God ekonomisk hushållning

Enligt kommunallagen ska kommuner ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det innebär att kommunerna ska sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt och att verksamheten ska bedrivas ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten.

Kommunfullmäktige ska i sin budget ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning där mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska anges. För att styra den ekonomiska utvecklingen i rätt riktning finns det krav på såväl kortsiktiga som långsiktiga finansiella mål. De kortsiktiga målen ska anpassas efter aktuella ekonomiska förutsättningar. De långsiktiga målen bör utgöra riktvärden för en hållbar ekonomisk utveckling över tid som ska fastställas i samband med budget.

Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin på kort och lång sikt. För att upprätthålla en god ekonomisk hushållning ska ekonomin visa på ett positivt resultat motsvarande en nivå som gör att kommunens finansiella förmåga inte försvagas. Det innebär att resultatet varje år bör vara tillräckligt starkt för att kommunens förmögenhet inte ska urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Detta tydliggörs även i kommunallagens balanskrav som innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna, det vill säga att intäkterna ska vara större än kostnaderna.

Balanskrav

Balanskravet ställer krav på en kommun att intäkterna varje år ska vara högre än kostnaderna. Syftet med reglerna är att en kommun inte ska överkonsumera och riskera att morgondagens skattebetalare får stå för notan. Vid ett eventuellt underskott ska resultatet återställas inom de tre kommande budgetåren. Det innebär att det i de efterföljande tre årens resultat ska finnas ett överskott som minst motsvarar det uppkomna underskottet.

I reglerna för balanskrav finns undantag för när en kommun får lov att räkna bort vissa kostnader från resultatet vid avstämning mot balanskravet, så kallade ”synnerliga skäl” eller ”resultatutjämningsreserv”. Dessa undantagsregler möjliggör att budgeten i vissa fall kan vara underbalanserad, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna enstaka år. Men i förlängningen krävs ett positivt resultat för att säkra det egna kapitalet och bygga upp medel för att täcka framtida reinvesteringar och pensionskostnader.

Burlövs kommun har i beslut KF/2013-11-18 § 101 beslutat om riktlinjer för en resultatutjämningsreserv. Enligt gällande riktlinjer kan reserven inte utnyttjas om skatteintäkterna generellt beräknas utvecklas bättre än genomsnittet mot de senaste 10 åren.

 

Tabell 2. Redogörelse för ianspråktagande av RUR (%)

Prognos 2021 Prognos 2022 Prognos 2023 Prognos 2024
10-årig genomsnittlig skatteutveckling 4,1 4,0 4,0 3,9
Skatteutvecklingsprog nos för året 3,5 4,2 3,0 3,1
Årets skatteutveckling lägre än genomsnittlig utveckling -0,6 0,2 -1,0 -0,8

Enligt bedömningen i tabellen ovan finns det möjlighet att disponera reserven under åren 2021, 2023-2024 eftersom skatteprognosen dessa år är lägre än det genomsnittliga skatteunderlaget de senaste 10 åren.

Det finns regler för hur balanskravsresultatet ska räknas fram. Det årliga budgeterade resultatet ska justeras för vissa kostnader och intäkter som uppstår under året. Realisationsvinster från försäljning av anläggningstillgångar och orealiserade förluster på värdepapper ska räknas bort från resultatet. Vidare ska det framgå om kommunen tänker använda sig av principerna för synnerliga skäl eller resultatutjämningsreserven.

Tabell 3. Budgeterad balanskravsutredning år 2021 till 2024 (mnkr)

Prognos 2021 Budget 2022 Plan 2023 Plan 2024
Resultat enligt resultaträkning 46,1 50,3 63,8 42,3
Reducering av samtliga realisationsvinster
Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter
Orealiserade förluster i värdepapper -19,5 4,5 4,6 4,9
Återföring av orealiserade förluster i värdepapper
Årets resultat efter balanskravsjustering 26,6 54,8 68,4 47,2
Medel till resultatutjämningsreserven
Medel från utjämningsreserv
Årets balanskravsresultat 26,6 54,8 68,4 47,2
Justering för kostnader avseende åtgärder där medel reserverats i tidigare bokslut
Justering för kostnader avseende åtgärder för kostnader där medel reserverats för kommande år
Årets balanskravsresultat efter synnerliga skäljustering 26,6 54,8 68,4 47,2

Kommunledningskontoret föreslår inte någon avsättning alternativt utnyttjande av resultatutjämningsreserven. I beslut från 2013, 2014, 2017, 2018 och 2020 har kommunfullmäktige beslutat att totalt reservera 56,7 mnkr. Nivån på kommunens resultatutjämningsreserv idag möjliggör att kommunens verksamheter kan fortsätta drivas med dagens kostnadsnivå även om intäkterna för skatter och statsbidrag skulle minska med i genomsnitt en procent per år i fem år. Det ger kommunen goda förutsättningar att vid behov genomföra nödvändiga omstruktureringar i verksamheterna och/eller överbrygga en lågkonjunktur. Bedömningen att det i 2022 års budget med flerårsplan 2023 och 2024 inte finns något behov att åberopa principen för ”synnerliga skäl” eller att utnyttja kommunens resultatutjämningsreserv.

Kommunernas ekonomi

Under 2021, liksom 2020, beräknas resultatet i kommuner och regioner bli relativt starkt, SKR räknar med ett resultat på 24 miljarder kronor till följd av återhämtningen i ekonomin och att de generella statsbidragen även 2021 ligger kvar på en relativt hög nivå. Bedömningen är dock omgärdad av en stor osäkerhet som är beroende av coronasmittans liksom vaccinationernas utveckling.
Många utmaningar väntar kommuner och regioner när pandemin klingar av. Det handlar om vård som inte har kunnat utföras, omsorgsinsatser som ställts in och skolverksamhet för barn, unga och vuxna som har haft mycket stora utmaningar.

På sikt faller nivån på statsbidragen och den ekonomiska utmaning som noterats under många år blir allt tydligare ju längre sikt som kalkyler över sektorns ekonomi sträcker sig. Att ekonomin för närvarande är stark i kommunerna och regionerna är en följd av de stora tillfälliga tillskotten och den unika situationen. Det finns därför inget utrymme för kommuner och regioner att låsa fast sig på en kostnadsnivå som ligger för högt när statsbidragen minskar. Det är nu snarare tillfälle att genomföra åtgärder och satsningar som effektiviserar verksamheterna och håller tillbaka kostnadsökningarna på sikt.

Denna hemsida använder så kallade cookies. Genom att fortsätta besöka denna sida godkänner du användandet av cookies.   Läs mer