Kommunala verksamheter är något som engagerar och intresserar medborgarna i Burlövs kommun. De resultat och den kvalitet på utförandet som våra verksamheter levererar påverkar också deras syn på kommunen som en plats att leva och bo i. Därför har Burlövs kommun i sitt ledningssystem valt att tillämpa det som kallas för mål- och resultatstyrning. Grundtanken är att den politiska nivån genom antagna mål anger vad som ska åstadkommas medan verksamheten beslutar om vad som ska genomföras för att nå de uppsatta målen. Till målen kopplas ett antal kvalitativa indikatorer som kan mäta verksamhetens prestationer utifrån de uppsatta målen. Det innebär att en löpande analys och uppföljning av de antagna målen blir möjlig. Styrmodellen bygger därmed på ett delegerat ansvar till dem som ska genomföra uppdraget och på att regelbunden återkoppling och analys av resultatet görs.
Förutom uppföljning av verksamheten utifrån kvalitativa mått följs även kostnadseffektiviteten upp, det vill säga vilken kvalitet som ges för varje använd krona. Att följa upp utförd verksamhet utifrån såväl kvalitet som kostnadsbegrepp görs för att säkerställa det som kallas för en god ekonomisk hushållning. I begreppet vägs även själva finansieringsgraden in, vilket ska garantera en långsiktig ekonomisk hållbarhet i verksamheten.
För att möjliggöra detta är det viktigt att ha ett fungerande styrsystem som beskriver processen. Burlövs kommuns modell utgår från ett decentraliserat ansvar, kommunfullmäktiges och nämnders samspel samt en tanke om ett stringent och tydligt arbetssätt för styrning och ledning av verksamheterna.
Grunderna i styrmodellen är följande:
- En levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund och en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän utgör grunden för styrning och uppföljning i Burlövs kommun.
- Våra resurser, medarbetarna och ekonomin, är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill. För att säkerställa ett bra resultat ska målen som beslutas vara mätbara och indikera om verksamheten utvecklas i önskad riktning. Genom kontinuerlig uppföljning av politiskt beslutade mål säkerställs att verksamheterna följer de beslut som politikerna antagit. På så vis säkerställs en kontinuerlig verksamhetsutveckling.
- Styrmodellens grund för att ta fram mål för nämnd och kommunfullmäktige utgår från en omvänd problemformuleringsprocess med ett tydligt nedifrån-upp perspektiv. Tillsammans med professionen i form av dess verksamheter ska nämnderna beskriva sina mest prioriterade områden för kommunfullmäktige. Detta görs genom att nämnderna föreslår specifika mål för kommunfullmäktige. Målen ska vara av typen SMART:a mål, vilket avser att målformuleringen ska vara specifik, mätbar, accepterad, realistisk och tidsatt samt att de innehåller ett tydligt ansvarsperspektiv. Kommunfullmäktige väljer sedan de mest prioriterade målen vilka antas som kommunfullmäktiges egna och ett önskvärt målvärde anges för 2022. Varje mål skickas därefter tillbaka till respektive nämnd, som bryter ner målnivån för 2022 till en årsvis progressionstakt.
Genom denna modell har målformuleringen för perioden 2019–2022 utgått från verksamheternas och de förtroendevaldas mest prioriterade områden. Modellen ger en tydligare förankring genom hela kedjan från förtroendevald till anställd vilket tillsammans med den löpande uppföljningen ska leda till verksamhetsförbättringar i form av bättre kvalitet i kommunens verksamheter.
Grundförutsättningarna för Budget 2022 med flerårsplan 2023–2024 utgörs därmed av kommunfullmäktiges mål för 2022 med nämndernas föreslagna, årsvisa, progressionstakt för 2022 samt det ekonomiska utrymmet som finns i kommunen kopplat till den demografiska utvecklingen och de prioriteringarna som görs.