 mnkr för 2026.
Kassaflödesanalys
Kassaflödet från den löpande verksamheten 2024 beräknas vara positivt med 73,1 mnkr. Med anledning av främst nettoinvesteringar på 541 mnkr, inklusive markförvärv med 160 mnkr och utlåning till VA SYD med 30 mnkr, beräknas det samlade kassaflödet vara negativt med 474 mnkr under 2024. Nya lån budgeteras därför med 450 mnkr för att möta det negativa kassaflödet.
Under 2024 beräknas likviditeten minska från 57,7 mnkr till 33,8 mnkr vid årets slut. Den samlade låneskulden beräknas per 2024-12-31 uppgå till 790 mnkr.
De kommande två åren, 2025–2026, väntas kommunens upplåning öka med ytterligare 435 mnkr till en total låneskuld om 1 225 mnkr. Av låneskulden avser då cirka 466 mnkr investeringar i markreserv för kommande avyttring och 267 mnkr avser finansiering av VA SYD, inklusive inledande investeringar i projektet Maxima/HAR (Hållbar avloppsrening i Skåne). Resterande upplåning om 492 mnkr avser finansiering av kommunens investeringar i främst förskolor och skolor till följd av befolkningsökningar och den demografiska förändring som kommunen genomgår.
I planen ingår de försäljningar av mark och exploateringsområden med totalt 104,0 mnkr för projekt som i nuläget kan bedömas verkställas. Utöver dessa försäljningar har kommunen en betydande markreserv som planeras att avyttras i samband med kommande exploatering, varvid kommunens lånebehov bedöms kunna reduceras.